Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien - Försvarsväsen - Författning, förvaltning och rättskipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Indien (Författning, förvaltning och. rättskipning)
520
vudsakl. bland den i norra I. boende
muhammedanska befolkningen. Utom den aktiva
indiska armén finnes en reserv, bestående av
de ur tjänst avgångna, c) D e n
stödjande styrkan (the auxiliary force), uppsatt
efter världskriget och bestående av i Indien
sig uppehållande engelsmän, vilka frivilligt
anmäla sig till inträde och till deltagande i
kortare övningsperioder; numerär omkr. 33,000
man. d) Indiska territorialarmén,
en milistrupp efter de brittiska
territorial-truppernas förebild; styrka omkr. 18,000 man.
e) De indiska furstarnas
trupper, vilka vid krigstillfällen ofta ställts till
indiska regeringens förfogande. M. B-dt.
Marinen. Som ett led i brittiska
Dominion fleet units ingår enl. det av amiralen
earl Jellicoe 1921 framlagda programmet the
royal indian marine. Denna utgöres (1929)
av 1 kanonbåt, 2 minfartyg, 4
bevaknings-fartyg och 1 depåfartyg med ett sammanlagt
deplacement av 10,200 ton. ö-g.
Författning, förvaltning och rättskipning.
I. är sedan seapoysupprorets undertryckande
1858 ett med brittiska kronan förenat land;
konungen av Storbritannien bär sedan 1876
titeln kejsare av Indien (kaisar-i-Eind), och
I:s offentliga titel är kejsardöme. I:s
nuvarande författning är stadfäst i flera
parlamentsbeslut, numera hopförda i Government
of India act av 1915, supplerad genom en akt
av 1919. F. n. (1929) prövas denna författnings
resultat av en särskild kommitté (tillsatt nov.
1927) för avgörande genom brittiska
parlamentet om förändringar av representationen
o. s. v. I:s suverän är Storbritanniens
konung, dess högsta lagstiftande myndighet
Englands parlament. Förvaltningen av det
indiska kejsardömet ledes av en medlem av
engelska kabinettet, the secretary of state for
India, som har vid sin sida ett råd av 8—12
led., tillsatta på fem år av statssekreteraren.
Ingen medlem av rådet kan sitta i
parlamentet. Det ministerium, under vilket I:s
förvaltning sorterar, kallas India office; dess
verksamhet är numera blott administrativ,
sedan genom akten av 1919 tillsatts en high
commissioner for India i England, som sköter
en hel del löpande göromål av ekonomisk art
i direkt kontakt med indiska regeringen.
Indiska regeringen består av
generalguvernören (vicekonungen), som tillsättes av
engelska kabinettet och vanl. tjänstgör i fem år,
samt hans råd, vars antal ej är fixerat (sju
1929) men av vilket tre måste ha tjänat tio
år i Indien och minst tre måste vara infödda
indier. Regeringens säte är sedan 1912 Delhi,
som utgör ett särskilt förvaltningsområde. I.
har också genom akten av 1919 ett
parlament (Indian legislature), bestående av ett
övre hus (council of state) om 60 led., därav
högst 20 ämbetsmän, av vilka 34 äro valda
och 26 utnämnda, och ett lägre (legislative
assembly) om 144 led., därav 104 valda (av
olika valkorporationer) och 40 utnämnda, därav
26 ämbetsmän. Det förras led. sitta i fem år,
det senares i tre, men församlingen kan
upplösas eller dess tid utsträckas av
vicekonungen. Det lägre huset har en president,
tillsatt av denne. Gemensamma
sammanträden av båda husen kunna hållas.
Vicekonungen må, med engelska regeringens bifall,
kunna införa vissa förordningar mot detta
parlaments önskan.
Brittiska I. är uppdelat i femton
förvaltningsområden (provinser): Madras
(presidentskap), Bombay (presidentskap), Bengalen
(presidentskap), Förenade provinserna Agra och
Oudh, Punjab, Burma, Behar och Orissa,
Centralprovinserna och Berar samt Assam,
vardera under en guvernör, North-west Frontier
province, Ajmer-Merwara och Belutsjistan,
vardera under en chief commissioner and agent
to the governor-general, vidare Coorg, Delhi
samt Andamanerna och Nikobarerna, vardera
under en chief commissioner. Av dessa
tillsättas några av kronan, några av vicekonungen.
I de nio förstnämnda större provinserna har
guvernören vid sin sida ett råd av högst fyra
led. Därjämte finnes i var och en av dessa
provinser ett slags parlament med olika antal
led., alltefter provinsens invånarantal (125
i Bengalen, blott 53 i Assam), av vilka minst
70 % skola varä valda. Oberoende av
centralregeringen ha i dessa provinser guvernören i
rådet och guvernören med inför
provinsparlamentet ansvariga ministrar att handlägga en
stor mängd av provinsens inre ärenden. Några
kallas reserverade och handläggas av
guvernören i rådet, andra kallas överflyttade
(trans-ferred), gälla lokal självstyrelse, hygien och
sanitära åtgärder, undervisning, jordbruk,
allmänna arbeten o. s. v. samt handläggas av
guvernören och hans ministrar. Denna
ärendenas uppdelning har fått namnet d y a r k i.
Provinserna äro delade i divisioner
(divisions) under commissioners och dessa i districts
(sammanlagt 273) under collectors el. deputy
commissioners. En sådan ämbetsman är
samtidigt magistratsperson, skatteuppbördsman
och stundom domare i första instans i
brottmål och även i civilmål.
Första juridiska instans utgöres av
ma-gistratspersoner eller särskilda domare, andra
av de s. k. courts of session, högsta instans
av överdomstolarna, varav finnas åtta, näml,
i Madras, Bombay, Bengalen, provinsen Agra,
Behar och Orissa, Punjab, Delhi och Burma.
I Centralprovinserna och Berar, North-west
Frontier province, Coorg, Sind och Chutia
Nagpur finnas s. k. judicial commissioners;
Oudh har en high court, för Assam är
överdomstolen i Kalkutta (Bengalen) högsta
juridiska instans. De högre ämbetena inom alla
förvaltningens grenar skola sedan 1919
tillsättas med hinduer upp till 33 %, vilket antal
gradvis skall ökas upp till 48 %. Examina till
olika förvaltningsgrenar avläggas i England.
Stadskommunerna utgjorde 1925—26 767
stycken med nära 19 mill. inv. De ha valda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
