- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
703-704

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iowa - Iowa city - Iowa river - Ipecacuanha - Ipek - Ipidae - Ipomoea - Ippolitov-Ivanov, Michail Michajlovitj - Ipsara - Ipsen, Alfred - Ipsen, Bodil Louise - Ipso facto - Ipso iure - Ipsos - Ipswich (England) - Ipswich (Australien) - Iquique - Ir - I. R. - Irade - Irak, Iraq (gammalt namn) - Irak, Iraq (konungarike)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

703

lowa city—Irak

704

analfabeter i U. S. A., 1,1 %. Skolväsendet
står högt. Den högre lantbruksundervisningen
anses vara ledande i landet (den berömda
lantbruksskolan i Ames har 7,000—8,000
lärjungar). Univ. i lowa city (statsuniv.; 7,423
stud. 1923) är det största i staten. — I.
började bebyggas av fransmän mot slutet av
1700-talet, blev territorium 1846 och stat 1857.
Staten sänder 2 senatorer samt 11 representanter
till förbundskongressen. — Litt.: C. Cole, »A
history of the people of I.» (1921). H. N-n.

lowa city [aTåcoo si’ti], stad i staten lowa,
U. S. A., vid lowa river, 170 km ö. om Des
Moines; 11,267 inv. (1920). Statsuniversitet
(se I o w a). I. var statens huvudstad till 1857.

lowa river [aTåmo rfvo], biflod fr. h. till
Mississippi, U. S. A. Genomflyter staten
lowa. 480 km lång; segelbar till lowa city.

Ipecacuanha [sp. ipäkak<ya’na, port, [-ipeko-koa’njø],-] {+ipeko-
koa’njø],+} farm., se Kräkrot.

I’pek, stad i Jugoslavien, se P e c.

Ipldae, zool., se Barkborrar.

Ipomoea [-mé’a], artrikt tropiskt el.
subtropiskt, Convolvulus närstående växtsläkte.
För sina stora, vackra blommor odlas några
enåriga slingrande arter som prydnadsväxter,
t. ex. I. (Pharbitis) hispida, med hela,
hjärtlika, strävhåriga blad och klocklika, vanl. blå
el. röda blommor, och I. (Mina) lobata, med
breda, 5-flikiga blad och nästan rörformiga,
röda blommor. Se även B a t a t e r. G. M-e.

Ippo’litov-Iva’nov, M i c h a i 1 M i c h a j 1
o-vitj, rysk tonsättare (f. 1859), elev av
Rim-skij-Korsakov, från 1893 lärare i komposition
vid Moskvas konservatorium och 1905—22
dir. där. I. har komponerat operor,
symfonier, uvertyrer, sviter, kantater, körverk
m. m., några givna även i Sverige. T. N.

Ipsära, ö i Egeiska havet, se P s a r a.

Ipsen, Alfred, dansk författare (f. 1852),
teol. kand. 1877, har skrivit dikter,
berättelser, reseskildringar, det polemiska arbetet
»Georg Brändes» (3 bd, 1902—03) m. m.

Ipsen, Bodil Louise, dansk
skådespelerska (f. 1889) Debuterade 1909 på Det
kongelige teater i Köpenhamn, anställd där
1914—19, 1922—25 och från 1927. Bland I:s
roller märkas Lysistrate, Ofelia, Portia i
»Köpmannen i Venedig», Nora i »Ett
dockhem», Madame Sans-Géne, Alice i
»Dödsdansen» och Fröken Julie. Ursprunglig
naturlighet, starkt temperament, humor,
intelligens och kvinnlig charm utmärka hennes
konst. G. K-g.

I’pso fa’cto, lat., genom saken själv.

I’pso iüre, lat., med rätta.

I’psos (grek. Ipso’sj, ort i Frygien, Mindre
Asien, ö. om nuv. Afiun-Karahisar, bekant
genom slaget 301 f. Kr., i vilket Antigonos (se
d. o.) besegrades och stupade.

