Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Instinkt - Institoris, Heinrich (Kramers) - Institut - Institut de droit international - Institut de France, L’Institut, Franska institutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Institoris—Institut de France
646
Palais de 1’Institut i Paris.
i regel bestämmas av överläggning, handlar
stundom av instinkt. Så t. ex. söker det nyfödda
barnet moderns bröst och utför sugrörelser
utan att behöva läras denna konst. Jfr D j
urpsykologi. T. P.
Institoris, Heinrich (eg. H. K r a m e r s),
tysk dominikanmunk (omkr. 1430—1505),
beryktad inkvisitor, se Häxeriprocesser,
sp. 335.
Institüt (lat. institütum, av institu’ere,
inrätta), inrättning, anstalt, särskilt för
vetenskap el. undervisning, t. ex. Karolinska
institutet, Folkrättsinstitutet; rättsordning,
sammanfattning av rättsregler, som gälla med
avseende på något visst slag av mänskliga
levnadsförhållanden. Såsom rättsliga i. må
t. ex. nämnas äktenskap, förmynderskap,
avtal o. s. v. Vissa i. äro av blandad natur; så
är äktenskapet både ett rättsligt och ett
religiöst, växelavtalet såväl ett rättsligt som ett
ekonomiskt institut. Rid.
Institut de droit international [ästity’ do
drcoa’ ätørnasiåna’1] (ofta återgivet med
»Folkrättsinstitutet»), en 1873 av folkrättslärda och
politiker bildad internationell vetenskaplig
institution med uppgift att främja utvecklingen
av den internationella rätten (den offentliga
och den privata). Detta sker bl. a. genom att
uppsöka allmänna grundprinciper för
rättsförhållandena mellan de civiliserade folken
och utarbeta förslag till internationella
överenskommelser eller reglementen. I. utger en
Annuaire med redogörelse för verksamheten.
Sammanträden hållas årl. eller vartannat år
i olika delar av Europa, senast i Stockholm
1928. Mellan sessionerna handhavas
angelägenheterna av institutets styrelse (bureau).
I. samverkar genom en rådgivande kommitté
med Carnegie endowment for international
peace, som lämnar I. ett betydande årligt
anslag. I. består av ett obestämt antal
hedersled. samt högst 60 beslutande led. och
högst 60 associéer. 1904 fick I. Nobelska
fredspriset. Litt.: A. Rolin, »Les origines de
1’Institut de droit international» (1923). (Rid.)
Institut de France [ästity’ de frä’s] el. endast
LTnstitut, Franska institutet,
Frankrikes högsta officiella korporation för
vetenskap och konst. Omfattar sedan 1832 fem olika
akademier. Varje akad. har sin styrelse och
förfogar fritt över de medel, som äro dit
anslagna eller donerade; sekretariat,
bibliotek o. a. samlingar äro gemensamma. Sedan
1806 är I. inrymt i Palais de 1’Institut (se
bild). Sex offentliga sammankomster hållas
årl., en för varje akad. och en gemensam 25
okt. (I:s stiftelsedag). I. disponerar över en
betydande förmögenhet. Om dess domän
Chantilly se d. o.
Nationalkonventet hade 1793 upphävt alla
akademier och vittra samfund, men 1795
stadgades, att ett Institut national skulle
upprättas med uppgift att följa de nyare
upptäckterna och främja vetenskap och konst.
Det fick genom lag av 25 okt. s. å. sin
organisation och fördelades i tre »klasser», vilka
1803 ökades till fyra. 1816 erhöll institutet
sitt nuv. namn och klasserna titeln
akademier. 1832 tillkom en femte akademi.
1. Académie Franqaise (Franska
akademien) har till sin huvuduppgift att vårda
franska språket och litteraturen. Den
härrör från en privat litterär krets, som från
1626 höll sammanträden hos Valentin
Con-rart. Enl. kardinal Richelieus förslag
organiserades det privata samfundet till ett
officiellt. 13 mars 1634 utsågos en dir. och en
kansler genom lottning samt en ständig sekr
genom val. Samfundet kallades Académie
Frangaise. En fransk ordbok, en grammatik,
en retorik och en poetik skulle utgivas.
Endast ordboken har kommit till stånd, l:a uppl.
1699, 7:e 1878. Del I av 8:e uppl. är under
tryckning, och akad. beslöt 1928 utgivandet av
en grammatik. Antalet led. bestämdes till 40
(»les quarante»; »de fyrtio odödlige»).
Stadgarna fingo 10 juli 1637 gällande kraft. Den,
som önskar ifrågakomma vid val till akad.,
avlägger obligatorisk visit hos ledamöterna,
och för inval fordras absolut majoritet. Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
