Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörnefors - Hörnell, Per Gustaf - Hörningsholm - Hörningsholmsbefästningarna - Hörningsnäs villastad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
Hörnefors—Hörningsnäs villastad
396
Hörningsholms slott.
Hörnefors, socken i Västerbottens län,
Nord-malings och Bjurholms tingslag, bildad 1 maj
1913 (H. församling) och 1 jan. 1914 (H.
landskommun och jordebokssocken) av Umeå
landskommuns sydligaste kustparti (Västerbotten)
och ett mindre område av Nordmalings socken
(Ångermanland); 296,20 kvkm, 4,063 inv. (1929).
Är ett lågt, föga kuperat skogsområde kring
Hörneån m. fl. kuståar. 1,358 har åker, 24,861
har skogs- och hagmark. Mo och Domsjö a.-b.
har betydande sågverk i Mo (omkr. 1,050 inv.),
sulfitfabrik och hamn vid H. kyrkby (omkr.
1.250 inv.). Pastorat i Luleå stift,
Västerbottens s. kontrakt. G. R-ll.
Vid H. kom det 5 juli 1809 till strid mellan
en svensk truppstyrka under Sandels och en
rysk. Svenskarna höllo trots fiendens
övermakt sin ställning men gingo, av fruktan att
bli omfattade i vänstra flanken, efter två
timmars strid tillbaka. Under återtåget
sårades dödligt överstelöjtnant J. Z. Duneker
(se d. o.). Där han föll, restes 1874 en
minnesvård. Litt.: »Sveriges krig 1808 och 1809»,
IX (1922; utg. av Generalstaben). C. O. N.*
Hörne’ll, Per Gustaf, civilingenjör,
kommunikationstekniker (f. 18 7 6 25/i).
Utexaminerades från Tekniska
högskolans avd. för
väg- och
vattenbyggnadskonst 1900, blev
1899 anställd vid prof.
J. G. Richerts
kon-struktionsbyrå (sedermera a.-b.
Vatten-byggnadsbyrån) samt
verkade som ledare
av denna
konsulterande ingenjörsfirmas
utländska verksamhet
1908—25. Därunder
företog han ett stort antal tekniska
utredningar och undersökningar i främmande,
särskilt transmarina, länder, bl. a. 1924 i
egen
skap av led. av Nationernas
förbunds kommissioner för
ordnande av Danzigs och Memels
trafikförhållanden. H. blev
prof, i vägbyggnad och
kommunikationsteknik vid
Tekniska högskolan 1926 samt
verkade 1925—29 som chef för
stadsplanekontorets i
Stockholm generalplaneavd.
Sistnämnda uppdrag föranledde
honom att framlägga ett
mycket omdebatterat förslag till
lösning av Stockholms
trafikproblem, vilket förslag såsom
väsentligt led innehöll
projektet till en stor centralbro
mellan de norra och de södra
stadsdelarna. G. H-r.
Hörningsholm,
fideikommissegendom, omfattande större
delen av Mörkö socken,
Södermanlands län; 3,940 har, därav 1,558 har åker;
tax.-värde 1,463,700 kr. (1927). Slottet ligger
på Mörköns n. del, på en klippa, fordom
kringfluten av vatten. H. anses ha bildats i början
av 1400-talet av de gamla folkungagårdarna
Symondö och Hyrn. Omkr. 1480—1616
tillhörde H. Sturesläkten och kom 1658 till ätten
Banér. Slottet brändes 1719 av ryssarna.
Detta äldre slott utgjordes av en samling
längor och torn på en trekantig klipphöj d,
oregelbundet grupperade kring en fyrsidig gård
samt åt landsidan omgivna av en lägre
sträckmur. Greve Nils Bonde af Björnö inköpte
1746 H. och gjorde det till fideikommiss.
Gamla slottets huvudflygel, som var den östra,
omdanades 1746—50 av Hårleman till det nuv.
slottet. Urspr. tre våningar hög över en
fönsterlös bottenvåning och prydd med
renässansgavlar. hade den i s. ö. ett mäktigt,
spir-krönt rundtorn, omtalat som byggt av Svante
Sture med Gustav Vasas tillhjälp samt ämnat
att i n. ö. motsvaras av ett liknande torn
(aldrig fullbordat). Längst i v. framsprang på
branten ett fyrkantigt, mindre dylikt, varav
ännu källare och kasematter i två våningar
återstå. Slottet restaurerades 1920 av Ivar
Tengbom. G. R-ll; A. H-r.
Hörningsholmsbefästningarna. Den viktiga
inseglingsleden till Södertälje genom sundet
ö. om Hörningsholm försågs redan 1623 med
befästningar på båda sidor om sundet.
Skansarna ha sedermera vid olika krigstillfällen
iståndsatts. 1719 kunde de dock ej hindra, att
Södertälje brändes av ryssarna. Under
världskriget utfördes här en del försvarsanordningar,
som 1915 fingo namnet Hörningsholms
fästning, ehuru de enkla verken ej
motsvara beteckningen fästning. Denna nedlades
1927, men byggnaderna underhållas. L. af P.
Hörningsnäs villastad, municipalsamhälle i
Huddinge (se d. o.) socken, Stockholms län,
strax ö. om Huddinge station på statsbanan
Stockholm—Södertälje; 19 har, 286 inv. (1929).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
