Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationella unionen för geodesi och geofysik - Internationella unionen för skydd för industriell äganderätt - Internationella världskartan - Internationell privaträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
681 Internat. unionen till skydd för industriell äganderätt—Internat. privaträtt 682
Indelningsplan till
internationella världskartans blad
över Sverige.
och geofysik (1924). Unionen omfattar större
delen av jordens stater; Tyska riket,
Österrike, Socialistiska rådsrepublikernas union
m. fl. ha emellertid ännu ej fullständigt
anslutit sig. Den omfattar 7 sektioner: för
geodesi, seismologi, meteorologi,
jordmagne-tism och jordelektricitet, fysisk oceanografi,
vulkanologi och hydrologi. Allmänna
kongresser ha hållits i Rom 1922, Madrid 1924
och Prag 1927; nästa skall hållas i
Stockholm 1930. Omfattande publikationer utgivas
i form av kongressförhandl. och tidskr. K. Rn.
Internationella unionen till skydd för
industriell äganderätt, se Patentunionen.
Internationella världskartan, off. Carte
Internationale du monde au millionième, skall
omfatta hela jordklotet i enhetlig skala
(1 : 1,000,000) och projektion samt efter
enhetliga principer
beträffande innehåll,
uttrycksmedel och
format. Initiativet till
kartan togs 1891 av
prof. A. Penck, Berlin,
men utförandet kom
till stånd först efter
konferenser i London
1909 och i Paris (35
stater) 1913. Bladen
begränsas av var
sjätte meridiangrad från
Greenwich och var
fjärde parallellgrad från
ekvatorn åt n. och s.
Projektionen är
modifierad polykonisk med
raka meridianer.
Kartan är en
höjdkurv-karta i färger med
huvudkurvor 200, 500,
1,000, 1,500, 2,000,
2,500, 3,000, 4,000 m
o. s. v. och djupkurvor 100, 200, 500, 1,000,
2,000 m o. s. v. Texten utföres med latinska
alfabetet, konturer och vattensystem tryckas
i blått, vägar i rött, övriga beteckningar och
text i svart. Centralbyrå är upprättad vid
Ordnance survey Office i Southampton och
London. Samtliga på Sveriges andel
kommande blad äro utg., näml. N. Q—34 Luleå,
N. P—33 Gävle, N. O—33 Norrköping och
N. O—34 Stockholm (se vidst.
indelnings-plan). F. n. (1929) ha från trycket
utgivits inalles 76 blad, utarbetade i full
överensstämmelse med de fastställda
bestämmelserna. A. H. B-m.
Internationell privaträtt, den del av den
internationella rätten, som behandlar
enskildas rättsförhållanden. Den andra delen är
folkrätten (se d. o.). En stor del av de
rättssatser, varav i. består, äro s. k.
kolli-sionsnormer. Så t. ex. är det en ganska
allmänt omfattad grundsats, att ett äktenskap
anses vara slutet i behörig form, om
formreglerna enl. lagen i vigselorten iakttagits.
Nämnda lag, lex loci celebrationis, säges vara
giftermålsstatut. Beträffande
äktenskaps-hinder gäller i många länder, däribland
Sverige, såsom huvudregel, att vardera
kontrahentens nationella lag, lex patriae, är
avgörande. Den nationella lagen är
äktenskaps-statut. Härigenom avgöres alltså ej direkt
vilka äktenskapshinder, som skola gälla för
utlänningar, utan anvisning gives på den
främmande lag, som skall vara bestämmande.
Detta kan sägas vara lösningen av en
konflikt mellan de olika lagar, som kunde
tänkas komma i fråga. Härav det engelska
namnet på i., conflict of laws (lagkollisioner).
Av stor vikt är, att staterna tillämpa något
så när enhetliga kollisionsnormer, så att icke
samma rättsförhållande bedömes efter olika
lagar i olika länder. Vad särskilt
familje-rättsliga förhållanden angår, finnes en
principiell motsättning mellan stater, som
till-lämpa nationalitetsprincipen, och
stater, som äro anhängare av d o m i c i
1-principen. Enl. den förra bedömes en
utlännings rättsförhållanden i stor
utsträckning enl. lagen i det land, där han är
medborgare, medan enl. domieilprincipen i motsv.
fall hänsyn tages till lagen i det land, där
utlänningen har sitt varaktiga hemvist. De
flesta europeiska stater stå på
nationalitetsprincipens grund, ehuru med många
avvikelser i detalj, men England, Danmark och
Norge hylla domieilprincipen liksom även
Förenta staterna. Försök ha gjorts att skapa
enhetliga regler inom vissa rättsområden
genom kollektiva statsfördrag. Särskild
betydelse ha de överläggningar, som förts på
upprepade internationella konferenser i Haag
(1893, 1894, 1900, 1904, 1925 och 1928) och
vilka resulterat i ett antal internationella
konventioner, dels på familjerättens, dels på
processrättens område. De förra vila på
nationalitetsprincipen och ha ej biträtts av
stater, som hävda domieilprincipen. Sverige har
anslutit sig till Haagkonventionerna om
äktenskaps ingående, skillnad i äktenskap,
för-mynderskap, omyndighetsförklaring,
äktenskaps rättsverkningar samt vissa
civilpro-cessuella ämnen. I samband härmed ha i
Sverige utfärdats lag 8 juli 1904 om vissa
internationella rättsförhållanden rörande
äktenskap och förmynderskap, lag 1 juni 1912
om vissa internationella rättsförhållanden om
äktenskaps rättsverkningar ävensom vissa
författningar ang. delgivning av handlingar,
handräckning åt utländsk domstol m. m.
Till i. räknas också internationell
straffrätt (om beivrande av utlännings
brott och utlämning av förbrytare på begäran
av främmande stat) samt
främlingsrät-t e n el. villkoren för utlänningars rätt att
vistas i landet, förvärva egendom och utöva
näring eller yrken.
Såsom i. betecknas även den gren av
rättsvetenskapen, som har hithörande regler till
föremål. Redan medeltidens italienska rätts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
