Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ikarios - Ikariska havet - Ikaros - Ikon - Ikonen, Lauri Ilmari - Ikonograf - Ikonografi - Ikonoklast - Ikonostas - Ikonotek - Ikosaeder - Ikositetraeder - Ikterus - Iktinos - Iktus - Iktyol, Iktyologi - Iktyosaurier - Ilbak, Ella - Ildefonso den helige - Ile Bourbon - Ile-de-France - Ile de France - Ileus el. Miserere - Ilex - Ilford - Ilfracombe - Ilgods - Ili
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Ikariska havet—Ili
452
lärt honom, höllo dessa ruset för
förgiftning och slogo ihjäl honom. Hans dotter
Erigone fann, ledsagad av sin hund, hans
grav och hängde sig i förtvivlan. Alla tre
upptogos bland stjärnorna. Myten har trol.
sitt ursprung i vissa bruk i Dionysos’ kult
(M. P:n Nilsson i Eranos, XV, 1915). M.PnN-n.
Ikäriska havet, forntida namn på s. ö. delen
av Egeiska havet, kring ön Ikaros (Icaria;
nu Nikaria). Jfr D a i d a 1 o s.
1’karos, grek, myt., se Daidalos.
Ikön (grek, eikön), bild; i den ortodoxa
kyrkan Kristus-, Maria- eller helgonbild.
Konstvetenskapligt betecknar i. de
grek.-kat. i målning (ofta även förgyllning o. a.
metallbeläggning) utförda kultbilderna (jfr
Bysantinsk konst, sp. 368, och Rysk
konst). H. W-n.
1’konen, Lauri 11 m a r i, finländsk
tonsättare (f. 1888), fil. mag. i Helsingfors,
studerade komposition i Berlin och Paris 1910—
13, utger 1923 ff. Suomen Musiikkilehti. I.
har komponerat solo- och körsånger m. m.
Ikonogräf, forskare på ikonografiens område.
Ikonogi-afl (av grek, eikön, bild, och
gra’-feln, skriva), eg. beskrivning av bilder. 1.
Porträttforskning: bestämning,
beskrivning och kritisk behandling av porträtt,
antingen sådana, som framställa en viss
person, eller porträtt i allm.; även edition av
porträttserier (t. ex. »van Dycks i.»; jfr
D y c k, A. van, sp. 167). — 2.
Motivforskning: vetenskapen om särskilda
länders, tiders och konstskolors sätt att i bild
framställa eller symbolisera vissa, vanl.
religiösa, motiv, att med särskilda attribut
känneteckna vissa personer och
personifikationer m. m. Hit räknas också tolkningen av
allegorier och symboler. . H. W-n.
Ikonokla’st (av grek, eikön, bild, och klän,
krossa), bildstormare. Jfr Bilddyrkan.
Ikonostäs (av grek, eikön, bild, och sta/sis,
ställning), »bildställning», ett skrank av trä
eller dyrbarare material, prytt med
helgonbilder och anbragt som skiljevägg mellan
koret och församlingens uppehållsplats i
grek.-kat. kyrkor. H. W-n.
Ikonotèk (av grek, eikön, bild, och théke,
förvaringsrum), samling av bilder.
Ikosaèder, mat., se P o 1 y e d e r.
Ikositetraéder, miner., se Kristallsystem.
1’kterus, med., se G u 1 s o t.
Iktlnos, grekisk arkitekt på Perikles’ tid
i Aten, byggde där jämte Kallikrates
Parthe-non (se A k r o p o 1 i s, sp. 360) och skall, enl.
Vitruvius, ha gjort utkastet till det stora
Demetertemplet i Eleusis (se d. o.). Efter
428 f. Kr. byggde I. ett tempel åt Apollon
Epikurios i Bassai (se d. o. med bild),
vilket är ganska väl bevarat (frisen numera i
British museum; se Grekisk konst, sp.
1009). (M. Pn N-n.)
I’ktus (lat. i’ctus, slag), det taktslag, var- .
med rytmen förr markerades vid versläsning
och sång. I. betecknar nu i metriken den
star
kare tonvikt, som lägges på de därmed
betecknade stavelserna i versen. Jfr Ar sis. A.M.A.*
Iktyöl, Iktyologl etc., se Ichthyol, I c
h-t h y o 1 o g i etc.
Iktyosåu’rier, Iclithyosau’ria, Fisködlor,
kallas en kräldjursordn., som var företrädd i
de mesozoiska haven från mitten av trias till
krittiden. I. liknade till utseende och
levnadssätt närmast de nutida delfinerna.
Huvudet var långt och spetsigt, käkarna besatta
med ett stort antal koniska tänder och
kroppen spolformig med en trekantig, av hud
bestående ryggfena. De äldre i. saknade tydlig
stjärtfena men hade väl utvecklade fenlika
bakre extremiteter; de yngre hade reducerade
bakfenor och en kraftig stjärtfena, vars undre
flik bildades av svansspetsen. I. voro
utpräglade vattendjur, som levde av fisk och
bläckfiskar. Trol. födde de levande ungar. Vissa
arter nådde en storlek av 12 m. T. P.
Ilbak, Ella, estnisk danserska (f. 1895).
Studerade i Petersburg plastisk dans för Isatjen,
Dalcrozemetoden vid Volkonskijs institut samt
klassisk balett vid Mariateatern. I. har
uppträtt med mycken framgång i Stockholm 1924,
1925 (med Jean Börlin) och 1928 samt även
företagit turnéer i svenska landsorten.
Hennes dans är utpräglat rytmisk och egenartat
uttrycksfull. V. Fr.
Ildefo’nso (lat. Ildefo’nsus) den helige,
ärkebiskop av Toledo 657—667, en av den
spansk-gotiska kyrkans fromma och lärda
prelater på 600-talet. I. bidrog kraftigt att
utbreda Mariakulten i Spanien. Hj. H-t.*
Ile Bourbon [IT borbå’], se Réunion.
Ile-de-France [iT-de-frä’s], fordom fransk
provins, motsv. nuv. dep. Seine, större el.
mindre delar av Seine-et-Marne,
Seine-et-Oise m. fl. dep.; 18,380 kvkm. I. omfattar den
centrala delen av Parisbäckenet och sänker
sig i s. v. mot Loirebassängen; i n. märkas
Brays, Soissonnais’ och Valois’
terrasslandskap, i s. Beauces och Bries kalkplatåer. — I.
kallades tidigare F r a n c i e n (lat. Francia),
var under den senare karolingiska tiden
her-tigdöme för den stormannasläkt, som med
Hugo Capet 987 besteg Frankrikes tron (se
Kapetinger). Det utgjorde den kärna,
kring vilken Frankrike samlades till ett rike.
Ile de France [IT de frä’s], se Mauritius.
Ileus [!’-] el. Miserère, ett gemensamt
namn på alla de åkommor i tarmarna, som
medföra ett hinder för innehållets fria
fortgång. (E. L-g.)
ITex, bot., se Aquifoliaceae och Matte.
Ilford [iTfed], stad i eng. grevsk. Essex,
vid Röding, 12 km n. ö. om London bridge;
108,310 inv. (1927). Pappersbruk, fabriker
för fotografiska artiklar.
Ilfracombe [ilfroköTn], stad i eng. grevsk.
Devon, vid Bristolkanalen; 11,779 inv. (1921).
Milt klimat; storslagen klippkust. Livligt
besökta havsbad.
Ilgods, se J ä r n v ä g s taxa.
Ili, flod i Centralasien, från n. sluttningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
