- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
627-628

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insekter - Anatomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

627

Insekter

628

tier, hjässhalvorna, och ett mittparti, pannan,
vilken senare genom ett smalt parti,
munskölden (cly’peus), förbindes med överläppen
(lagrum). I:s mundelar äro ombildade för
olika metoder av näringsupptagande, bitande,
slickande, sugande och stickande.
Mellan-kroppen består av tre segment (pro-,
meso-och metathörax) och uppbär dels tre par
ben, dels två par vingar. Benen kunna vara
av olika slag: gångben, springben, grävben,
simben, hoppben m. fl. Lederna äro höften
(co’xa), som ledar i en håla i thorax, den korta
en- el. tvåledade lårringen (trocha’nter),
låret (fe’mur), skenbenet (tibia) samt högst
fem fotleder (ta’rsus), av vilka den sista bär
ett par klor och ofta en särskild häftapparat.
Hos insektlarverna finnas ofta ben på
mel-lankroppslederna, jämförliga med de
fullvuxnas, samt på bakkroppen abdomi nal f ö
t-t e r, enkla utskott, beväpnade med kransar
el. rader av klor. Med få undantag äro
fullvuxna i. försedda med ben samt i regel två
par vingar. Ibland är bakre paret förkrympt
(tvåvingar, hanar av sköldlöss), ibland båda
vingparen (arbetsmyror, löss, fågellöss).
Vingarna bestå av två hopvuxna kitinhinnor,
som stödjas av förgrenade kitinlister,
ving-ribborna. — Bakkroppens segment åtskiljas
av tunnväggiga partier. Detta medger stor
rörlighet, vilket är av betydelse vid
andningen samt när bakkroppen vid intagande
av föda eller vid äggens mognande behöver
utspännas. Segmenten äro urspr. elva, men de
främsta äro ofta hopsmälta med varandra och
de bakre teleskopiskt inskjutna i varandra,
så att antalet synliga segment är mindre.
Bakkroppsspetsen har ofta utskott av
växlande form, griporgan, äggläggningsrör el. dyl.

I:s anatomi. Tarmkanalen består av
fram-, mitt- och
baktarmen. Fram- och
baktarmen äro klädda
av kitin och ha den
mekaniska uppgiften
att föra in födan och
tömma ut
exkremen-terna, medan
mittarmen har den kemiska
att smälta och genom
sina väggar absorbera
födan. Framtarmen
består av munhålan,
svalget, matstrupen
och krävan; efter
krä-i van följer ofta en
tuggmage, på insidan
klädd med
kitintän-der, som sönderdela
födan. Mittarmen är
ofta utvidgad till ett
slags magsäck, och
dess väggar äro
rikligt försedda med
körtelceller. På gränsen
mellan mittarmen och

Bild 3. Tarmkanalen hos
en fluglarv, Oe
matstrupen, Sp spottkörtlar, P
kräva, C mittarm, Vm,
Hm malpighiska kärl, E
baktarm.

Bild 4. Schematiskt tvärsnitt genom mellankroppen av
en insekt, d ryggkärl, g bukganglion, s andhål, a
tarmkanal, w vinge, 1, 2 3 grenar av andrören.

baktarmen mynna de rörformiga
malpighi-ska kärlen, vanl. två men ibland ända till
100, vilka tjänstgöra som exkretionsorgan. —
Andningsorganen utgöras av andrör
(tra-kéer), som öppna sig i en rad segmentalt
ordnade andhål (sti’gmata); andrörens väggar
genomdraga kroppens, alla vävnader. Smärre
former, t. ex. många hoppstjärtar, sakna
särskilda andningsorgan och andas genom huden,
om de ej andas genom trakégälar, bladlika
utskott, genom vilkas väggar det i vattnet lösta
syret upptages genom diffusion. Enär luften
genom andrören uppsöker kroppens vävnader,
är blodkärlssystemet mycket enkelt och
består av ett rörformigt, framåt öppet, med
segmentala klaffar försett ryggkärl. —
Nervsystemet är en bukgangliekedja
samt en i huvudet belägen nervsvalgring.
Buk-gangliekedjan består av (högst elva) med
dubbla nervsträngar förbundna nervknutar,
hos de fullvuxna i. ofta sammansmälta till en
gangliemassa i mellankroppen. —
Sinnesorganen utgöras av antennerna (se
d. o.), ögonen, som äro av två slag,
fasettögon och punktögon, samt hörselorganen,
varjämte en mängd små porer, papiller och
sin-neskäglor anses förmedla lukt- och
smakförnimmelser. De hanliga könsorganen äro två
testiklar, som genom sädesledare mynna i

Bild 5. Hanliga
könsorgan hos ollonborre, t
testiklar, v sädesledare, d
sädesgång, s sädesblåsa,
a bikörtlar.

Bild 6. Honliga
könsorgan hos fjäril, o äggstock,
od äggledare, v vagina, b
bursa copulatrix, g
kitt-körtlar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:51:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free