Ipswich [fpscoitj’], stadsgrevskap i eng.
grevsk. Suffolk, vid floden Gipping (Orwell);
85,990 inv. (1927). Säte för en anglikansk
biskop. Äldsta stadsdelen målerisk med trånga
gator. Järn- och maskinindustri.

Ipswich [FpsmitJ*], stad i Queensland,
Australien, 35 km s. v. om Brisbane; 20,526 inv.
(1926). I. ligger i ett betydande koldistrikt.

Iquique [iki’kä], huvudstad i prov.
Tara-pacå, n. Chile, vid Stilla havet; 37,421 inv.
(1920). I. ligger i Chiles viktigaste
salpeterområde och är landets andra exporthamn.
Väl skyddad hamn. Järnväg till
salpeter-lagren. 21 maj 1879 stod vid I. en het
sjöstrid mellan peruaner och chilener.

Ir, kem. tecken för en atom iridium.

I. R., förk. (i titlar) för lat. Imperätor Rex,
kejsare och konung, el. Imperätrix Regina,
kejsarinna och drottning.

Iräde, arab., vilja, befallning, betyder i
Turkiet »förordning», »påbud». Jfr F e r m a n.

Iräk, I r ä q, gammalt namn på n. ö.
Arabien och v. Persien. S. v. delen benämnes
ännu Irak, Irak (el-)Arabi, n. ö. Irak Adjmi
(se d. o.).

Iräk, I r ä q, konungarike, brittiskt
mandatområde, omfattande s. Mesopotamien samt
angränsande delar av Arabien och de
persiska och kurdiska gränsbergen, begränsat av
Turkiet, Persien, Arabien och Syrien; omkr.
371,000 kvkm, 2,849,282 inv. (1920). I n. ö.
omfattar I. utlöpare av Kurdistans och
Persiens bergland; här nå Zagrosbergen med Boz
dag 3,669 m ö. h. Det genomflytes av
bifloder till Tigris, bl. a. Stora och Lilla Zab
och Dijala, vilka bevattna landet, som mellan
floddalarna är stäppartat och skogfattigt.
Mellersta I. utgöres av låglandet kring
floderna Tigris och Eufrat, det gamla
Mesopotamien, till större delen en stäpp, där
arabiska beduiner ströva omkring med sina
kamel- och fårhjordar. Fast bebyggelse finnes
här i Eufrats och Tigris’ djupt nedsänkta
floddalar, där konstgjord bevattning är möjlig.
Nedom Bagdad, där de båda huvudfloderna
komma närmast varandra, vidtar det
egentliga I., Irak el-Arabi, i forntiden Babylonien,
ett slättland, som uppkommit därigenom, att
floderna fyllt ut den innersta delen av
Persiska viken med sina avlagringar av sand,
leror och slam. Här gå talrika kanaler
mellan floderna, som grena sig i många armar,
vilkas lopp ofta skifta. Stora sumpmarker
utbreda sig här, och vid flodernas
översvämningar står landet milsvitt under vatten. I
Basratrakten förena sig Eufrat och Tigris till
Schatt el-arab. Västerut på gränsen mot
Arabien och Syrien är I. stäpp eller öken och
utgör en del av det arabiska taffellandet. —
Klimatet är utpräglat kontinentalt, kallare i
n. och hetare i s. Mosul har 7° i jan., 34° i
juli, Basra 10° i jan., 33° i aug.
Årsnederbörden uppgår i Mosul till 470, i Bagdad 227
och Basra 168 mm. — Växtligheten är i allm.
stäppartad; trädväxt finnes endast sparsamt,
på bergen i n. ö. och i oaser vid vattendragen.
Viktigaste trädet är i s. delen av landet
dadelpalmen, i n. delen eken. Av befolkningen
utgöres större delen av araber, dock starkt
uppblandade med de ursprungliga invånarna;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free