Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ibsen, Sigurd - Ibycter - Ibykos - Ica, Rio - I-chang - Ichneumon - Ichschidider - Ichsell, Jacob - Ichthyol el. Iktyol - Ichthyologi el. Iktyologi - Ichthyornis - Ichthyosauria - Ichthyosis - Ichthyotoxin, Iktyotoxin - Ichtys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Ibycter—Ichthys
416
Ichneumon, Herpestea ichneumon mungo.
tare (f. 1859 23/i2), son till Henrik I. Han vann
1882 jur. doktorsgrad i Rom, tjänstgjorde 1885
—89 inom den svensk-norska diplomatien (i
Stockholm,
Washington och Wien), var
1892—95 medred. av
Nyt Tidsskrift och
utgav 1898—99
Ringeren. Vintern 1896—97
föreläste I. vid univ. i
Oslo i sociologi. Han
blev 1899
expeditionschef i Indredep.,
arbetade där med
konsulatfrågan samt var led.
av 1902 års
konsulatkommitté. I. tillhörde
21 febr. 1902—11 april 1905 regeringen (led.
av statsrådsavd. i Stockholm i Blehrs
ministär, därefter statsminister i Stockholm i
Ha-gerups). I sistnämnda egenskap deltog han
i unionsförhandlingarna under dessas sista,
hopplösa stadium. I. lämnade därefter
politiken och har sedan dess uppehållit sig i
utlandet. Av hans skrifter må nämnas
»Unionen» (1891), »Mænd og magter» (1894),
»Men-neskelig kvintessens» (1911), »Udsyn og
ind-blik» (1912), »Politikkens motsætninger» (1925)
samt skådespelen »Robert Frank» (1914) och
»Erindringens tempel» (1917). J. Schr.
Iby’cter, zool., se G a m f al k ar.
ITiykos (lat. I’bycus), forngrekisk lyriker
från Rhegion i s. Italien, levde omkr. 530 f. Kr.
I. förde ett kringvandrande liv och gästade
en tid Polykrates på Samos. Den bekanta
legenden om I:s tranor, vilka förrådde hans
mördare, är en hellenistisk uppfinning. I. var
berömd som erotisk skald. Av hans dikter
finnas endast fragment i behåll (senast utg.
i H. Diehls »Anthologia lyrica græca», del 2,
1925). A. M.A.*
Ica, Rio, se Putumayo.
I-chang [-tfan], stad i kin. prov. Hu-pei,
vid Yang-tsi-kiang; omkr. 60,000 inv. (1923).
I. ligger vackert i en vild och bergig trakt;
ovanför staden storartade forsar och fall. I.
blev 1877 fördragshamn och är slutpunkt för
sjöfarten med mindre fartyg uppåt floden.
Ichnéu’mon, Herpe’stes ichnéu’mon mu’ngo,
Farao råttan, tillhör fam. sibet- el. skunk-
djur bland rovdjuren. Till
kroppsformen erinrar den om
en mård men blir
betydligt större. Pälsen är tät och
till färgen grågul. I. finnes i
n. Afrika och Mindre Asien
och bebor helst de tätt
bevuxna flodstränderna. Den
jagar på dagen och angriper allt
levande upp till storleken av
gäss och harar. Emedan den
anställer svåra härjningar bland
det tama fjäderfäet, hatas och
förföljes den av araberna.
Någon nytta gör den dock genom
att döda ormar. Fordom var I. ett heligt
djur, vars kropp balsamerades efter döden och
om vars bedrifter fablerna förtäljde
märkliga ting. T. P.
Ichschidlder, medeltida dynasti i Egypten
(se d. o., sp. 389).
Ichsell [ikse’1], Jacob, se I x e 1.
Ichthyol [-5’1] el. I k t y o 1 (av grek,
ich-thy’s, fisk), ett förr använt läkemedel,
framställt ur s. k. bituminös skiffer, som
innehåller rester av fossila fiskar och förekommer
vid Seefeld i Tyrolen. Det utgör en brunsvart,
oljelik, tjock vätska med stark, synnerligen
obehaglig lukt, nyttjades mest utvärtes vid
diverse hudsjukdomar men har nu kommit
ur bruk. C. G. S.
Ichthyologl el. Iktyologi (av grek,
ich-thy’s, fisk, och lo’gos, lära), vetenskapen om
fiskarna. — Ichthyolög (Iktyolög),
fiskkännare, zoolog, som är specialist på fiskar.
Ichthyo’rnis, fossilt fågelsläkte från
Nordamerikas kritformation. De två kända
arterna, som nådde storleken av en duva, voro
försedda med långa, spetsiga vingar, kölat
bröstben och i djupa tandhålor sittande
tänder. De liknade till det yttre tärnor.
Kotorna voro konkava som fiskarnas, därav
namnet (I. = »fiskfågel»). T. P.
Ichthyosåu’ria, paleont., se I k t y o s a
u-r i e r.
Ichthyösis (av grek, ichthys, fisk), F i s
k-fjällsutslag, en på medfödda anlag
beroende hudsjukdom, som vanl. visar sig under
den spädaste barndomen och består i att
överhuden i st. f. att avstötas kvarstannar,
tjocknar och spricker sönder i hudfårorna, så att
huden tyckes vara betäckt med fiskfjäll. I.
håller sig mest till utsidan av armar och ben,
medan ansiktet och könsorganen äro fria. Vid
behandlingen måste man förnämligast inrikta
sig på att hålla huden smidig. (E. L-g.)
Ichthyotoxln, Iktyotoxin (av grek,
ich-thy’s, fisk, och toxiko’n, gift), även
Ich-t h y o t o’x i c u m, gift i blodserum av ål
Se F i s k g i f t.
Ichthy’s, grek., fisk. Bokstäverna i ordet,
skrivet på grek., 1X&Y2, äro
begynnelsebokstäver till de grek, orden ’lyoovs Xpiorog &eov
Yib<; Xæzrjg (= lesüs Christo’s Theü Hyio’s
Sotér = Jesus Kristus Guds Son Frälsare).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
