- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
545-546

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indisk konst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

545

Indisk konst

546

största templen bilda nästan oöverskådliga
byggnadsmassor (bild 12). Cellans tak
utbildas i regel till ett torn, varjämte
portarna, i synnerhet i s. Indien, kunna formas
till kolossala, tornliknande byggnadskroppar
(se Indien, bild 1). — Stängsel- och
portanläggningar omge de flesta
sakralbyggnaderna och utföras sedan äldsta tid av sten
men bibehålla oftast former, som dikterats av
forna träkonstruktioner (bild 5). Motiv ur
denna stängselarkitektur nyttjas i dekorativ
omformning för fasadutsmyckning.

Kännetecknande för den indiska
arkitekturen från det senaste årtusendet äro dess
ytterst rika plastiska dekoration och dess
böjelse för att nyttja stenen så enbart som
möjligt. Alla ytor upplösas i ett myller av
figurala och dekorativa former; murytorna
indragas trappstegsvis och övergå rytmiskt
i yttertaket. Ett egentligt tak kan ofta
icke urskiljas, utan byggnadens krön bildas
genom yttermurarnas successiva indragning.
Pyramiden och det sockertopps- el.
klockfor-made tornet äro de dominerande
byggnadsdelarnas huvudformer. Enhet mellan exteriör
och interiör, mellan konstruktion och form
eftersträvas icke; denna yngre indiska
arkitektur är ytterligt irrationell men utövar
genom sin formrikedom och sina stora mått
en imponerande verkan.

Bildkonst. Den äldsta indiska skulpturen
visar en kraftig och säker behandling av
dekorativa uppgifter (bild 5), medan
friskulpturen, som visar ett persiskt-baktriskt
inflytande, är primitiv och grov. Under
århundradena kring och efter Kristi födelse
skapades i landskapet Gandhara inom nuv.
Afga-nistan en själfull och formellt högtstående
friskulptur (»Gandbarakonst»)
under stark hellenistisk påverkan.
De i Gandhara utbildade
typerna för Buddhabilder äga
ännu giltighet inom hela den
buddistiska världen. Den
samtida och senare indiska
skulpturen med motiv ur de
buddistiska myterna och ur den
bra-manska guda- och
demonkretsen präglas av en orgiastiskt
rik fantasi; dess för
europeiska ögon groteska
formsammansättningar bero på det
starkt symboliska innehållet.
Under Guptaperioden (se I
n-d i e n, sp. 523) och följ,
århundraden stod den
buddistiska skulpturen, ännu
påverkad av Gandharakonsten, på
höjden av klarhet och
monumentalitet (bild 17).

Det buddistiska måleriet, som
torde ha tagit starka intryck
av Gandharas nu okända
målarkonst, representeras främst
av de rika freskcyklerna i

Bild 12. Plan av ett stort indiskt tempel (stora
templet i Madura).

Ajanta (se d, o.). Under starkt inflytande av
den persiska miniatyrkonst, som i nyare tid
infördes till de muhammedanska härskarnas
hov, behandlades också motiv ur den
bra-manska föreställningskretsen i
miniatyrmålningar, främst i Rajputana.

Litt.: Sammanfattande framställningar i
de större konsthistoriska handböckerna,
utförligast i A. Springer, »Handbuch der
Kunst-geschichte», 6 (1929; med rikhaltiga
litt.-anv.). De viktigaste specialarbetena: J.
Fer-gusson, »History of indian and eastern archi-

Bild 13. Buddhas predikan. Freskomålning i ett av grottemplen vid
Aianta. Omkr. 500 e. Kr.

X. 18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:51:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free