Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationell privaträtt - Internationell rätt - Internationell sjörätt - Internationell straffrätt - Internationellt flygförarcertifikat (Flygcertifikat) - Internationellt normalljus - Internera - Internering - Internuntie - Interparlamentariska byrån i Bern - Interparlamentariska unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683 Internationell rätt—Interparlamentariska unionen 684
lärde sysslade med de svårigheter, som
föranleddes av de italienska städernas och
provinsernas inbördes delvis olika lagstiftning
med därav följ, lagkollisioner. I. har dock
först på senaste tid framträtt såsom en
självständig gren av rättsvetenskapen. Förr fingo
dessa problem en undanskjuten plats i
arbeten över civilrätt, straffrätt och processrätt.
Numera erkännes, att de kräva enhetlig
behandling och ingående specialundersökningar.
Ett uttryck härför är, att i. ofta
sammanföres med folkrätten under den gemensamma
beteckningen internationell rätt.
Av nyare nordisk litt. må nämnas: C. A.
Reuterskiöld, »Handbok i svensk privat
internationell rätt» (2:a uppl. 1912); N.
G-jels-vik, »Lærebok i millomfolkeleg privatrett», I
(1918); F. W. Ekström, »Sju internationellt
privaträttsliga uppsatser» (1920); ö. Undén,
»Internationell äktenskapsrätt» (1922); O. A.
Borum, »Personalstatutet efter dansk og
fremmed ret» (1927). ö. U.
Internationell rätt, se Folkrätt, sp. 732,
Internationell privaträtt och I
n-ternationell sjörätt.
Internationell sjörätt. Olämpligheten av
att sjöfarten på olika platser är underkastad
olika rättsliga regler har gjort sig alltmer
kännbar. I början av 1860-talet bildades
därför i England en förening för åstadkommande
av internationella bestämmelser om
gemensamt haveri, och denna förenings
verksamhet förde till upprättande av de s. k. Y o r k
-Antwerpenreglerna (se d. o. och H
a-v e r i). För att bereda säkrare underlag och
vidsträcktare arbetsfält för denna strävan
till internationell samstämmighet i
sjörättsliga normer bildades 1897 Internationella
sjö-rättsföreningen (se d. o.). I. Afz. (Å. H-k.)
Internationell straffrätt, se
Internationell privaträtt.
Internationellt flygförarcertifikat (F 1 y
g-certifikat). För tillstånd att föra
ballonger, luftskepp och flygplan avläggas prov,
som fastställts av Internationella
luftfarts-förbundet — Fédération aéronautique
inter-nationale (F. A. I.) — och tillämpas av alla
till detta anslutna nationer. I en del länder
kontrolleras proven av staten, i andra genom
landets till F. A. I. anslutna Aero club.
Proven ha, efter hand som materielen förbättrats
och förarskickligheten ökats, gjorts avsevärt
svårare. E. Nqst.
Internationellt normalljus, se Elektrisk
belysning, sp. 629, och Ljusenhet.
Internera, hålla någon innestängd på eller
förvisa någon till en ort, t. ex. en fästning,
en anstalt.
Internering (jfr Internera) brukas i
folkrätten lör att beteckna en stats
åtgärd att till en bestämd ort i det inre av
landet förvisa politiska flyktingar eller
truppavd., som från ett annat land tagit sin
tillflykt in på dess neutrala område. Under
denna beteckning hänföras även vissa
sta
tens åtgärder mot egna medborgare, t. ex.
tvångsinternering av alkoholister, vanartade
barns intagande i skyddshem eller på
uppfostringsanstalt. I svenskt lagspråk är numera
(enl. lag av 1927) i. beteckning för en
särskild åtgärd mot vissa svårare
återfallsför-brytare (se Iteration). Dessa kunna, om
upprepade bestraffningar varit resultatlösa,
i st. f. att få nytt straff intagas i en särskild
interneringsanstalt i Ystad, där de i regel
kunna kvarhållas 10—20 år, stundom för
livstiden. Sådan i. beslutas av domstol efter
hörande av en särskild för hela riket
gemensam nämnd, som även bestämmer över
åtgärdens varaktighet. K. H. B. (R. B-l.)
Internuntie [-nu’ntsie] (lat. internu’ntius),
påvligt sändebud av envoyés rang; jfr N u
n-t i e. Till 1871 var i. även titel på
Österrikes sändebud i Konstantinopel.
Interparlamentariska byrån i Bern, se I
n-terparlamentariska unionen.
Interparlamentariska unionen, en
sammanslutning av grupper inom nästan alla
kulturstaters parlament med ändamål att verka för
fredssakens främjande och för lösning av
andra rättsliga och kulturella problem av
internationell karaktär, som kunna bli föremål
för samarbete mellan riksförsamlingarna i
olika länder.
På initiativ av W. R. C r e m e r och F.
Passy sammanträdde medlemmar av
engelska och franska parlamenten 1888 i Paris
till överläggning om åtgärder för att främja
avslutandet av skiljedomstraktater. Man
beslöt inbjuda intresserade
parlamentsmedlemmar att 1889 samlas till en
interparla-m e n t a r i sk konferens i Paris. Denna
bevistades av parlamentariker från åtta
länder, däribland Frankrike, England, Förenta
staterna och Italien. På 3:e konferensen, i
Rom 1891, voro alla europeiska
riksförsamlingar utom Bulgariens företrädda.
Interparlamentariska grupper bildades
inom de flesta europeiska och en del
utomeuropeiska parlament. Redan 4:e
interparlamentariska konferensen, i Bern 1892,
upprättade en stor union av dessa grupper,
sedermera kallad Interparlamentariska
unionen (Union interparlementaire).
Under tiden mellan Bernkonferensen 1892 och
världskrigets utbrott höllos 14
interparlamentariska konferenser, varjämte även
interparlamentariska möten av mindre omfattning
ägde rum. Världskriget medförde ett
allvarligt avbrott i samarbetet, och ingen allmän
interparlamentarisk konferens hölls åren 1914
—20. Den 19:e konferensen sammanträdde
1921 i Stockholm, den 25:e i Berlin 1928.
Interparlamentariska grupper finnas f. n.
(1929) i alla europeiska stater utom
Ryssland, Spanien, Portugal, Albanien och
Turkiet, ävensom i Förenta staterna, Kanada, en
del latinsk-amerikanska stater, Japan,
Filippinerna, Nederländska Indien och Egypten.
Inom varje parlament får endast en grupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
