Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Interlokutoriedom - Interlokutör - Interludium - Intermediära bergarter - Intermediärtariff - Intermezzo - Intermittent el. Intermitterande - Intern - Internat - International air traffic association - International alliance of women for suffrage and equal citizenship - International council of women - Internationalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
667
Interlokutoriedom—Internationalen
668
Utsikt över Interlaken.
Interlokutoriedom (lat. interlocütio, av
i’n-ter, emellan, och locütio, tal) el. I n t e
r-lokutörieutslag, i vidsträckt mening
varje förberedande beslut i rättegång; i
inskränkt mening sådant beslut, som, utan att
innefatta ett slutligt avgörande i målet,
meddelar en bestämmelse, varav fortsättningen
av rättegången eller dess slutliga utgång är
beroende, t. ex. ang. domstols behörighet,
delgivning av stämning o. dyl. I. Afz.*
InterlokutÖr (fem. -t ris), samtalare, den
man talar med.
Interlüdium, lat., mellanspel, i synnerhet
på orgeln i koraler.
Intermediära bergarter, se Bergart.
Intermediärtariff el. M e 11 a n t a r i f f, se
Dubbeltariff.
Intermezzo [-mä’tså], it., mellanspel,
avbrott. Särskilt var i. namn på de mellanspel,
som under 1600- och 1700-talet plägade
inläggas som lustspel mellan akterna i en
allvarlig opera. — I. är även benämning på ett
kort musikstycke (för piano el. andra
instrument) av obestämd karaktär; även
beteckning för en serie av småstycken. T. N.
Intermitte’nt el. Intermittérande
(av lat. intermi’ttere, lämna ett mellanrum;
motsats: p e r m a n e’n t, ständig),
uppträdande med. avbrott, stötvis, ojämn (t. ex. om
pulsen), återkommande efter vissa mellantider
(se Feber, sp. 190). — Om
intermit-ten t f y r se F y r, sp. 49.
Intern [-a’rn], inre, invärtes.
Internät (jfr Intern), uppfostringsanstalt,
där eleverna få såväl undervisning som
bostad och kost (motsats: externat; se
Ex-t e r n), nu vanl. organiserad som
ekonomisk-administrativ kombination av skola och
skolhem (elevhem). I. äro mycket vanliga
utomlands, särskilt i Frankrike, Schweiz och
England. I sistnämnda land äro även colleges (se
d. o.) vid universiteten ett slags i. I Sverige,
där de gamla helpensionerna för flickor voro
i., finnes nu ett fåtal internatskolor (t. ex.
Lundsberg, Sigtunaskolan). Internatskolfor-
men brukas också i Sverige
och utomlands vid anstalter
för utbildning till vissa yrken
eller av vissa kategorier av
elever. Alla folkhögskolor äro
i., så även t. ex. Fjellstedtska
skolan i Uppsala,
militärskolor, blind-, dövstum- och
idiotskolor o. s. v. (Fr. Sg.)
International air traffic
association [intonä’Jnl ä’e trä’fik
øsäusiéi’Jn], förk. I. A. T. A.,
en sammanslutning av
europeiska lufttrafikföretag,
stiftad 1919, vid starten räknande
5 men 1929 redan 26 företag;
Sverige är sedan 1924
representerat av a.-b.
Aerotrans-port. Centralbyrån är förlagd
till Haag. C. Fl.
International alliance of women for suffrage
and equal citizenship [intonäjnl ølaFons ov
mi’min få saTrid^ ond Pkcool sftizønjip], se
International woman suffrage
alliance.
International council of women [intonä’Jnl
kåu’nsil ov coi’min], I. C. W. (Internationella
kvinnorådet), sammanslutning av nationalråd
inom olika länder, representerande alla
områden av kvinnligt arbete. Stiftades 1888 i
Washington på initiativ av Susan Anthony.
Mellan de vart femte år hållna kongresserna
skötas I. C. W:s angelägenheter (uppfostran,
folkhälsa, fred och skiljedom, emigration, vit
slavhandel m. m.) av tio exekutivkommittéer
samt genom en månatlig tidskrift. President
sedan 1898 är lady Aberdeen. E. H-n.
Internationälen, benämning på
internationella sammanslutningar inom den socialistiska
arbetarrörelsen. Urspr. avsågs därmed den vid
ett möte i London 28 sept. 1864 bildade I
n-ternationella arbetareassociationen (International working men’s
association), nu vanl. kallad Första i n t e
r-n a t i on al e n. Karl Marx va,r denna i:s
andlige fader. Han utarbetade dess första
stadgar och program (stadfästa vid en
kongress i Genève 3—8 sept. 1866). Programmet
plägar kallas inauguraladressen. Det
avsåg att förena alla då inom arbetarrörelsen
tävlande riktningar från proudhonismen i
Frankrike till den av socialistiska idéer rätt
oberörda engelska fackföreningsrörelsen.
Arbetarklassens frigörelse skulle, som det hette
i det av Marx och Fr. Engels 1848 utgivna
Kommunistiska manifestet (se Socialis m),
bli dess eget verk. Kampen för denna
frigörelse skulle icke bli en kamp för privilegier
eller monopol utan en kamp för lika
rättigheter och skyldigheter samt för avskaffandet
av klassherradömet.
I:s generalråd fick sitt säte i London.
Redan 1868 vid en kongress i Bryssel kom det
till brytning mellan marxisterna, som
förfäktade den kollektivistiska och statssocialistiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
