Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationella arbetsorganisationen - Internationella astronomiska unionen - Internationella automobilkonventionen - Internationella byråer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
Internationella astronomiska unionen—Internationella byråer
674
samma gång som Nationernas förbund (1919)
oeh utgör en i samband med förbundet stående
institution. Enligt förbundsakten art. 23
förpliktade sig medlemmarna av förbundet att
söka »säkerställa och upprätthålla rättvisa
och humana arbetsvillkor», och ett särskilt
kapitel i vart och ett av fredsfördragen med
Tyskland, Österrike, Bulgarien och Ungern
stadgar ytterligare därom. Medlemskap i
förbundet innebär jämväl medlemskap i
arbetsorganisationen, men även utom förbundet
stående stater kunna ansluta sig till denna (så
Brasilien). Organisationens budget fastställes
av förbundet, men i övrigt intar den en
självständig ställning. Den har egen församling
(conférence générale), styrelse (conseil
d’ad-ministration) och sekretariat: Internationella
arbetsbyrån (Bureau international du travail,
International labour office). Konferensen
består av fyra representanter för varje stat, av
vilka två äro ombud för regeringen, en för
arbetsgivarna och en för arbetarna.
Ledamöterna äga rätt att rösta individuellt.
Konferensen bör samlas åtm. en gång varje år.
Styrelsen består av 24 led., av vilka tolv
representera regeringarna, sex väljas av
arbetsgivarnas representanter i konferensen och sex
av arbetarnas. Av de tolv
regeringsrepresentan-terna utses åtta av de länder, »som äga
största industriella betydelse», varmed f. n. (1929)
avses Belgien, Frankrike, Indien, Italien,
Japan, Kanada, Storbritannien och Tyskland;
återstående fyra väljas av de stater, som
därtill utses av de regeringsrepresentanter på
konferensen, vilka icke företräda nämnda åtta
stater. Uppdragen gälla tre år. Direktör för
arbetsbyrån har från dess tillkomst varit
förre franske ministern Albert Thomas. Byrån
är fördelad på divisioner och har till sitt
biträde sju expertkommissioner samt ett
internationellt institut för arbetets vetenskapliga
organisation. Den är utan jämförelse den
största av samtidens internationella byråer.
Arbetsorganisationens första konferens hölls
i Washington 1919 och avslöt konventioner
om bl. a. tillämpning av principen om åtta
timmars arbetsdag och 48 timmars
arbetsvecka, förhindrande av arbetslösheten och
bekämpande av dess verkningar, nattarbete för
kvinnor och minimiålder för minderårigas
användning i industriellt arbete. Den andra
konferensen, i Genua 1920, och de följande,
samtliga i Geneve, ha antagit ett stort antal
konventioner och rekommendationer om
arbetsvillkorens reglering. Se vidare
Arbetar-skyddslagstiftning och
Nationerna s f ö r b u n d. F. K. J.
Internationella astronomiska unionen,
sammanslutning, lydande under International
re-search council (se d. o.). Dess ändamål är att
underlätta samarbetet mellan astronomer i
olika länder. I. gör stora ansträngningar att
i sin medlemskrets nå fullständighet med
avseende på vetenskapsidkande länder. Sverige
anslöt sig 1925, varefter en till I. hörande
svensk nationalkommitté för astronomi
bildades. I:s arbete är uppdelat på en mängd
specialområden inom astronomien, och den
verkar inom dessa för organisering av
gemensamma arbeten, spridande av kännedom om
viktiga framsteg och enhetlighet i val av
termer. B. L-d.
Internationella automobilkonventionen, en
överenskommelse, träffad i Paris 1909 mellan
de flesta europeiska länderna i och för
underlättandet av den internationella biltrafiken;
innehåller bestämmelser om gemensamma
igenkänningsmärken (se härom A u t o m
o-billagstiftning, sp. 568),
internationella körkort, varningssignaler m. m. En ny
konvention slöts i Paris 1926, men denna har
ännu (1929) ej trätt i kraft, enär antalet
hittills anslutna länder är otillräckligt. Ä. S-n.
Internationella byråer. De viktigaste
internationella byråerna äro f. n. (1929):
I Bern: Telegrafförvaltningarnas byrå, se
Telegrafväsen. — Världspostf öreningens
byrå, se Postväsen. — Byrån till skydd
för industriell äganderätt. Är organ för den
genom en internationell konvention i Paris
1883 bildade unionen till skydd för den
industriella äganderätten. Se vidare
Äganderätt. — Byrån till skydd för litterär och
artistisk äganderätt, se Äganderätt. —
Internationella fredsbyrån, se
Fredsrörelsen, sp. 1123.
I Genève: Internationella arbetsbyrån, se
Internationella
arbetsorganisationen. — Interparlamentariska byrån, se
Interparlamentariska unionen.
I Lausanne: Internationella byrån för
alkoholismens bekämpande, se
Nykterhetsrörelsen.
I Paris: Internationella byrån för fattigvård
och välgörenhet. Bildades på initiativ av
internationella fattigvårdskongressen i Paris
1900 och är sedan 1921 underställd
Nationernas förbund. Se även Fattigvårdsko
n-g r e s s e r. — Internationella
hälsovårdsby-rån. Bildades på initiativ av internationella
hälsovårdskonferensen i Paris 1903 och trädde
i verksamhet 1908 samt har till huvudsaklig
uppgift att samla upplysningar rörande allt,
som kan vara av allmänt intresse för den
offentliga hälsovården. Byrån åtnjuter svenskt
statsanslag.
I Sèvres: Internationella byrån för vikt och
mått, se Bureau international des
poids et mesures.
I Monaco: Internationella hydrografiska
byrån. Tillkom på initiativ av hydrografiska
konferensen i London 1919 som en
förenings-länk mellan de sammanslutna staternas
nau-tisk-hydrografiska institutioner. Byrån trädde
i verksamhet 1921, är underställd Nationernas
förbund och har svenskt statsanslag.
I Bryssel: Internationella byrån för
handelsstatistik. Upprättades genom ett avtal 1913
mellan ett flertal stater, bl. a. Sverige. Se
vidare Handelsstatistik.
X. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
