Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insekter - Anatomi - Utveckling - System
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■629
Insekter
630
sädesgången, vilken löper ut i en
penis. De honliga könsorganen
äro äggstockarna, som bestå av
■ett el. flera äggrör; äggledarna
öppna sig i en gemensam vagina,
ofta utvidgad till en bu’rsa
copu-lätrix, vari penis införes.
I:s fortplantning bildar
slutpunkten i deras liv, och ofta dö
■djuren omedelbart efteråt, hanen
efter befruktningen, honan efter
äggläggningen. De flesta i. lägga
ägg, men några föda levande
ungar, t. ex. blad- och barrlössen
samt parasitflugorna.
Partenogenes el. jungfrufödsel
förekommer ofta, antingen som
undantag hos former, vilka normalt
ha tvåkönad fortplantning, eller
också som normal företeelse, då
antingen vid sidan av tvåkönad
fortplantning eller ensam (se
Partenogenes). P e d o g
e-n e s, d. v. s. fortplantning redan
i larvstadiet, är ett fall av partenogenes hos
vissa gallmyggor.
I:s utveckling har två perioder.
Embryonalutvecklingen försiggår i ägget och leder till
att detta efter el. utan befruktning efter
upprepad delning och differentiering av de
sålunda bildade cellerna växer ut till ett
embryo, på vilket man kan urskilja byggnaden
hos primitiva i. med likartade segment och
bihang. Postembryonalutvecklingen, som
börjar, när i. kryper ur äggskalet, utmärkes alltid
av att djurens storlekstillväxt på grund av
kitinhudens hårdhet sker genom en serie
hud-ömsningar, varunder de genomlöpa ett
växlande antal stadier. Hos de lägst stående
urinsekterna {Apterygota’), ss. borstsvansar och
hoppstjärtar, likna ungarna de fullvuxna till
den grad, att man betecknar dem som
saknande förvandling el. a m e t a b o 1 a. En
liknande utveckling genomlöpa många högre i.,
vilka som fullvuxna äro vinglösa, t. ex.
spök-skräckorna (Phasmidae) och lössen, övriga i.
kallas metabola. De genomgå antingen en
direkt utveckling (e p i m o r f o s) el. en
förvandling (metamorfos). Den förra
kännetecknas av att ungarna i allt väsentligt
(bl. a. mundelar och ögon) likna de fullvuxna,
med undantag av att vingar och könsorgan
äro outvecklade. Ungarna, som kallas
nymfer, överensstämma efter varje hudömsning
mer och mer med den fullvuxna insekten
(imägo), och puppstadium saknas. Hit höra
bl. a. skinnbaggar och rätvingar.
Metamorfosen utmärkes av att ungarna, som kallas
larver, fullständigt avvika från de
fullvuxna, ofta ha annan typ av mundelar, sakna
sammansatta ögon och ha flera s. k.
provisoriska organ, som sedan försvinna. Tillväxten
följes av djupa förändringar i insektens
organisation under ett vilostadium, puppstadiet.
Etter törpuppningen sker en genomgripande
Bild 7. Metamorfos hos skalbagge. A larv, B puppa, C fullvuxen
individ.
nedbrytning av i:s organsystem (se
Histo-1 y s) med användning av i fettkroppen
upplagrat fett, varefter grundlig nybildning av
dem äger rum (histogenes) från grupper
av oförändrade celler, de s. k.
imaginalorga-nen. Ibland är larven under sina olika
stadier anpassad för så olika livsvillkor, att även
mellan dessa ett vilande stadium (skenpuppa)
inskjutits. Larverna äro av mycket olika
form, ibland påminnande om urinsekterna
(c a mp od i e f o r m), ibland masklik (e r
u-c i f o r m).
I:s system. Man delar i. i två stora
underklasser. Till u r i n s e k t e r (se d. o.;
Ap-terygota), vilka äro primärt vinglösa i., höra
ordningarna hoppstjärtar (Collembola),
fjällborstsvansar (Thysanura), vilka
ofta sammanföras med lar v bo r s ts
van-s a r (Diplura), samt Pr otura. Den andra
underklassen, Pterygota, omfattar bevingade
eller sekundärt vinglösa i. och indelas i följ,
ordn.: tvestjärtar (Dermaptera}, rätvingar
(Orthoptera), vilken enl. somliga författare
även omfattar kackerlackorna (Blattoided),
trollsländor (Odonata), dagsländor
(Epheme-rida), sjösländor (Plecoptera), stövsländor
(Corrodentia), termiter (Isoptera), pälsätare
(Mallophaga}, vilka av många sammanföras
Bild 8. Direkt utveckling (hos gräshoppa) utan
puppstadium och med yttre vinganlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
