Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indianer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Indianer
506
Bladen tuggaa liksom betel. I Sydamerika
beredes ett slags öl av majs eller maniok; i
"Centralamerika och Mexiko använder man
en av agavesaft beredd dryck, pulque.
De allra flesta i. ha, där de ha tillgång på
segelbara vatten, kanoter, flottar el. dyl.,
vilka paddlas eller stakas fram. Kanoter av
airholkade trädstammar förekomma inom de
tlesta skogsområden, kanoter av bark i
Gua-yana och Brasilien, hos eldsländarna och i n.
Nordamerika. Botokuder och några andra
primitiva stammar sakna farkoster.
Bostäderna äro hos sådana stammar
•som botokuder, eldsländare, siriono och seri
ytterst primitiva vind- och regnskydd av
grenar och blad. F. ö. märkes en oerhörd
omväxling av hyddtyper. Inom kulturområdena
byggde man och bygger ännu av sten eller
soltorkade tegel, »adobe», men även av trä.
I Amasonflodsområdet hade och ha i. hyddor
•av trä, i regel täckta med palmblad.
Prärie-indianerna hade ibland tält, »tipi», till
formen rätt lika lapparnas. I n. v. Nordamerika
Sia i. ståtliga hyddor av plankor. Åtskilliga
i., som förr byggde runda hyddor, ha under
inflytande av de vita övergått till att bygga
-dem rektangulära. Pålbyggnader förekomma
framför allt i n. Sydamerika. De flesta
in-•dianhus sakna fönstergluggar och dörrar;
golvet utgöres av den tilltrampade marken, rum
förekomma sällan. I större delen av det
tropiska Sydamerika sova i. i hängmattor. Det
är från i. de vita fått denna i tropikerna så
praktiska bädd.
Materialet till klädedräkten är i en
stor del av Nordamerika och i sydligaste
Sydamerika skinn eller ogarvat läder. Blott i n.
Nordamerika ha kläderna varit tillskurna av
-olika stycken, vilka hopsytts såsom våra
klä–der, så att de passat efter kroppen. I
sydligaste Sydamerika ha i. varit eller äro klädda
d stora skinnmantlar; liknande mantlar hade
-förr prärieindianerna. Inom kulturområdena
å v. Sydamerika, Centralamerika och Mexiko
Iha i. i förcolumbisk tid haft vävda kläder
liksom nu (mest av bomull, på Anderna av
Jamaull). Inom en del av Amasonflodsområdet
•och i Centralamerika ha i. kläder av barktyg.
I det tropiska Amerika är den ursprungliga
klädedräkten mycket obetydlig. Få stammar
ha dock gått alldeles nakna. Som
fotbeklädnad användas i Nordamerika mockasiner och
sandaler, i Centralamerika och v. Sydamerika
•sandaler, i sydligaste Sydamerika mycket
primitiva mockasiner.
T a t u er i n g har stor utbredning i
Amerika. I det tropiska Amerika använder man
allmänt i st. f. tatuering en blå,
kaustice-rande färg. Kraniedeformering förekom förr
i v. Sydamerika, i Centralamerika, hos pueblos
■samt i n. v. och s. ö. Nordamerika. Numera
finnes detta egendomliga bruk blott vid Rio
Ucayali i Peru och möjl. på n. v. kusten av
Nordamerika. Genomborrning av
öronsnib-barna, av skiljeväggen i näsan, underläppen etc.
har stor utbredning och var ej minst bruklig
hos de högt stående mayas. Inläggning av
fram-tänderna med guld eller annat material
förekom i Mexiko, Centralamerika och Ecuador.
Flertalet indianstammar levde vid den tid,
då de upptäcktes, i stenålder. Några
stammar, ss. botokuder och siriono, hade icke ens
verktyg av sten utan uteslutande sådana av
trä och ben. Kännedomen om metaller var
vid tiden för Amerikas upptäckt rätt utbredd,
huvudsaki. inom kulturområdena. Se vidare
Amerikansk arkeologi. Många
indianstammar ha varit och många äro ännu
skickliga korgmakare. Träsnideriet har nått
högst i n. v. Nordamerika. I jämförelse med
Afrika är Amerika fattigt på
musikinstrument. Det enda möjl. inhemska
strängade musikinstrumentet är musikbågen.
Trummor, överspända med skinn, förekomma
allmänt i Nordamerika, Centralamerika och v.
Sydamerika. Signaltrummor helt av trä
förekomma i n. Sydamerika och i en avvikande
form i Mexiko. Stor utbredning ha skallror,
visselpipor och flöjter. Panflöjten
förekommer i Sydamerika, möjl. införd dit i
förcolumbisk tid från Melanesien.
Det råder en märkvärdig likformighet i
hela Amerika i i:s yttre uppträdande. Den
värdighet och självbehärskning, som man i de
romantiserade indianskildringarna från
Nordamerika lärt känna som något karakteristiskt
för i., äro verkligen typiska för i. även i
Sydamerika (utom där de alltför mycket
förslavats). De allra flesta indianstammar skildras
som ärliga. Den sexuella moralen är mycket
olika på skilda håll. De flesta stammar äro
monogama. I Nordamerika äro eller voro
stammarna i stor utsträckning uppdelade i
exogama klaner, av vilka några hade förbud
för äktenskap på mödernet, andra på fädernet.
Även i Sydamerika förekomma eller
före-kommo rätt allmänt klanväsen och exogami.
På klanväsendet var inkastaten byggd.
Klanerna ha i regel djurnamn. Blott de i., som
driva intensivt jordbruk, ha slutit sig
tillsammans i större samhällen. Indianbyar på
över 1,000 inv. äro mycket sällsynta i
Amerika, om man undantager inkarikets gamla
område och Mexiko, där i. äro
halvcivilise-rade och bo blandade med vita och mestiser.
I förcolumbisk tid funnos några få stora
städer (se Inkariket och M a y a). Där voro
mycket betydande kultplatser, dit i. i stort
antal samlades till festerna men vilka i
vardagslag antagligen hade få invånare.
I hela Amerika fanns vid upptäckten ingen
privat äganderätt ti 1 jorden. All jord ägdes
av stammen eller klanen. Den lösa
egendomen var och är alltid privategendom. När
i. leva familjevis, regerar familjefadern över
sina söner och svärsöner, och när några
familjer äro sammanslutna till mindre förbund,
finnes det i regel, men ej alltid, en hövding,
vars makt ej är stor. Större förbund och större
stammar ha i regel hövdingar, som ofta ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
