Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höffding, Harald - Höfler, Alois - Höfler, Konstantin von - Höft - Höftben, Höftkam, Höftknöl - Höftsjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Höfler—Höftsjuka
344
viden är suverän. Ingen av dessa
uppfattningar kan logiskt vederläggas. Själv ställer
sig H. på humanitetsståndpunkten. Han söker
förena välfärdsståndpunkten med
personlighetsprincipen. Enl. den förstnämnda, som H.
upptagit bl. a. från Bentham och Mill, bör
ändamålet vara att förskaffa största möjliga
välfärd åt så många medvetna varelser som
möjligt. H. söker vinna en övergång från
denna princip till personlighetsprincipen, enl.
vilken varje människa skall behandlas av sig
själv och andra alltid som ändamål och aldrig
som medel, genom påpekandet, att lusten är
livsfrämjande men olusten livshämmande. H.
har i en serie arbeten (»Den nyere filosofis
historie», 2 bd, 1894—95, »Spinozas Ethica»,
1918 m. fl.) behandlat filosofihistoriska
problem. Han lägger därvid huvudvikten på den
psykologisk., förklaringen av teorierna och
bortser alltför mycket från de logiska
sammanhangen. H:s kunskapsteoretiska
undersökningar (»Den menneskelige tanke», 1910,
»Totalitet som kategori», 1917, »Relation som
kategori», 1921) torde vara hans systems
svagaste punkt. Han anlägger och förfäktar där
en empiristisk och organisk
grunduppfattning. H. betraktar även religionen ur
huma-nitetssynpunkt. Sedan H. övergivit sin
ungdoms kristendom, stod han länge ointresserad
inför de religiösa spörsmålen, ända tills ett
ord av Augustinus hos honom väckte en önskan
att framanalysera vad som verkligen uppfattas
i de religiösa förnimmelserna. I
»Religionsfilosofi» (1901) fattar han religionens väsen som en
tro på »värdets bestånd». Han anlägger även
etiska synpunkter på religionen och dess
framtid och vill finna en ersättning för de
religiösa företeelserna i humanitetens rike. H:s
kanske förnämsta arbete är »Den store
humor» (1916), vari han fattar humorn som en
organisk livsstämning, i vilken allt — stort
och smått — förenas till en enhet. — H. är
ingen nyskapare, och hans tänkande utmärkes
icke av analyserande skarpsinne. Han fattar
filosofien som en helhetsuppfattning och vill
i denna skapa icke blott ett vetenskapligt
system utan framför allt en livsåskådning.
H:s betydelse har varit stor: han gav åt
välfärds- och personlighetsprinciperna en
enhetlig form under en tid, då dessa begrepp
trängde segrande fram i det kulturella
medvetandet. Han är även en utsökt deskriptiv
psykolog, som givit estetiskt värdefulla
analyser av själstillstånd och
människokaraktä-rer. Den sistnämnda egenskapen framträder
icke minst i hans »Erindringer» (1928), där
han fint karakteriserande och med humor
givit en bild icke blott av sin egen
utveckling från självupptagen grubblare fram till
en i verklig mening human tänkare utan även
av kulturella företeelser samt politiska och
litterära händelser i Danmark under de
senaste 50 åren. — H. har även påverkat svensk
filosofisk forskning. — H:s porträtt återges
på vidstående plansch.
Litt.: G. Brändes i »Samlede skrifter», XV
(1905); G. Schott, »H. H. als
Religionsphilo-soph» (1913); E. Rindom, »H. H.» (1913)
och »Samtaler med H. H.» (1918); V. Hansen,
»H. som religionsfilosof» (1923); »Die
Philo-sophie der Gegenwart in Selbstdarstellungen»,
4 (1923); W. Durant, »De stora filosoferna»
(1928). C. H-m.
Höfler, Alois, österrikisk psykolog o.
pedagog (1853—1922). Blev prof, i pedagogik 1903
vid Prags tyska universitet och 1907 vid univ.
i Wien. H. har i »Logik» (1890; 2:a, starkt
utökade uppl. 1921) och »Psychologie» (1897)
sökt att giva relativt populära, allmänna
överblickar över logiken och psykologien
från den Meiningska riktningens
grunduppfattning. Han har även skrivit ett flertal
avh. i psykologi, fysik, fysikens historia och
pedagogik. Se »Die Philosophie der
Gegenwart in Selbstdarstellungen», 2 (2:a uppl.
1923). C. H-m.
Höfler, Konstantin von, tysk
historiker (1811—97). Var prof, i historia i München
1839—47 och därefter i Prag från 1851. H.
blev 1872 livstidsmedlem av österrikiska
herrehuset och visade sig där utpräglat tysksinnad.
Bland hans skrifter märkas »Die deutschen
Päpste» (2 bd, 1839), »Die Geschichtsschreiber
der hussitischen Bewegung» (2 bd, 1856—66)
och »Monumenta hispanica» (2 bd, 1881—82).
Höft (lat. co’xa), den av bäckenbenets
sidokant orsakade knölen och dess omgivning
nedåt. De i bäckenet ingående höftbenen
ha en övre tjock, rundad kant, h ö f t k a
m-m e n, som fram mot ljumsken slutar i en knöl.
Omkr. 15 cm nedom höftkammen, rätt utefter
sidan, finnes en långsträckt, rundad knöl,
lårbenets stora vändknöl, som även plägar kallas
höft (el. h ö f t k n ö 1). G. v. D.*
Höftben, Höftkam, Höftknöl, se Höft.
Höftsjuka (lat. coxitis), i vidsträckt
bemärkelse varje sjukdom i höftleden, i mera
begränsad den mycket allvarliga tuberkulösa h.,
som, vanligare hos barn och ungdom än hos
vuxna, efter en ofta flerårig sjukdomstid mer
eller mindre förstör höftleden. I svåra fall
kan h. under var- och fistelbildning få dödlig
utgång. Begynnelsesymtomen är® ofta mycket
smygande — obetydlig hälta, tidtals smärtor,
ibland först i knät; invaliditeten blir därför
ofta, större, än om h. fått tidig och riktig
behandling. Genom röntgendiagnosen har man
funnit, att vissa fall, som tidigare ansågos
tuberkulösa, ej äro det utan innebära en mera
godartad rubbning i höftledens utveckling;
också dessa fall behöva dock behandling så
tidigt som möjligt. Även den obetydligaste
hälta hos barn kan vara inledningen till en
synnerligen allvarlig h. H. uppkommer ej, som
så ofta antages, av ett olycksfall men
framträder ej sällan först efter ett dylikt.
Behandlingen av h. är mycket långvarig och
tekniskt svår; den sker bäst på ortopediska
specialavdelningar och på sanatorier för
ben-och ledgångstuberkulos. P. Hgld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
