Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hök, Christoffer Wilhelm - Hökar - Hökeflycht el. Höckenflycht, Jonas - Hökensås - Hökfiblesläktet - Hökhuvud - Höknatt - Hökuggla - Hököpinge - Höland - Hölder, Eduard - Hölderlin, Johann Christian Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Hökar—Hölderlin
378
a.-b.
Lindholmen-Mota-la 1920—22. Som
far-tygskonstruktör har
H. bl. a. utarbetat
ritningar till tågfärjor
för färjrouten
Trälle-borg—Sassnitz. Han
anses som en av
landets förnämsta
skepps-byggnadssakkunniga.
H. har jämväl varit
mycket verksam i olika [-industrisammanslutningar,-]
{+industrisammanslut-
ningar,+} bl. a. som ordf,
i Göteborgs industrikammare och Sveriges
varvsindustriförening. Han har bl. a. skrivit
»Om skeppsbyggnadskonstens utveckling 1870
—1920» (1920). G. H-r.
Hökar, Asturini (Accipitrini), kallas en
un-derfam. av de falkartade dagrovfåglarna (se
Dagrovfåglar). De omkr. 150 arterna äro
starka och djärva rovfåglar, som livnära sig av
byte, vilket de fånga levande, ofta genom
överrumpling. Näbben är kort och böjd men
saknar det hos falkarna förekommande tandlika
utskottet; stjärten är lång, vingarna
jämförelsevis korta. De svenska arterna äro
duvhöken och sparvhöken (se dessa ord). T. P.
Hökeflycht el. Höckenflycht, Jonas,
sjöofficer (d. 1702). Förde 1701 som kapten
befälet över den sv. Pejpuseskadern, och efter
dess förstärkning 1702 blev H. eskaderchefens
närmaste man. Vid en rekognoscering
omringades H. 11 aug. av ryska lodjor och
sprängde sitt fartyg, jakten »Vivat», i luften,
sedan en mängd ryssar äntrat det.
Hökensås, höjdsträckning
hu-vudsakl. inom Skaraborgs län,
utmed Vätterns strand. Är till
sin natur en skogtäckt
urbergs-horst (se H o r s t) mellan
Vät-tersänkan i ö. samt Tidadalen
och sjön Stråken i v.; ansluter
sig till Sydsvenska höglandet i
s. och begränsas i n. av sjön
Viken (förkastning). Längd omkr.
100 km. Större höjder: Högaberg
(315 m ö. h.) och Dommeberg
(292 m).
Hökfiblesläktet, bot., se H
i-e r a c i u m.
Hökhuvud, socken i Stockholms
län (Roslagen), Frösåkers härad,
strax s. v. om östhammar; 114,78
kvkm, 1,372 inv. (1929).
Genom-flytes av Olandsån, därintill
odlad slätt, f. ö. av grusåsar
genomdragen skogs- och mossmark.
1,769 har åker, 6,583 har
skogs-och hagmark. Ingår i H:s och
Skäfthammars pastorat,
Ärkestiftet, Olands och Frösåkers kontr.
Höknatt, »midvinternatten».
Enl. Snorre Sturlasson inledde
h. julen i Norge, innan (omkr.
940) denna genom inflytande från
kristendomen förlädes till natten 24—25 dec.
Ordets betydelse och tiden för h:s firande äro
osäkra. Kanske firades den omkr. 13 jan.
Jfr Jul. N.E.H.*
Hökuggla, se Ugglor.
Hököpinge, socken i Malmöhus län, Oxie
härad, på Söderslätt, s. om Malmö; 10,84
kvkm, 959 inv. (1929). 968 har åker; skog
saknas. Råsockerfabrik. Ingår i Gässie,
Eskils-torps, Arrie och H. pastorat i Lunds stift,
Oxie kontrakt.
Höland, pastorat i Akershus fylke, Oslo
stift, Norge; 637,33 kvkm, 6,092 inv. (1922).
— Vid inryckningen i Norge 1716
överrumplade och slog Karl XII i H. natten 26—27
mars de fientliga bevakningstrupperna under
översten K. U. Kruse, vilket möjliggjorde
fälttågets snabba utförande. (Wdt.)
Hölder, E d u a r d, tysk rättslärd (1847—
1911), prof, från 1871 efter vartannat i
Zürich, Greifswald, Erlangen och Leipzig. H.
utgav betydande arbeten i romersk såväl
institutions- som pandekträtt. Rid.
HöTderlin, Johann Christian
Friedrich, tysk skald (1770—1843). Studerade i
Tübingen och Jena, blev 1795 informator hos
bankiren Gontard i Frankfurt a. M., fattades
där av djup böjelse för sina lärjungars moder
(av H. besjungen som »Diotima») och lämnade
1798 Frankfurt för att ej framkalla
misstydningar. Han vistades sedan i Homburg, tog
1801 plats i Bordeaux men återvände 1802
själssjuk till hembygden. Skenbart återställd
1804, greps han 1806 ånyo av vansinnet.
Sedan 1808 bodde han, omedveten om livet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
