Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Interpellation - Interpolation - Interpolera - Interpretera - Interpunktera - Interregnum - Interrex - Interrogativ - Interstadiala bildningar - Interstate commerce - Interstitiell - Intertrigo - Intertype - Intervall - Intervenera - Intervention
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687
Interpolation—Intervention
688
överlämnas i. av talmannen till vederbörande
statsråd. Skyldighet att besvara i. finnes icke.
Besvaras den, kan överläggning
ifrågakom-ma, men något beslut med anledning av i.
torde ej kunna fattas. — Interpellera,
framställa en i. H. T-n.
Interpolation (av lat. interpoläre, upputsa,
förfalska). 1. Genom inskjutning eller
ändring av ord, satser eller hela avdelningar
åstadkommen förfalskning av en text. Så
förfalskade textställen kallas i n te r
polera de. Särskilt i antika handskrifter
förekomma många i., som textkritiken har att
upptäcka och undanröja. A. M. A.*
2. (Mat.) Om en viss lagbundenhet råder
inom en given serie av matematiska
storheter, kan man inskjuta, interpolera,
nya termer mellan de givna utan att rubba
lagbundenheten. Även om denna icke är
känd, kan man genom matematiska metoder
interpolera nya termer. Uppställandet av
regler och formler för i. har alltsedan Newton
utgjort föremål för matematiska
undersökningar, bl. a. av Lagrange och Laplace. T. B.
Interpolera, göra en interpolation.
Interpretèra, tolka, översätta. —
Interpretation, tolkning.
Interpunktèra, sätta skiljetecken (mellan
orden). — Subst.: Interpunktion.
Interre’gnum, lat., »mellanregering», statsr.,
tidrymd mellan en ord. maktinnehavares
avgång och styrelsens övertagande av
efterträdaren. I antikens Rom tillsattes vid
sådana tillfällen en interrex (se d. o.). I
Tysklands historia kallas tiden 1254—-73 »det stora
interregnum», enär då ingen allmänt erkänd
konung fanns. K. H. B.*
Inte’rrex (plur. interréges), lat., i Rom den
överhetsperson, som (väsentligen nominellt
och med valförrättningen till egentlig
uppgift) stod i spetsen för styrelsen, om högsta
maktens innehavare (under republiken
konsulerna) hade avgått, utan att laglig
efterträdare fanns. I. utsågs av de patriciska led.
av senaten. Blott en patricier kunde bli i.
Efter förlikningen mellan stånden förekom
utnämnandet av i. mycket sällan; man utsåg
i stället oftast en diktator med uppdrag att
förrätta val av konsuler. R. Tdh.*
Interrogatlv, gramm., frågande. En
inter-rogativ sats, frågesats, kan vara direkt, t. ex.
»Vem är det2.», el. indirekt (beroende), t. ex.
»Säg, vem det ärl». »Han frågade, om han
ville»; de kunna inledas av interrogativt
pronomen, adverb, konjunktion och partikel, men
direkt fråga uttrycks lika ofta genom annan
ordföljd eller accentuering än utsagosatsen.
Se A. Noreen, »Vårt språk», V (1906). R-n B.
Interstadiäla bildningar, se I n t e r
gla-c i a 1 a bildningar.
Interstate commerce [fntostéit kå’mös],
»mellanstatshandel», i U. S. A. beteckningen
för handelssamfärdseln mellan olika
förbunds-stater. Därom ha av kongressen utfärdats
särskilda författningar, vilkas iakttagande
övervakas av en förbundsmyndighet,
Interstate commerce commission.
Interstitie’11 (av lat. intersti’tium,
mellanrum) kallas i allm. den vävnad, som utfyller
mellanrummet mellan ett organs verksamma
delar, ävensom en i denna vävnad förefintlig
patologisk process. Den ökade kännedomen
om den inre sekretionen visar, att den
inter-stitiella vävnaden icke är att betrakta såsom
ett betydelselöst utfyllningsmaterial utan kan
ha stor betydelse för organismens hormonala
kapacitet (så t. ex. i könskörtlarna).
Stei-nachs s. k. föryngringsoperation är grundad
på detta förhållande. E. L-g.
Intertrlgo (av lat. i’nter, mellan, och
te’-rere, gnida), inflammation i huden, som
uppkommer genom hudytors gnidning mot
varandra, t. ex. i veckbildningar hos feta
personer med bristande personlig hygien. E.L-g.
Intertype [Entetäip], eng., se S ä 11 m
a-s k i n.
Interva’11 (lat. interva’llum, eg. avståndet
mellan två palissader, av i’nter, emellan, och
va’llus, påle), mellanrum. Mus., avståndet
mellan två toner. De från latinet hämtade
namnen på varje i. äro: prim (c:c =
svängnings-talsförhållandet 1:1), sekund (c:d = 8:9
el. 9:10), ters (c:e = 4:5), kvart (c:f =
3 :4), kvint (c:g = 2:3), s e x t (c:a = 3 :5),
s e p t i m a (c:h = 8:15) och oktav (c/c1 =
1:2). Prim, kvart, kvint och oktav kallas
rena, sekund, ters, sext o. septima stora,
till skillnad från lilla sekunden (c: dess =
15:16), lilla tersen (c:ess = 5:6), lilla sexten
(c:ass = 5:8) och lilla septiman (c:b = 9:16
el. 5:9). Genom en halvtons sänkning kan i. bli
förminskad, genom en halvtons höjning
överstigande. Till konsonerande
i. räknas: kvart, kvint, oktav, stor och liten
ters, stor och liten sext; de övriga äro
dis-sone rande (bilda en dissonans). De
i., som närmast överskrida en oktav, äro:
nona (czd1 = 4:9), decima (c/e1 = 2:5),
undecima (c.-f1 = 3:8) o. s. v.
Förhållandet 4:7 betecknas i allm. som den
naturliga septiman; denna i. står närmast
konsonanserna. (T. N.)
Intervenera, träda emellan; medla;
ingripa i.
Intervention, mellankomst, medling;
ingripande.
Inom processrätten betecknar i. en tredje
persons inträdande i en redan mellan två
andra pågående rättegång för att »i saken
tala». Sådan nyinträdande part kallas in
-tervenient el., enl. svenskt rättsspråk,
mellankommande part. I. kallas
biintervention, då intervenienten
ansluter sig till (»gör ett med») en av de
förutvarande parterna, men
huvudintervention, då han »klandra,r bägge
delomän-nens rätt», d. v. s. för egen del gör anspråk
på tvisteföremålet.
I växelrätten förstås med i. en persons
mellankomst i växelaffären medelst växelns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
