Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ibsen, Henrik - Ibsen, Sigurd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Ibsen, S.
414
sv. övers. 1870, 1920), som väckte ett oerhört
uppseende över hela Norden och fick den
största betydelse för litteraturen, icke minst
för 1880-talet i Sverige. »Brand» gav uttryck
åt moralisk rigorism, krävde helhet och
sanning av människorna. 1867 kom »Peer Gynt»
(sv. övers. 1927), I:s rikaste, kvickaste och
mångsidigaste verk, likaledes ett fantasidrama
på vers, där han med lysande ironi behandlar
det norska karaktärsdraget att vara »sig selv
nok». Peer Gynt är Brands motsats,
vilje-svag, en stackare, som ljuger sig ifrån
ansvaret, drömmer och fantiserar, och över
honom håller I. dom. 1868 bosatte han sig i
Dresden och skrev där lustspelet »De unges
förbund» (1869), norsk samtidsskildring, med
ypperligt individualiserad dialog; dess
hånfulla teckning av den politiske strebern väckte
stark förbittring, bl. a. hos Björnson, som
dittills varit hans hjälpsamme vän. En samling
»Digte» (1871), som innehåller starka lyriska
och reflexionsmättade sånger, ett urval ur
hans mycket omfattande poetiska alstring
från 1850- och 1860-talet, föregick nästa
drama, det stora världshistoriska »Kejser og
galilæer» (1873), där I. sökte ge en positiv
framställning av sin världsuppfattning. Trots
betydande enskildheter är det likväl tyngre
och osäkrare än de övriga verken från samma
period, och i den främmande motivkretsen var
han mindre fri än annars. — 1874 flyttade
han till München, promoverades 1877 till
he-dersdr i Uppsala och utgav s. å. det satiriska
»Samfundets stötter», ett sidostycke till
Björnsons »En fallit» (1875). Därmed började den
rad samtidsdramer, i vilka han flyttade
Brands abstrakta krav ut i livet och angrep
»samhällslögnen», hyckleriet, halvheten och
fegheten i bestämda, konkreta, fall. 1879 följde
»Ett dukkehjem» (sv. övers. 1880), som
vidgade och befäste det världsrykte I. vunnit
med »Samfundets stötter» och där han
framhöll hustruns rätt att vara en individ, icke
bara ett appendix till mannen; det väckte
allmänna diskussioner till liv och knäsattes
av kvinnosaksvännerna. Lika starkt verkade
»Gengangere» (1881), vars framställning av
ett olyckligt men enligt samhällskonventionen
mönstergillt äktenskaps ödeläggande följder
gjorde skandal och framkallade våldsamma
angrepp på I. Han svarade med den muntra,
radikalt antidemokratiska och
individualistiska »En folkefiende» (1882; sv. övers. 1906).
De följande skådespelen präglas av
resignation eller misströstan. I »Vildanden» (1884)
ingår ett starkt symboliskt element; där
in-skärpes, att, om man tar »livslögnen» från
en genomsnittsmänniska, berövar man henne
lyckan; blott få äro starka nog för det
omutliga sanningskravet. »Rosmersholm» (1886)
handlar om den strid, som varje allvarlig
människa måste bestå med sig själv för att
bringa sitt liv i samklang med sin åskådning,
och problemet återvänder i »Fruen fra havet»
(1888; sv. övers, s. å.), medan »Hedda Gabler»
(1890) är en tragedi om en egoistisk och tom,
»estetisk» societetskvinna. 1891 flyttade I.
tillbaka till Norge. »Bygmester Solness» (1892)
synes innehålla en självrannsakan av en
åldrande man, och ännu mer känns ålderdomen i
den tunga »Lille Eyolf» (1894), där
reminiscenserna från tidigare arbeten äro talrika. »John
Gabriel Borkman» (1896). och »Naar vi döde
vaagner» (1899) äro påtagliga
självbekännelser. Båda ha till huvudpersoner äldre män,
som för sitt levnadskall, det som de ansett
som sin livsuppgift, offrat både sin egen och
andras — framför allt den älskades —
lev-nadslycka. — I:s sex sista levnadsår bragte
intet nytt verk, de voro till största delen en
sjukdomstid.
I. är den förste norrman, som påverkat
världslitteraturen; fr. o. m. »Samfundets
stötter» utövade han länge ett mer och mer
stegrat inflytande särskilt på dramatiken, och
ännu spåras alltjämt inverkan av I:s konst
och problemställningar. Kärnan i hans
diktning var först problemet om kallets,
livsuppgiftens, krav och sedan hävdandet av
individen emot samhället, familjen, konventionen,
men han framhöll med skärpa, att hans
dramer framför allt voro människoskildring, icke
tendensdikt. Att I. under en stor del av sin
verksamhet avsåg att ingripa i kultur- och
samhällsutvecklingen är likväl obestridligt,
och den oerhörda verkan av hans
författarskap framkallades just av att det innehöll
debatter över viktiga problem och gav upphov
till etiska, religiösa, sociala och politiska
diskussioner av stor räckvidd. Med
utomordentlig skicklighet och slagkraft insatte han detta
starkt aktuella idématerial i realistiskt givna
verklighetsbilder. Även om miljön var mera
allmänt hållen — särskilt då hans frånvaro
från fäderneslandet räckt länge —, voro
personerna och handlingen med omisskännlig
sanning hämtade ur samtiden. Alltifrån de
stora fantasidramerna, med deras poetiska
styrka och energiska förkunnelse, kom I:s
alstring därför att mer än de allra flesta
nordiska författares uppfattas mera som etisk
än estetisk. Det tekniska mästerskapet i
uppbyggnaden av dramerna och det småningom
under handlingens gång skeende avslöjandet
av karaktärer och levnadsöden blevo
förebildliga för yngre dramatiker.
H:s samlade verk utkommo i 10 bd 1898—
1902 (med efterlämnade verk i 3 bd, 1909),
i 7 bd 1919 (utg. av D. A. Seip) och i 20 bd
1928 ff., hans »Breve» i 2 bd 1904. — Litt.:
Monogr. av G. Brändes (1898; ill. uppl. 1916),
H. Jæger (1888 och 1892), H. Lindgren (1903),
G. Gran (2 bd, 1918), E. Kihlman (1921), R.
Woerner (2 bd, 1923), E. Reich (14:e uppl.
1925), S. Höst (1927) och H. Koht, I (1928);
»Festskrift» (utg. av G. Gran 1898) och J. B.
Halvorsens bibliografi i »Norsk
forfatter-lexikon». — I:s porträtt återges på
vidstå-ende plansch. R-n B.
Ibsen, Sigurd, norsk politiker och förfat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
