Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien - Geografisk och geologisk översikt - Klimat - Växtvärld - Djurvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Indien (Klimat—Djurvärld)
512
slättlandet av Khasiplatån i en n. och en s.
del. ö. Assam är ett högland, som fortsättes
i v. Burma. De stora slätterna kring
Brahma-putra. Ganges och Jumna äro I:s (och ett av
jordens) tätast befolkade områden och så gott
som helt uppodlade. Indus-Sutlejslätten
av-brytes s. om Punjab av öken fram till
Ara-valli hills. Dekkanplatån begränsas mot n.
av en serie bergskedjor av 500—1,500 m höjd,
med ett gemensamt namn kallade
Vindhya-bergen. Dessa skiljas av Narbadas dalgång
från de i samma riktning löpande
Satpura-bergen. Längs halvöns v. kust uppstiga brant
till omkr. 1.200 m höjd V. Ghats, som bilda
vattendelaren mellan Arabiska havet och
Bengaliska viken och nå över 2,000 m. Platån
ligger 300—900 m ö. h. och sjunker mot ö.,
där ö. Ghats i form av utlöpare ned mot
kusten bilda platåns mindre starkt
markerade ö. gräns. Platån är bergig och reser sig
i s. till de natursköna Nilgiribergen
(Doda-betta, 2,670 m), skilda av ett brett lågland
från de s. därom uppstigande Cardamonbergen
och Anamalai (Anamudi, 2,694 m). Dekkans
ö. del består mest av urberg, som fortsättas
på Ceylon. Framför allt i n. ö. äro stora
områden täckta av det s. k. Gondwanasystemet
(se d. o.). N. v. Dekkan bildas till
övervägande del av basalter (krita-eocen). Vid
foten av Ghats ligga de fruktbara
kustslätterna, smalare på v. sidan (Malabarkusten) än
på den ö. (Koromandelkusten), där de kring
Coleroonfloden nå in mot halvöns mitt.
Dek-kanhalvön vattnas av talrika floder; störst
äro Godavari och Kistna. Kusterna sakna
större inbuktningar och äro fattiga på
naturliga hamnar.
Klimatet är i de lägre trakterna tropiskt, i
Kashmir och Punjab subtropiskt. Jan. är
kallaste, maj i regel varmaste månad: Madras
24,1° och 31,5°, Bombay 23,6° och 29,2°,
Kal-kutta 18.4° och 29,6° samt Lahore i Punjab
12,2° och 34,5° C (juni). Väderleken domineras
av monsunerna (se d. o.). Juni—nov. blåser
den fuktiga sydvästmonsunen in från havet,
och regnen nedstörta över v. kusten och
bergen; i s. varar regntiden 6—7 mån.
(års-medium omkr. 3.000 mm), i Bombay 4 mån.
(1,900 mm). Torrtiden, som med undantag för
de sydligare kusttrakterna är utpräglad,
omfattar i Indus’ slättland hela året och
framkallar där öken. Inne på Dekkanplatån är
nederbörden mindre än i kustlandet och
oregelbunden. Sedan monsunen passerat platån,
svänger den mot n. v. uppför Gangesslätten,
med regntid juni—sept. och inåt avtagande
nederbörd (Benares 980 mm, Agra 690 mm).
Tvingad att stiga över Khasiplatån, avger den
oerhörda regnmängder; här ligger vid
Cherra-punji ett av jordens regnmaxima med bortåt
12,000 mm årl. Bengalen och Assam ha
liksom Burma täml. riklig nederbörd (Kalkutta
1,550 mm). Under vintern blåsa torra vindar
ned från Himalaja, nordöstmonsunen, som
dock ger något regn åt ö. och s. delarna av
halvön. I de mindre fuktiga trakterna
framkallar monsunregnens felslående (ung. 1 år
av 10) missväxt och hungersnöd, som, innan
livsmedelstillförseln organiserades, ledde till
fruktansvärda katastrofer.
Växtvärld. Kusternas sumpskogar
(mangrove och sundarbans) få mer och mer lämna
plats åt risfält. I n. v. härska öknar (Thar)
och stäpper med afrikansk-indisk flora
(Aca-cia arabica, tamarisker, vid vattendragen
popp-lar). Gangeslandet visar föga spår av
ursprunglig vegetation, men Khasiplatån är till
stor del skogklädd, ovanför 1,000 m med ett
bälte av tall (Pinus khasya). Största delen av
Dekkanplatån är, där den ej odlas, bevuxen
med enformiga acaciasavanner eller
snårskogar. I bergstrakterna finnes sommargrön
lövskog av teak (Tectona grandis), sal
(Sho-rea), sidenträ (Chloroxylon Swietenia), falskt
(Pterocarpus santalinus) och äkta sandelträd
(Sant al um album, särskilt i Mysore) m. fl.
tekniskt viktiga trädslag. Palmerna äro få
(t. ex. vild dadelpalm, Phoenix silvestris). På
halvön växer tropisk regnskog på sluttningen
av V. Ghats. Närmast kustslätten härska
löv-fällande träd, t. ex. teak, högre upp ständigt
gröna. Denna skog erinrar starkt om Ceylons,
med mahogny (Toona), jakträd (Artocarpus
integrifolid), kanel, bambu och talrika palmer,
ss. Caryota och talipot (Corypha
umbraculi-fera). Bland de otaliga örterna märkes
kardemumma. Regnskogen i Assam och längs foten
av Himalaja är en fortsättning av Burmas
och särdeles rik på jättebambu. Till de mest
bekanta träden hör Ficus elastica
(»fönsterfi-kus»), en viktig kautschukväxt. Ovanför det
tropiska bältet följer ett subtropiskt, som
mycket påminner om Sydkinas.
Djurvärlden är paleotropisk, i ökentrakterna
och i Himalaja med centralasiatiskt inslag.
Apor äro talrika. Största intresset tilldraga
sig de många kattdjuren; av de större är
leoparden allmän och tigern ingalunda
sällsynt, ehuru ivrigt jagad. Lejonet finns endast
på Kathiawarhalvön och åtnjuter skydd. Av
övriga rovdjur märkas björn, vild hund,
scha-kal, hyena, varg och flera rävarter. Elefanten
förekommer vild i Dekkans bergstrakter samt
i ö. Himalaja, spelar som tam stor roll i
furstarnas parader och jakter men har som
arbetsdjur vida mindre användning än förr.
Jakten på elefant är statsmonopol. Både
en-och tvåhornad noshörning finnes. Bland
hovdjuren märkas antiloper, hjortar, buffel samt
vildoxe (gaur). Jakt på vildsvin, som äro svåra
skadedjur, är en populär sport (pig-sticking).
Intressant är förekomsten av en delfinart i
Ganges. Fågelfaunan visar inga märkligare
särdrag; fasaner och hönsfåglar äro vanliga.
I floderna leva två krokodilarter samt
gavia-len. Ormarna äro mycket talrika och
närgångna samt kräva årligen många offer. Mest
fruktade äro kobran el. glasögonormen och
Russells huggorm. Insektlivet är utomordent
ligt rikt. I. är svårt hemsökt av malaria, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
