Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intransitiv - Intresse - Intressedispens - Intresseförsäkring - Intressekontor - Intressent - Intresseräkning - Intressesfär - Intressetabeller - Intressetvister - Intrig - Intrikat - Introducera - Introduktion - Introduktören för främmande sändebud - Introitus - Intrusiva bergarter - Inträngningsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
691
Intransitiv—Inträngningsförmåga
692
Intransitiv och dess motsats transitiv,
grammatiska termer, som karakterisera verb.
Termernas innebörd är dock ytterligt
omtvistad och olika (se A. Noreen, »Vårt språk»,
V, s. 581 f f.); de avse än betydelsen, än
kon-struktionssättet. Noreen definierar transitiv
som ett verb, vilket kan ha både aktiv och
passiv form och som konstrueras så, att det
ord, som i aktiv är subjekt, blir agent (objekt)
i passiv och tvärtom (jag äcklas av detta,
detta äcklar mig); alla andra äro i. Vissa
verb, som allmänt kallas transitiva (t. ex.
jag minns henne), bli dock i. enl. denna
definition. Termerna torde icke motsägelselöst
kunna brukas för att indela verben i de
moderna germanska språken. K. F. J.*
Intre’sse, personligt deltagande för;
egenskapen att väcka uppmärksamhet; betydelse;
fördel, nytta; ränta. — Verb: Intressera.
Intressedispens. Enl. lag 14 maj 1915
(rättegångsbalken kap. 30 § 13 punkt 2) äger
part, då på grund av i lagrummet nämnda
stadganden hovrätts utslag ej må överklagas,
söka konungens tillstånd till talans
fullföljande, där han visar, att sådant för honom
skulle ha cynnerlig betydelse utöver det mål,
varom är fråga. Härmed avses t. ex. sådana
fall, då talan i målet grundar sig på kontrakt
samt målet rör sådant belopp, att talan mot
hovrättens utslag på grund av stadgandet om
summa revisibilis ej får fullföljas, men
parten har mellanhavanden med andra på grund
av liknande kontrakt. Dylikt tillstånd att
fullfölja kallas ofta i. Ansökan därom fogas
vid revisionsinlaga, resp, besvärsskrift. (T. E.)
Intresseförsäkring, se Försäkring.
Intressekontor, kontor för tillvaratagande
av de anslutnas »intressen». I. är främst, åtm.
i Sverige, en frivillig sparkasseanordning,
byggd på insättningar genom löneavdrag, och
avser dels att erbjuda en bekväm form för
tryggande av de regelbundet återkommande
större utgifterna, dels att på samma gång
väcka »sparvana», varför särskilt
räntetill-lägg ofta ges av det företag, där i. ordnats.
I. är vidare företagets sociala central för
upplysningar, råd och hjälp i personliga
angelägenheter och övervakande av t. ex.
hygieniska anordningar, matservering,
arbetarbostäder, barnkrubba. bibliotek m. m. Idén, som
utgått från Amerika, tillämpades i Sverige
först vid Wettergrenska kappfabrikerna i
Göteborg 1908. I social eller enbart
ekonomisk utformning har i. nu genomförts vid
flera industri- och affärsföretag, bank- och
försäkringsbolag samt inom statens verk. Även
vissa städer ha ordnat i. för sina anställda
eller understött på enskilt initiativ tillkomna
skatteföreningar och skatteka
s-s o r, byggda på samma princip. (H. H-n.)
Intresse’nt, delägare i företag.
Intresseräkning, sådana matematiska
beräkningar, vilka avse kapital, ränta,
amortering o. dyl.; se R ä n teräkning.
Intressesfär, inom kolonialpolitiken
beteck
ning för ett område, vilket en viss stat till
följd av överenskommelse med andra stater
har rätt att taga i besittning och som därför
ej får bli föremål för annan kolonialmakts
ingripande. Termen i. har även använts om
sådana delar av en stat, inom vilka andra
stater göra anspråk på ekonomiskt och
kommersiellt privilegierad ställning utan att
eftersträva formlig överhöghet (jfr äldre planer
på uppdelning av Kina i ryska, japanska o.
a. intressesfärer). V. S-g.
Intressetabeller, se Ränteräkning.
Intressetvister, se Medling i
arbets-tvister.
Intrig, hemlig anläggning, stämpling,
ränker; konstfull, invecklad handling i drama el.
roman. — Verb: Intrigera. — I n t r
i-g a’n t, ränkfull; ränksmidare. — Intrigör,
ränksmidare.
Intrikat, kinkig, krånglig, förarglig.
Introducera (lat. introdu’cere), införa,
presentera, handleda. Introducerad ätt,
se Introduktion.
Introduktion (av lat. introdu’cere, införa),
införande, inledning. — 1. I. å svenska
Riddarhuset, benämning för upptagandet bland
ridderskapets och adelns medlemmar. I. är
en rättighet, vilken tillkommer den, som
upphöjts i grevligt, friherrligt el. adligt stånd,
och ett villkor för åtnjutande av de med
upp-höjelsen förenade förmånerna. För att vinna
i. måste den sökande bl. a. erlägga vissa för
grevlig, ftiherrlig och adlig värdighet lika
stora avgifter,
introduktionsavgif-te r (sammanlagt 1,079 kr.). — 2. (Mus.)
Förspel, inledande tonstycke i en opera, en
symfoni m. m., ofta i långsamt tempo.
Introduktören för främmande sändebud (jfr
Introducera), en under Utrikesdep.
sorterande, oavlönad ämbetsman, vilken det bl. a.
åligger att underrätta främmande sändebud
om vad vid audienser bör iakttagas samt att
ledsaga dem till och från sådana. I utlandet
utövas i:s funktioner vanl. av någon på stat
uppförd person (i Frankrike le directeur du
protocole).
IntroTtus, lat., ingång, inledning; en inom
romersk-katolska kyrkan ännu bibehållen
an-tifoni (växelsång), varmed
högmässogudstjänsten inledes. Den utgöres av en eller ett par
(davidiska) psalmverser eller något annat
skriftens ord såsom ett kort uttryck åt
innevarande sön- eller helgdags betydelse. — Enl.
svenska mässan av 1531 skulle i. utgöras av
någon (davidisk) psalm »eller annan lofsång
af skriften uttagen». I kyrkohandboken av
1614 omtalas ej i., men 1920 beslöt
kyrkomötet återinföra dylik växelsång för vissa
större högtidsdagar. (Li.)
Intruslva bergarter (av lat. in, in, och
trü-dere, tränga), se Bergart, sp. 1333.
Inträngningsförmåga hos en projektil har
sin främsta betydelse vid bekämpandet av
pansarskyddade mål, sålunda vid kust- och
sjöartilleriet. På senare tid ha lättare pansar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
