Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hög (Hälsingland) - Hög, Höj (Malmöhus län) - Hög, Just - Högadel - Höga kommissionen - Högalid (folkhögskola) - Högalid (församling - Högaltare - Högalteknall - Höganlofts bur - Höganäs - Höganäs-Billesholm a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Hög—Höganäs-Billesholms a.-b.
346
Hög, socken i Hälsingland, Bergsjö och.
Forsa tingslag, strax n. v. om Hudiksvall;
81,io kvkm, 752 inv. (1929). Tillhör i s.
kustlandet (se tingslaget); skogslandet i n. når
328 m ö. h. 1,028 har åker, 5,482 har
skogs-och hagmark. Ingår i Hälsingtuna, H:s och
Ilsbo pastorat i Ärkestiftet, Sundhede kontr.
Hög, Höj, socken i Malmöhus län,
Har-jagers härad, vid Kävlingeån, n. v. om Lund;
6,82 kvkm, 439 inv. (1929). Ligger på
Lunda-slätten. 616 har åker; skog saknas. Ingår i
Kävlinge och H:s pastorat i Lunds stift,
Har-jagers kontrakt.
Hög, Just, se H ö e g.
Högadel, de högsta rangklasserna inom
adeln, t. ex. i Sverige grevar och friherrar, i
utlandet ofta även hertigar och markiser.
Höga kommissionen (eng. Court of high
commission), en av drottning Elisabet av
England 1559 med parlamentets samtycke
inrättad andlig överdomstol med både andliga och
världsliga medlemmar. Den ägde att
rannsaka om kätteri m. m. och dömde utan jury.
H. gjorde sig ofta skyldig till grova
missbruk, särskilt som redskap för ärkebiskop
Lauds kyrkopolitik, och upphävdes 1641 av
parlamentet. En av Jakob II 1686 inrättad
ny hög kommission för övervakande av
disciplinen inom det anglikanska prästerskapet
blev lika hatad som den förra och avskaffades
1692. V. S-g.
Högalid, manlig och kvinnlig folkhögskola,
grundad 1875, i förening med lantmannaskola,
i Dörby socken, Kalmar län.
Högalid, församling i Stockholm,
omfattande v. delen av Södermalm samt
Långholmen; 31,588 inv. (1929). H. utbröts 1 jan.
1925 ur Maria församling. Församlingens
kyrka, Högalidskyrkan, en av de förnämligaste
kyrkobyggnaderna från 1900-talet i Sverige,
uppfördes 1917—23 efter ritningar av Ivar
Tengbom. Två torn flankera koret i ö. Vid
sidan av koret finns ett dopkapell med
kalkmålningar av G. Torhamn. Bland inventarier
märkas altarskåp med målningar av E. Jerken
och triumfkrucifix av Torhamn. — I H. ligga
Borgerskapets gubbhus och Rosenlunds
ålderdomshem (se dessa ord). G. R-ll; S. H-d.
Högaltare, se Altare, sp. 664.
Högalteknall, se Hallandsås.
Höganlofts bur, i folkvisorna boningsrum
(för kvinnor) i en över nedre våningen
framskjutande överbyggnad.
Höganäs. 1. Socken i Malmöhus län,
Lug-gude härad, vid inloppet till Öresund; 6,oo
kvkm, 7,122 inv. (1929). Är ett av H.
stenkolsverk (se Höganäs-Billesholms a.-b.)
präglat industriområde. 425 har åker; skog
saknas. Efter gränsreglering 1919 ligger hela
H. municipalsamhälle (se nedan) inom H.
socken. Pastorat i Lunds stift, Luggude n.
kontr. Monogr. av J. Mauritzon i Sydsvenska
Geogr. Sällsk:s Årsbok 1925.
2. Municipalsamhälle i H. socken (se ovan);
217 har, 5,673 inv. (1929). Har station vid
Högalidskyrkan.
statsbanelinjen Mölle—Åstorp och stor, med
statsbidrag anlagd hamn vid Öresund;
kaj-längd 575 m, kajdjup 5—6 m. Var urspr.
fiskläge och hamnplats. Jämte H.
stenkolsverk (se nedan) smärgelskiv- och
lervarufa-briker, brännvinsbränneri m. m. Tax.-värde
å fast egendom 16,179,300 kr. (1927), bev.-tax.
inkomst 5,230.927 kr.
Höganäs-Billesholms a.-b. omfattar
stenkolsverk, lervarufabriker m. m. samt
stenkolsgruvor vid Höganäs, Billesholm, Bjuv,
Skrom-berga, Gunnarstorp, Stabbarp,. Hyllinge och
Nyvång samt fabriker i Höganäs, Bjuv,
Hyllinge, Skromberga, Axeltorp, Vallåkra och
Trollhättan; aktiekap. 30 mill. kr.
Verksamheten omfattar utom stenkolsbrytning
tillverkning och försäljning av eldfast tegel och
chamotte (bränd lera), fasad-, mur- och
taktegel, klinkermaterial (trottoar-, golv-,
vägg-beklädnadsplattor m. m.), glaserade lerrör,
lerkärl, järnsvamp m. m. Bolaget driver
elektriska kraftcentraler vid Höganäs och Nyvång
samt idkar jordbruk. Brytningen i gruvorna
omfattade 1927 398,298 ton stenkol, 179,212
ton eldfast lera och 36,312 ton klinkerlera.
Årsproduktionen av lerprodukter och
tegelvaror utgjorde s. å. omkr. 135,000 ton.
Arbetarantalet var s. å. omkr. 3,900. Tax.-värde
i Höganäs, Bjuv och Väsby 13,578,300 kr.
(1927), därav för jordbruk 1,262,000 kr.
Redan på 1500-talet bröts stenkol längs
stranden n. om Hälsingborg, och 1796
upptäcktes nya, rikare flötser vid Höganäs. 1797
bildade greve E. Ruuth och C. Bagge
bolaget Gustaf IV Adolfs stenkolsgruva, som
1811 övergick uti Skånska stenkolsverket och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
