Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insyn - Intaglio - Intagliotryck - Intakt - Intarsia - Inteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Insyn—Inteckning
656
Insyn. Militära motståndare söka se in (»få
insyn») i varandras ställningar för att på
grund a,v så vunnen kännedom om
förhållandena uppgöra sina anfallsplaner. Vid tidigare
utförda befästningsarbeten sökte man skydda
sig mot i. genom d e f i 1 e r i n g (se d. o.)
och maskering (se d. o.). Sedan i. från
luften möjliggjorts genom ballonger och
flygplan, har defilering fått mindre betydelse
men däremot maskering el. camouflage så
mycket större. L. af P.
Intaglio [inta’ljå], sigillsten, se G e m m e r.
Intagliotryck [intaTjå-], stundom använd
benämning på fotomekaniskt koppardjuptryck,
särskilt rotationsdjuptryck.
Inta’kt, orörd; oskyldig; jungfrulig.
Intarsia i Svenska tändsticksaktiebolagets hus i
Stockholm, utförd efter kartong av E. Dahlskog.
Inta’rsia, it., inläggning (se d. o.) i
dekorativt syfte av trä i trä. Tunna skivor, faner, av
olika träslag skäras i större el. mindre bitar
och inläggas i fördjupningar i en träyta för
att bilda en ram el. ett ornament (t. ex. på
framsidan av en byrålåda), eller ock
sammanfogas fanerbitar till en helt mönstrad el.
bildprydd yta (t. ex. på en dörrspegel). Lämplig
färgväxling får man genom att sammansätta
bitar av olika naturfärgade träslag; ibland
brukas konstfärgade el. målade träbitar. Jfr
Marketer i. E. L-k.
Inteckning, i svenskt rättsspråk främst
sådan inskrivning i underrätts
protokoll, varigenom panträtt i angiven
egendom stiftas till säkerhet för visst
betalnings-anspråk (»i. för fordran»,
»fordringsinteck-ning»), fr. o. m. 1800 även inskrivning där
till betryggande av annan rätt till fast
egendom. I. kallas jämväl dels den genom
inskrivningen vunna panträtten, dels ock
den fordringshandling, på grund varav i.
skett. I., som ända sedan 1500-talet haft
burskap i svensk rätt, är alltså sidoordnad med
lagfart (se d. o.). Bägge instituten
motsvara dansk-norsk tinglysning och tysk
Ein-tragung; de avse att genom anteckning i
offentliga minnes- och uppslagsböcker bereda
den enskilde säkerhet för och allmänheten
kännedom om rättigheterna i fråga. Enl.
svensk rätt bereder i. dock ej absolut
säkerhet; fastmera kan utan hinder av i. tvistas
om rättighets bestånd. I. för fordran kan
gälla (m. a. o. ge panträtt i) a) fast egendom
(huvudstadgandena i k. f. 16 juni 1875, ändrad
bl. a. 11 okt. 1912); b) fartyg (sedan 1901);
c) tomträtt (sedan 1907); d) vattenfallsrätt
(sedan 1911). I. sker a) i inteckning
s-protokollet, som föres hos varje
häradsrätt och rådstuvurätt; b) i Stockholms
råd-stuvurätts protokoll över i. i fartyg; c) och
d) i tomträttsprotokollet (föres
såsom a). Avser i. enskild järnväg, brukas ett
särskilt, blott i Stockholm, Jönköping och
Kristianstad fört protokoll. Till samtliga dessa
protokoll finnas realregister i form av
uppslagsböcker med kortfattade anteckningar. De
kallas för a) inteckningsbok (hos
häradsrätt) el. fastighetsbok (hos
rådstuvurätt) ; för b) inteckningsbok för
fartyg; för c) tomträttsbok; för d)
vattenfallsrättsbok.
Inteckning förutsätter, att till rätten
ingivits skriftlig, bevittnad fordringshandling
med uttryckligt medgivande till i. från
ägarens sida. Blott i ett par undantagsfall
(under a) kan medgivandet undvaras
(tvångs-in teckning). I. ger befogenhet att —
medelst framtvingande av exekutiv auktion
(se Auktion) — ur den intecknade
egendomen utfå betalning, i den mån köpeskillingen
för denna räcker, varvid flera i. i samma
egendom ha företräde inbördes efter
tidsprio-ritet. Sådan betalningsrätt kan (utom vid b)
också tillkomma egendomsägaren själv, om
han innehar inteckningshandlingen el. dennas
innehavare allenast har att fordra en del av
det belopp, varå handlingen lyder (ä g a
r-hypotek). Nyssnämnda företräde
inteckningar emellan kan ändras genom
nedsättande av en i. under en annan
(»postposition»; den andra säges då ha
»antepone-rats»). För att ej förlora giltighet måste i.
inom vart tionde år förnyas av rätten
(undantag: i. i järnväg till säkerhet för
obligationer). I. kan ock genom särskilt beslut
överflyttas att gälla för annan
fordringshandling, t. ex. för tre på 10,000 kr. vardera i
st. f. en på 30,000 kr. (ej medgivet för i. b),
ävenså helt el. delvis dödas; dödande i en
del av intecknad fast egendom kallas r
e-laxation. — I. kan beviljas i fast
egendom till betryggande av nyttjanderätt (sedan
1800), avkomsträtt (sedan 1844), servitutsrätt
(sedan 1875), rätt till elektrisk kraft (sedan
1920) och återköpsrätt (sedan 1924). Dylik
i. upptages i inteckningsprotokollet,
förutsätter (med undantag för i. för elektrisk kraft)
icke ägarens medgivande och behöver icke
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
