Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indianer - Indian oak - Indian red wood - Indiansk hampa - Indiansk krasse - Indianskt ris, Tuscaroraris - Indiansommar - Indianterritoriet - India office - Indicatorinae - Indiciebevisning - Indicier - Indicium - Indien - Läge och gränser - Geografisk och geologisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Indian oak—Indien (Geografisk och geologisk översikt)
510
på Panamanäset» (1928); W. Krickeberg,
»America» (i G. Buschans »Illustrierte
Völ-kerkunde», 1922); C. Wissler, »The
ame-rican indian» (2:a uppl. 1922); N. Jacobsson,
»Svenskar och indianer» (1922); R. Karsten,
»The civilization of the south-american
indians» (1927); A. Métraux, »La civilization
materielle des tribus tupi-guarani» (1928); art.
av P. Rivet i Journal de la Société des
Amé-ricanistes. E. N-d.
Indian oak [i’ndjan åu’k], bot., se B a
r-r i n g t o n i a.
Indian red. wood [i’ndjon re’d <oo’d], bot.,
se Bastardceder.
Indiansk hampa, se Apocynum.
Indiansk krasse, se Blomsterkrasse.
Indianskt ris, Tuscaröraris, Ziza’nia
aquätica, ett med riset besläktat, på flod- och
sjöstränder i Nordamerika och n. ö. Asien
växande högt gräs, vars 2 cm långa korn ätas
av indianerna. De förtäras begärligt av fiskar,
varför i. odlas i fiskdammar. I. är även ett
värdefullt grönfoder åt kreatur. G. M-e.
Indiansommar (eng. indian summer), en
period av lugnt, torrt och varmt väder sent på
hösten; jfr Brittsommar.
Indianterritoriet (Indian territory), förr ett
område i Amerikas förenta stater, vilket enl.
kongressbeslut av 1834 anvisades till
vistelseort åt några indianstammar och dit
småningom fördes alla de stammar, som bott ö.
om Mississippi, senare även indianer från
andra trakter. Området omgavs i n. av Kansas,
i ö. av Missouri och Arkansas, i s. och v. av
Texas men hade urspr. ej fixerade gränser.
Varje indianstam eller grupp av stammar fick
där ett bestämt område, reservation-, se vidare
Reservationer. I längden blev det
omöjligt att utestänga de vita från det delvis
fruktbara och på stenkol rika landet, som
1890 beräknades omfatta 182,400 kvkm med
248,324 inv. Den v. delen av området
organiserades 1890 till territoriet Oklahoma, som
öppnades för immigration. 1906 förenades
båda områdena under namnet Oklahoma,
vilket område därpå 1907 upptogs som stat i
unionen (se vidare Oklahoma). J. F. N.*
India Office [i’ndjo å’fis], se Indien, sp. 519.
Indicatorlnae, zool., se Honungsgökar.
Indiciebevisning, se Indicier.
Indicier (se I n d i c i u m), sådana
upplysningar i en rättegång, vilka icke omedelbart
angå det faktum, som skall bevisas, men från
vilka dock slutsatser med hänsyn till detta
kunna dragas; i 1734 års lag kallas de
»liknelser och omständigheter». Bevisning,
åstadkommen på detta sätt, kallas indirekt el.
indiciebevi sning. Den visshet, som
på detta sätt vinnes, är ej lika
tillförlitlig, som när bevisningen är direkt; ty
slutsatserna kunna vara oriktiga, även om de
förebragta omständigheterna äro sanna. Den
s. k. legala bevisteorien ansåg därför
indicie-beviset vara otillräckligt att ensamt
åstadkomma full visshet. Enl. nyare lagstiftning
kunna i. utgöra fullt bevis, där de äro fullt
konstaterade och där sammanhanget mellan
dem och det faktum, som skall bevisas, är
bindande. Ehuru i Sverige 1734 års lag
förklarar i. icke kunna grunda mer än »halvt
bevis», har dock numera en friare riktning
i praxis gjort sig gällande, och den svenske
domaren anser sig numera oförhindrad att
enbart på i. grunda en fällande dom även i
de svåraste brottmål. Jfr Bevis. I. Afz.*
Indicium (lat. indi’cium, plur. indi’cia, sv.
plur. indicier; se d. o.), tecken, symtom,
anledning till förmodan, misstanke o. s. v.
Indien. 1. Främre Indiska halvön,
i vidsträckt bemärkelse hela Ostindien, d. v. s.
Främre I. jämte Ceylon, Bortre I. och
Indiska arkipelagen.
2. Brittiskal., ett med England
förenat kejsardöme, omfattande Främre I. (utom
de smärre besittningarna Franska Indien och
Portugisiska Indien; se dessa ord), Burma
(se d. o.) i Bortre I. och Belutsjistan (se d. o.)
i Iran. Politiskt höra även ögrupperna
Anda-manerna, Nikobarerna och Lackadiverna,
gu-vernementet Aden i Arabien samt ön Sokotra
till kejsardömet, däremot ej Ceylon och
Male-diverna. Arealen är 4,675,450 kvkm med
318,942.480 inv. (1921), härav direkt under
England lydande 2.834,020 kvkm med omkr.
247,003,293 inv.; återstoden utgöres av
vasallstater och agentskap. Huvudstad är Delhi i
centrum av norra I. — I den följ, natur- och
folkbeskrivningen betecknar I. Främre
Indiska halvön, i fråga om näringar och följ,
avd. däremot kejsardömet I.
INNEHÅLL:
sp.
Läge och gränser . 510
Geografisk och
geologisk översikt..... 510
Klimat............ 511
Växtvärld ........ 512
Djurvärld ........ 512
Befolkning........ 513
Näringar.......... 514
Kommunikationer .. 516
Mynt, mått och vikt... 517
Finanser............ 517
Religion ......... 517
Undervisningsväsen ... 517
Tidningspress ...... 518
Försvarsväsen ...... 518
Författning, förvaltning
och rättskipning... 519
Flagga.............. 521
Historia ........... 521
Litteraturanvisningar.. 531
Läge och gränser. I. sträcker sig från
Hi-malaja (37° n. br.) till 8° 4’ n. br. (Kap
Co-morin) och skjuter som en trekantig halvö
ut i Indiska oceanen, skiljande Arabiska havet
i v. från Bengaliska viken i ö. Längden och
bredden utgöra vardera omkr. 3,400 km. I n.
begränsas I. mot Tibet av Himalaja, i v. mot
Afganistan och Belutsjistan av de höga
Sefid-kuh- och Solimankedjorna (Takht-i-Soliman,
»Salomos tron», 3,445 m) samt lägre ryggar;
i ö. skilja över 3,000 m höga veckberg de
båda indiska halvöarna.
Geografisk och geologisk översikt. I. består
av tre mycket olika områden: Himalaja
(se d. o.), nordindiska slättlandet
s. om Himalaja, uppbyggt av många hundra
m mäktiga flod- och sjöavlagringar och
ge-nomflutet av Indus-Sutlej i v. samt
Ganges-Brahmaputra i ö., och platålandet D e k k a n
(se d. o.), återstoden av halvön. I ö. delas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
