Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indalsälven - Indantrenfärgämnen - Indebetou, Carl Gustaf - Indefinit - Indelning - Indelningsersättning - Indelningskompani - Indelningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Indantrenfärgämnen—Indelningsverket
492
Litt.: »Förteckning över Sveriges vattenfall.
40. I.» (1913); A. G. Högbom, »Om
Ragunda-dalens geologi» (1899); H. W:son Ahlmann,
»Huvuddragen av nedre Indalens morfologi»
(i Ymer 1914); J. A. Englund, »Gedungsen
eller Ragundasjöns utgräfning» (1853;
nytryck 1922); H. W:son Ahlmann, C. C:zon
Caldenius och R. Sandegren, »Ragundasjön»
(1924); R. Sandegren, »Döda fallet i Jämtland
och dess kan jon» (i Sveriges Natur 1926). —
Se även pl. till art. Flod. G. R-ll; R. Sm-g.
Indantrenfärgämnen, de mest äkta
färgämnen, som hittills framställts, äro
antrakinon-kypfärgämnen (se F ä r g n i n g, sp. 152).
Användas mest till färgning av bomull och
konst-silke samt till tryckfärger. I. B.
Indebetou [-bé’to], Carl Gustaf,
bruks-idkare, riksdagsman (1801—93). Blev student
i Uppsala 1819 och övertog 1823 jämte sin
bror Forssa bruksegendom, som under I:s
ledning ansenligt utvidgades. I. anlitades
flitigt i allmänna värv, var bl. a. 1859—70 ordf,
i Östgöta hypoteksförening samt vid
riksdagarna 1847—48, 1850—51 och 1853—54 led.
av borgarståndet, där han var en av den
konservativa minoritetens mera framträdande
personligheter. 1867—69 var han led. av
Andra kammaren (led. av bankoutskottet,
riks-gäldsfullmäktig 1869—70). Under det då
nybildade Lantmannapartiets första skede var
han en av dess ledande män. I. författade
bl. a. ett par lantbruksskrifter och politiska
minnesanteckningar, vilka sistnämnda delvis
offentliggjorts av C. Hallendorff i »Från Karl
XV:s dagar» (1924). (E. Thms.)
Indefinlt, obestämd. Jfr Pronomen.
Indelning. 1. (Log.) I. el. Division,
bestämmande av ett begrepps omfång genom
angivande av samtliga dess arter. Den
uppstår därigenom, att ett disjunktivt omdöme
ombildas till ett omfångsomdöme (d i v i s i v t
omdöme). Så får man t. ex. av det
disjunk-tiva omdömet: »Trianglar äro antingen
lik-sidiga, oliksidiga eller likbenta» indelningen:
»Trianglar äro dels liksidiga, dels oliksidiga,
dels likbenta». S-e.*
2. (Förv.) I äldre tider, då skatterna i
Sverige merendels utgingo in natura, lät man
dem omedelbart användas på den ort, där de
uppburos. Dylik anvisning av bestämda
inkomster att täcka bestämda utgifter kallas
indelning; regelbundet brukades termen
i. dock först fr. o. m. Karl XI:s tid. Närmast
avser man med i. den metod för avlöning av
vissa statsfunktionärer, varigenom själva
uppbörden av ränta och kronotionde lämnades i
dessas egna händer och var och en fick stå
risken av restantier och prissänkning men ock
tillgodogöra sig eventuell ökning av
varupriset utöver det kronovärde, som Teräknats vid
lönens fastställande. Med räntetagarens
tillstånd kunde räntegivaren lösa varorna efter
markegång, men först 1855 fick han
ovillkorlig rätt att så göra. Den forsellönsersättning,
som förut åvilat den räntegivare, som ville
betala i pengar, övertogs då av statsverket.
Systemet var i allm. omtyckt av
ämbetsmännen, som det gjorde relativt oberoende av
penningvärdets fall, men sågs med oblida ögon
av bönderna. Då dessa 1869 nådde sitt mål
att få ränta och kronotionde fixerade till en
viss penningsumma, lika i ond och god tid,
förlorade i.-väsendet sitt existensberättigande,
och den indelta räntan blev liksom
kronotion-den med vissa undantag indragen till
statsverket. F. Lth.
Indelningsersättning. Då statsmakterna 1869
(jfr Indelning 2) beslöto att indraga
flertalet indelningar till statsverket, ansågs
rättvisan fordra, att de forna indelningshavare,
som ej ville nöja sig med de penningbelopp,
vartill ränta och tionde fixerats, skulle få
ersättning av staten efter årsmarkegång jämte
forsellönsersättning. Tid efter annan, särskilt
i samband med löneregleringar, har dock
dylik i. ersatts med kontanta anslag. Det
ojämförligt mesta av vad som ännu återstår av
dylika efter markegång utgående
förslagsanslag avser ecklesiastika ändamål. F. Lth.
Indelningskompani, båtsmanskompanier av
rusthålls natur, som enl. indelningsverket (se
d. o.) funnos uppsatta i Blekinge och S. Möre
härad av Kalmar län. Sådana
»indelnings-båtsmän» finnas ej numera.
Indelningsverket. Detta begrepp kan i sin
vidsträcktaste betydelse ställas i allmän
motsättning till statsverket och avser då den
metod för statsbehovens finansiering utan de
statliga myndigheternas medverkan, som
omtalas under Indelning 2. Framför allt
inom militie-, ecklesiastik- och landsstat
förekom indelning, och för dessa stater
upprättades under Karl XI:s tid i stor utsträckning
dels särskilda indelningsverk, som angåvo vad
olika befattningshavare fått sig indelt i ränta,
inkl, boställsränta — boställets avkastning
beräknades däremot icke —, och kronotionde,
dels speciella jordeböcker över de hemman,
av vilka de indelta räntorna utgingo. För
de ecklesiastika indelningarna brukades dock
ej termen i. utan i stället prästverk.
I inskränkt mening avses dock med i. blott
den militära indelningen. Oegentligt nog
inbegriper dock det populära
föreställningssättet under i. också roteringen eller det
ständiga knektehållet och det däremot svarande
båtsmanshållet. Officerare vid olika vapen
åtnjöto utöver sina boställen särskilda åt dem
indelta räntor, och rusthållarna vid
kavalleriet hade, till ersättning för vad lejning och
underhåll av en fullrustad kavallerist kunde
betinga utöver sedvanliga roteringskostnader,
dels frihet från erläggande av egna
hemmans-räntor och ibland även kronotionde, dels
räntor från andra hemman, s. k.
augments-r än t or. Men den roterade jorden åtnjöt
ingen ersättning för anskaffande och
underhåll av infanterist eller båtsman, utan
roteringen betydde vid sin tillkomst en bestämd
ökning av på jorden vilande bördor. Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
