- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
693-694

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträngningsförmåga - Intubation - Intubi - Intuition - Intuitionism - Intuitiv - Intumning - Intussusception - Intygsbok - Intäkt - Inula - Inulin - Inuus ecaudatus - inv. - Invalid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

693

Intubation—Invalid

694

kommit till rik användning även i det rörliga
kriget till lands (artillerisköldar,
stridsvagnar, flygplan, stålhjälmar o. dyl., varav följt,
att i. fått stor betydelse även för projektiler
till gevär, kulsprutor (jfr d. o.) och lättare
fältpjäser. Projektiler, huvudsaki. avsedda
för stor inträngning, böra vara av stål och
försedda med skarp, härdad spets, vid tyngre
projektiler därjämte med kapp (se d. o.).
Inträngningsdjupet beror förutom av det
träffade föremålets motståndskraft av
projektilens anslagsenergi, anslagsvinkel och vikt i
förhållande till kalibern. Ju mera
anslags-vinkeln närmar sig 90°, desto större blir
inträngningen. Ett ungefärligt begrepp om
medelgrova och grova artilleriprojektilers
i. i pansar erhålles genom regeln, att
inträngningsdjupet på medelstora avstånd är
1—ggr projektilens kaliber. En 6,5 mm
gevärskula intränger på 200 m omkr. 45 cm
i växande furuträd. En 13 mm
kulsprute-projektil intränger i härdad pansarplåt på
250 m, 500 m och 800 m resp. 25, 20 och
15 mm, en 20 mm kulspruteprojektil på
samma avstånd 4—5 mm längre. Jfr
Granat. G. af W-dt.

Intubation (av lat. tu’ba, rör), införandet
av ett rör genom munhålan och dess
placerande mellan stämbanden för att möjliggöra
fri luftpassage genom strupen. I. nyttjas
framför allt vid difteritisk croup, då
respira-tionen är försvårad på grund av membranösa
beläggningar. E. L-g.

Intubl, bot., se Kaffe surrogat.

Intuition (av intui’tio, åskådning), filos.,
betyder eg. åskådning men begagnas sällan för
att beteckna den sinnliga varseblivningen. I
stället brukar man med i. förstå en inre
åskådning, som ställes emot det diskursiva
tänkandet och därvid får skiftande betydelse.
Ibland menar man, att i. endast är en
genväg, i det att den snabbt i en syntes fattar
det, som tänkandet först långsammare kan nå.
Så anser man, att den blixtsnabbt
uppkommande förnimmelsen av dolda sammanhang,
som vetenskapsmannen kan vinna ang. det
material, som han länge samlat, är en i. Man
anser då ofta, att han kunde ha nått samma
resultat genom tänkandet, även om den vägen
varit långsammare. — En uppfattning, som
är principiellt motsatt denna teori, även om
filosoferna själva icke draga gränslinjen så
skarpt, är den tanken, att i. kan nå
realiteter, som äro oåtkomliga för det diskursiva
tänkandet — en tanke, som framträder i en
mångfald former. Den mest vardagliga av
dessa är den uppfattningen, att man kan
genom aningar få en i. om saker, som
tänkandet ej kan bevisa. »Jag har en i. av det
eller det». Sin mest extrema filosofiska form
får detta antagande i läran om i. som den
högsta kunskapskällan. Enl. Bergson når i.
den verkliga tiden, den sanna verkligheten,
som det diskursiva tänkandet aldrig genom
sin analys kan fånga. Kunskapskällor av

samma slag äro mystikernas i. av Gud, i
vilka den åskådande sammanfaller med sitt
objekt, samt Fichtes och Schellings begrepp
om den intellektuella åskådningen. — Litt.:
H. Larsson, »Intuition» (1892; flera uppl.) och
»Intuitionsproblemet» (1912); H. Bergson,
»Intuition och intelligens» (1911). C. H-m.

Intuitioni’sm, filosofisk åsikt, som sätter
intuitionen som högsta kunskapskällan.

Intuitiv, filos., åskådlig, som står över
förståndet och når verkligheter, vilka ej äro
tillgängliga för detta. I det mest berömda
moderna intuitionssystemet låter Bergson
intuitionen gripa den verkliga tiden, livet
självt, som mister sin egenart vid
förståndets diskursiva analys. C. H-m.

Intumning, skogsv., se T u m n i n g.
Intussusceptiön, se Cell, sp. 765.

Intygsbok för minderårig (under 18 år)
erfordras enligt 1918 års ändringar i 1912
års lag om arbetarskydd (§ 15) för
minderåriga, som användas i industriellt arbete
med i regel minst 10 arbetare eller ock minst
5 arbetare med drivkraft om minst 3
effektiva hkr. I., vartill formulär fastställes av
yrkesinspektionen, fås genom
pastorsämbetena. Där införas den minderåriges
fullständiga namn, födelseår och födelsedag ävensom
anteckning av besiktningsläkare eller bifogas
läkarintyg. I boken skall arbetsgivare
anteckna bl. a. dag, då den minderårige börjat
användas i arbetet, det slag av sysselsättning,
vartill han brukas, och den tid av dygnet, då
arbete utföres. Arbetsgivare förvarar i., så
länge minderårig kvarstår i arbete, och gör
däri anteckning om förändring i arbetet. Vid
dess upphörande äger minderårig återfå
boken. Den innehåller även uppgifter om vikt,
längd, bröstomfång m. m. samt insändes, när
den minderårige fyllt 18 år, till
Socialstyrelsen för statistisk bearbetning. E. F. K. S-n.

Intäkt, jur. 1. Intaga, se Laga fång.
— 2. Intagande av främmande kreatur, som
olovligen inkommit på ens ägor och där gjort
skada; kreaturet får behållas som säkerhet
för den ersättning, som dess ägare skall gälda.
— 3. Annat uttryck för inkomst. C. G. Bj.

I’nula, bot., se Ålandsrot.

Inulln, ett med stärkelse nära besläktat
kolhydrat, som i st. f. stärkelse förekommer
t. ex. hos vissa korgblommiga växter. Till
skillnad från stärkelse färgas det ej av jod
och är uppbyggt av fruktsocker i st. f. av
druvsocker. I. B.

I’nuus ecaudätus, zool., se M a g o t.
inv., förk. för invenit (se d. o.).

Invalid (av lat. inva’lidus, svag, orkeslös),
person, vars arbetsförmåga minskats genom
sjukdom eller olycksfall, särskilt krigsman,
som av sådan anledning eller i tjänsten
ådragen skada blivit oförmögen till tjänstgöring.
I Frankrike, England och Spanien fingo redan
under senare medeltiden krigsinvaliderna
bostad i kloster. Under 1600-talet anlades i
flera länder invalidhus för krigsmän,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:51:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free