Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Institut de France, L’Institut, Franska institutet - Institut d’études scandinaves - Institutet för blinda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Institut d’études scandinaves—Institutet för blinda
648
1660 har det varit sed, att nyvald led. håller
inträdestal över företrädaren, och sedan 1671
sker detta vid offentlig sammankomst. Akadzs
konstitution gällde orubbad ända till
revolutionen, då den 1793 upphävdes liksom andra
akademier (se ovan). Först 1803, då
Napoleon omorganiserade institutet, återupplivade
han Franska akad., som 1816 fick första
rangplatsen. Akad. sammanträder varje torsdag;
dessa sammankomster äro ej tillgängliga för
allmänheten. I maj varje år hålles en
offentlig sammankomst, då bl. a. utdelning sker av
de talrika, delvis betydande prisen, av vilka
somliga belöna sociala el. personliga
förtjänster men de flesta naturligtvis litterära verk.
2. Académie des inscriptions et belles-lettres
(motsv. sv. Vitterhets-, historie- och
antikvi-tetsakad.) sysselsätter sig med historia,
forn-kunskap samt klassisk litteratur och även
andra grenar av filologien. I äldre tider
ombesörjdes redaktionen av inskrifter på
offentliga monument och medaljer av ett utskott
av Franska akad., »lilla akad.», vars
verksamhet bestämdes 1663 av Colbert. Sällskapet
fick 1701 titeln Académie des inscriptions et
médailles, 1716 ändrad till den nuv. Akad. har
40 arbetande, 10 »fria», 12 utländska och 70
korresponderande led. Som dess huvudarbeten
må, förutom. Comptes Rendus och Mémoires,
nämnas »Histoire littéraire de la France»,
»Recueil des historiens des gaules et de la
France», »Notices et extraits des manuscrits»
och »Corpus inscriptionum semiticarum».
3. Académie des Sciences
(vetenskapsakademien), stiftad 1666 av Colbert, stadfäst 1699
av Ludvig XIV, ägnad åt matematisk och
naturvetenskaplig forskning. Den är delad
i 11 sektioner samt har utom sina två
ständiga sekr. 66 arbetande, 10 »fria», 12
utländska och 110 korresponderande led.
samt ytterligare 12 medl. av speciell karaktär.
Akad. publicerar Comptes Rendus
Hebdoma-daires des Séances och Mémoires.
4. Académie des beaux-arts (akademien för
de sköna konsterna) är delad i 5 sektioner
samt har (med den ständige sekr.) 41
arbetande, 10 »fria», 10 utländska, 40
korresponderande och 10 fria korresponderande led.
Under denna akademi sorterar franska
akademien i Rom, en konstskola, där
yngre konstnärer, som av akademien fått det
s. k. Rompriset, få med stipendium uppehålla
sig i fyra år. Se vidare Académie des
beaux-arts.
5. Académie des Sciences morales et
poli-tiques (akademien för moraliska och politiska
vetenskaper), stiftad 1795, upphävdes 1803 och
återupplivades av Guizot 1832. Arbetar på 5
sektioner; består av 40 arbetande medl. (av
vilka en är ständig sekr.) samt 10 »fria», 12
utländska och 60 korresponderande led.
Litt.: »LTnstitut de France» (2 bd, 1908;
utg. av den ständige sekr.); Ch. de
Franque-ville, »Le premier siècle de ITnstitut de France»
(2 vol., 1895—96). — Pellison och d’Olivet,
»Histoire de 1’Académie frangaise», utg. av
Livet (1858); P. Mesnard, »Histoire de
l’Aca-démie frangaise depuis sa fondation jusqu’en
1830» (1857); G. Boissier, »L’Académie
frangaise sous 1’ancien régime» (1909); Fr. Masson,
»L’Académie frangaise (1628—1793)» (1912).—
E. Desjardins, »Comptes-rendus des séances»
(8 bd, 1858—64). — E. Maindron,
»L’Académie des Sciences» (1887) och »L’ancienne
Académie des Sciences» (1895). — H. Delaborde,
»L’Académie des beaux-arts» (1891). (E.S-f.)
Institut d’études scandinaves [ästity’ dety’d
skädina’v], en inom Paris’ univ. 1922
upprättad anstalt, som har till uppgift att utveckla
och sprida kännedom om de nordiska länderna.
Verksamheten omfattar huvudsakligen
undervisning i nordiska språk och nordisk litt. men
även i geografi och historia. Undervisningen
bedrives av en eller flera franska prof, under
medverkan av en svensk, en norsk och en
dansk universitetslektor. Den svenske
lektorns avlöning bestrideg av franska staten,
medan den norske och danske avlönas av resp,
norska och danska staten, mot att Frankrike
underhåller de franska lektorerna i
Köpenhamn och Oslo. I. äger en viss
självständighet men står under vetenskaplig ledning av
fil. och jur. fakulteten. Skandinaviska avd.
av Bibliothèque S:te Geneviève, som omfattar
omkr. 40.000 vol. nordisk litt., står till I:s
förfogande.
Institutet för blinda.
Institutet för blinda, sedan 1888 förlagt till
Tomteboda vid Stockholm. Med detta
förenades 1899 en förskola. Anstaltens
angelägenheter handhavas av en av K. m;t utsedd
direktion. Den nu gällande staten av 1919
upptar rektor, två första lärarinnor, fyra ämnes-,
sex arbets- och tre övningslärare, resp,
-lärarinnor, ävensom tre förskolelärarinnor.
Utgifterna beräknas till 149,650 kr., varav 46,500
kr. äro elevavgifter. Härtill ha de senaste
åren kommit betydande extra anslag.
Elevavgifterna (400 kr. per år) betalas av
landstingen. — Hösten 1928 var lärjungeantalet
173 (därav 38 i förskolan). På I:s bekostnad
undervisas i regel 15 av de äldsta gossarna
vid Hantverksskolan i Kristinehamn, dels av
utrymmesskäl, dels därför, att vistelsen vid
ett externat (se Extern) bildar lämplig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
