Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien - Mynt, mått och vikt - Finanser - Religion - Undervisningsväsen - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Indien (Mynt, mått och vikt—Försvarsväsen)
518
Mynt, mått och vikt. Myntenheten är en
silverrupie (rupee, 1/10 pd st.) om 16 anna;
1 anna — 12 pie; 1 lakh = 100,000 rupier;
1 crore = 10 mill. rupier. Viktsystemen äro
flera. Det off. är 1 maund = 40 ser; 1 ser
= 16 chittak el. 80 tola, varvid 1 ser
motsvarar 2.057 eng. skålpund. Likaledes äro
längd- och ytmått starkt varierande;
försöken att åstadkomma ett enhetligt system ha
hittills strandat.
Finanser. För finansåret 1927—28 upptog
budgeten inkomsterna till 1,252,6 mill. rupier,
utgifterna till 1,252,6 mill. rupier, varvid
emellertid är att märka, att i
överensstämmelse med de nya finansiella bestämmelserna
denna stat endast gäller centralregeringen
och ej upptar provinsernas budgeter.
Medräknas dessa, visa siffrorna för finansåret
1927—28 för hela I. en totalinkomst av
2,187,5 mill. och en totalutgift av 2,190 mill.
rupier. Den viktigaste inkomstkällan är
grundskatten, räntan på den av staten ägda
jorden. Denna ränta växlar betydligt i olika
delar av I. men torde i allm. uppgå till ung.
50 % av nettoavkastningen. Näst
grundskatten äro de viktigaste inkomstkällorna
tullar, inkomstskatt, acciser, stämpelskatt,
järnvägsmedel. saltskatt och opiummonopol.
De största utgiftsposterna äro för den civila
och militära administrationen, järnvägar,
bevattningsarbeten o. s. v. Statsskulden var
31 mars 192 7 9 7 5,54 crores. C. S-g.
Religion. Om de ledande religionerna inom
I. hänvisas till Bramanis m, Buddism,
Hinduism, Jainism och S i k h e r samt
vidare Eskatologi, Mytologi,
Veda-religionen och de talrika i dessa art.
citerade framställningarna av till indisk
religion hörande områden. Av icke nationellt
indiska religionsformer äro inom landet
företrädda kristendom, judendom, islam,
par-sism m. fl. En stor del av den dravidiska
rasen och även till lägre klasser bland
andra raser hörande element äro anhängare
av lägre animistiska religionsformer, ehuru
dessa vid censusberäkningarna till största
delen upptagits under rubriken hinduism.
En sammanhängande, fullt vetenskaplig
översikt över hela området av indiska —
nationella och utifrån införda — religionsformer
finnes f. n. icke att tillgå.
Enl. The Indian Year Book 1928 hade 1921
hinduismen 216.735.000 anhängare,
sikher-na 3,239.000, jainismen 1.178.000,
buddismen 11.571.000 och parsismen 102,000;
muhammedanerna voro 68.736,000, de kristna
4,574.000, judarna 22.000. Primitiva
stamreligioner beräknades ha 9,775.000 och vissa
smärre religioner 18.000 anhängare. Bland de
kristna märktes . 1,823.079 rom. katoliker,
533.180 anglikaner, 444.479 baptister, 423,968
romo-syrer (Tomaskristna), 240,816 luteraner,
208,135 metodister o. s. v.
Undervisningsväsen. Ostindiska kompaniet
visade intet annat intresse för I:s
undervis
ningsväsen än genom understöd åt en del
mis-sionssällskap. Ehuru enstaka
generalguvernörer, framför allt Warren Hastings och lord
William Bentinck, röjde ett visst intresse
för den högre undervisningen, åtgjordes intet
av större vikt förrän 1854, då universiteten
i Kalkutta och Madras inrättades. Omsider
utfärdades 1859 en lag, reglerande hela
undervisningen; enl. denna inrättades i varje
provins ett särskilt undervisningsdep., och
undervisningsanstalterna uppdelades i tre
grader: primary schools, meddelande
elementärkunskaper på inhemskt språk, secondary
schools (av två grader), som meddela vidare
undervisning upp till maturitetsstadiet, samt
colleges, i vilka bedrivas studier för
avläggande av akademiska examina. De
sistnämnda, av vilka 1926 funnos 215 för män och
19 för kvinnor, äro underordnade tio centrala
universitet: Kalkutta, Madras, Bombay,
Punjab, Allahabad, Patna, Rangoon, Nagpur,
Andhra och Agra; därjämte finnas något
annorlunda anlagda sådana i Dacca. Lucknow
och Delhi, ett hinduiskt i Benares och ett
muhammedanskt i Aligarh samt slutligen ett
i vardera av staterna Haidarabad och Mysore.
Antalet hinduer, som besöka universiteten
(68.980 män och 1.231 kvinnor läsåret 1925—
26), är jämförelsevis högt. 1925—26 funnos i
I. av lägre och medelhöga bildningsanstalter
183,164 primary schools, 9,837 secondary
schools, 8.881 seminarier och fackanstalter
samt 34,726 privata skolor med ett
sammanlagt elevantal av 9,328,098 män och 1,116,012
kvinnor. J. Ch-r.
Tidningspress. Den första tidningen i I.
uppsattes 1780 (engelsk). F. n. (1929) utges
omkr. 1,400 tidningar och 300 tidskrifter, dels
på eng., dels på inhemska språk. I Kalkutta
utges bl. a. The Englishman (uppsatt 1821),
The Statesman, Amrita Bazar Patrika (eng.)
med den indiska editionen Ananda Bazar
Patrika samt The Forward (nationalistisk).
I Bombay utkomma bl. a. The Times of India
och Bombay Chronicfe, i Madras The Madras
Mail och The Hindu, i Allahabad The
Pioneer. A. A-t.
Försvarsväsen. Den grundliga
omorganisation av I:s arm é, som påbörjades av lord
Kitchener (överbefälhavare 1902—09), var ej
fullständigt genomförd vid världskrigets
utbrott och har sedermera undergått åtskilliga
modifikationer. I:s armé består av: a) R
e-guljära brittiska trupper, vilka
utgöra en del av brittiska armén och
detache-ras till I. för viss tid samt rekryteras från
hemlandet; deras styrka uppgår till omkr.
60,000 man och består av alla truppslag.
b) Reguljära indiska trupper,
bestående av värvat infött manskap och med
befäl av infödda i de lägre graderna och
brittiska officerare i de högre. Styrkan, som
huvudsakligen består av infanteri (däribland 10
gurkhareg:ten) och kavalleri, uppgår till
omkr. 145,000 man. Rekryteringen sker hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
