Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ilow, Christian von - I. L. P. - Ilpaket - Il prete Genovese - Ilsbo - Ilse - Ilsenburg - Ilstorp - Iltalehti - Ilu - Im- - Imagines - Imaginär - Imaginära enheten - Imaginära tal - Imaginär vinst - Imago - Imam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
I. L. P.—Imam
462
nant. Han var en av Wallensteins få förtrogna
och upphovsman till överenskommelsen i
Pilsen 12 jan. 1634, varigenom samtliga
rege-mentsöverstar förbundo sig till trohet mot
denne. I. mördades jämte Wallenstein i Eger
25 febr. s. å.
I. L. P., förk. för Independent 1
a-b o u r party, se Labour party.
Ilpaket. Både i den inrikes svenska och i
den internationella postutväxlingen kunna
paket befordras snabbare genom att
behandlas som i. mot särskild tilläggsavgift. E. G-e.
Il pre’te Genovese [-d^enåve’se], italiensk
1600-talsmålare, hette eg. B. Strozzi (se d. o.).
Ilsbo, socken i n. Hälsingland, Bergsjö och
Forsa tingslag, Gävleborgs län, n. v. om
Hudiksvall; 49,70 kvkm, 558 inv. (1929). Tillhör
mest kustlandet (jfr Bergsjö och Forsa).
742 har åker, 3.815 har skogs- och hagmark.
Ingår i Hälsingtu na, Högs och I. pastorat,
Ärkestiftet, Sundhede kontrakt.
Ilse, biflod från höger till Allers biflod
Oker, i preuss. prov. Sachsen. Upprinner på
Broeken i Harz och störtar sig i en mängd
fall utför Ilsedalen. 40 km lång.
1’Isenburg [-bork], köping och luftkurort i
preuss. prov. Sachsen, vid Ilse (5,201 inv.
1925), 240 m ö. h.; besöktes 1925 av 10,362
gäster. Slottet I., i romansk stil, leder sitt
ursprung från ett på 900-talet omnämnt slott,
senare benediktinkloster; var 1650—1710
residens för grevarna av Stolberg-Wernigerode.
Ilstorp, socken i Malmöhus län, Färs härad,
i Våmbsjö—Fyledalen (se F ä r s, härad); 10,85
kvkm, 222 inv. (1929). Begränsas i s. v. av
Klingvallsån. 974 har åker, egentlig skog
saknas. Ingår i I:s och Björka pastorat i
Lunds stift, Färs kontrakt.
intalehti (»aftonbladet»), finskspråkig
aftontidning i Helsingfors sedan 1919,
språkrör för finska samlingspartiet. O. Brn.
Ilu, det babyloniska ordet för gud, sättes
som determinativ framför varje gudanamn.
Im-, sammansättningspartikel, se I n-.
Imägines, lat. (plur. av imägo, bild),
kallades hos romarna målade vaxmasker av
avlidna innehavare av s. k. kurulisxa
ämbeten. Vid likbegängelser inom släkten
uppträdde män, iklädda dessa masker samt
sådana ämbets- och utmärkelseteckén, som
tillkommit den döde. De åkte som förfädernas
representanter med i processionen och åhörde
det på rostra (talarstolen) föredragna
liktalet, sittande på s. k. sellae curules. Detta
bruk av »anbilderna» var förbehållet de
kuru-liska ämbetsmännens ättlingar som en särskild
ståndsrättighet (ius imaginum). (E. St.)
Imaginär [-JinaY], (blott) inbillad, overklig.
Imaginära enheten, se Imaginära tal.
Imaginära tal, i matematiken infört
talbegrepp, vilket icke har någon objektiv
motsvarighet. Om ett problem kan återföras t.
ex. på att finna lösningen till ekvationen
x2 = —4, vet man, att någon verklig lösning
icke finnes, enär intet reellt tal, varken
posi
tivt eller negativt, existerar, vars kvadrat
är = —4. Genom införandet av en symbol, i,
för den imaginära enheten, G—1
(alltså i2 = —1), får man ett uttryck för de båda
imaginära lösningarna till ovanstående
ekvation, näml, xi = 2t och x2 — — 2i.
Ekvationsteorien liksom hela den högre
matematiska analysen är otänkbar utan detta
begrepp. Det påträffas tidigast hos Cardano
(1545), utgjorde ett viktigt hjälpmedel för
Abel, Cauchy och Jacobi men erhöll först
genom Gauss sin nuv. systematiska
inställning i matematiken. T. B.
Imaginär vinst, beräknad vinst. Uttrycket
användes förr vid varuförsäkring för det
godtyckliga assuranstillägg, som gjordes för att
täcka den uteblivna handelsvinsten. Numera
är detta tillägg genom lag fixerat till 10 %
av varans värde på avgångsorten vid
transportens verkställande (se försäkringslag av
1926 § 75). O. Å.
Imägo (av lat. imägo, bild), fullvuxen
(könsmogen) insekt i motsats till larv; se vidare
Insekter.
Imäm, arab., »föreståndare». 1. Ledaren
av den gemensamma bönen i moskén. I. står
framför de övriga, med ryggen vänd åt dem;
dessa göra efter alla hans rörelser. I de stora
moskéerna finnas två el. flera imamer, näml,
minst en för de fem föreskrivna dagliga
bönerna och en för den predikan, som skall
hållas varje fredag (jfr C h u t b a); ide mindre
finnes blott en i., varför där oftast ingen
predikan hålles. I. få ur moskéns kassa blott
en ringa lön och försörja sig därjämte som
t. ex. handlande eller skollärare.
2. I pregnant betydelse betecknar i. det
andliga överhuvudet, i motsats till
e m i r, den världslige makthavaren. De
turkiska sultanerna buro därför alltid titeln
imäm el-muslimin, »muhammedanernas imam»,
jämte den av emir el-mu’minin (se E m i r).
Titeln i. tillkommer alltjämt sultanen av
Maskat, och konungen av Nedjd är
vahhabi-ternas (se d. o.) imam.
3. I. som i särskild mening andliga
ledare kallas ock de första muhammedanska
århundradenas korantolkare och rättslärda,
vilka motsvara de kristna kyrkofäderna. De
förnämsta bland dessa äro de fyra stora
i., Abu Hanifa (d. 767), Mälik bin Anas (d. 795),
esch-Schäfii (d. 820) och Ahmed bin Hanbal (d.
855), vilka stiftade var sin av den sunnitiska
muhammedanismens fyra ortodoxa
ritusfor-mer. Till någon av dessa måste varje
rätt-trogen sunnit höra. Hanefiternas är den mest
utbredda; den är antagen av turkar, tatarer
och indiska muhammedaner.
4. Med de tolv i. förstås åter ättlingarna
i rakt nedstigande linje av profetens måg
Ali, den fjärde kalifen, vars son Hasan efter
sex månaders strid med Muäwija åt denne
avstod kalifatet (661) och förbehöll titeln i.
åt sig och sina efterkommande. Hasans
bro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
