Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ionisation el. Ionisering - Ionium - Iorga, Nicolae - Ios - Iowa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
lonium—lowa
702
åstadkommer
stötionisa-tion och en därmed
mångfaldigt ökad strömstyrka.
Principen brukas bl. a. för
räkning och registrering av
enstaka ioner. — Positiva
ioner ha relativt ringa
rörlighet, negativa vanl. stor.
Ofta utgöras de negativa
io-nerna hos gaser av
elektroner (jfr d. o.).
Om vattenånga bringas att
kondensera i dammfri gas,
sker kondensationen mest
kring ionerna i gasen.
Genom att skickligt begagna
detta fenomen har C. T. R.
Wilson lyckats studera och
fotografiskt följa i. hos gaser
under olika betingelser. Bl.
a. fann han, att i. genom
röntgen- och y-strålar är ett
sekundärt fenomen, orsakat
av de långsamma katodstrå-
lar, som utlösas i gasmassan (jfr
Foto-elektrisk effekt). Katodstrålar ha stor
förmåga till i. Dock måste de ha en viss
minimihastighet för att åstadkomma i. hos
en gas, beroende av gasens art, t. ex. för
helium 24,6 volt och för syrgas 15,5 volt,
d. v. s. elektronerna måste hå den hastighet,
som svarar mot ett fritt genomlöpande av ett
elektriskt fält, där potentialfallet är det
angivna volttalet, med förutsättning att
begynnelsehastigheten är = 0. Mätningar av dessa
s. k. ioniseringsspänningar (i o n
i-s a t io nspo ten tialer), vilka ge ett mått
på den ioniseringsenergi, som kräves
för i. av en atom eller molekyl, ha med stor
framgång utförts bl. a. av J. Franck och G.
Hertz. — Jfr även Elektriska
urladdningar och Elektrisk ljusbåge.
Även i fasta kroppar kan i. åstadkommas,
ss. i många isolatorer vid röntgenbestrålning.
Vissa fasta el. halvflytande ämnen äro
(särskilt vid högre temp.) på grund av i.
elektro-lytiskt ledande, ss. glas, kvarts,
natriumklo-rid o. a. alkalihaloider, blyklorid, kopparjodur
och silverjodid.
Litt.: H. Geiger och K. Scheel, »Handbuch
der Physik» (bd XIII 1928, XIV 1927); E.
Marx, »Handbuch der Radiologie» (bd I 1920,
IV 1923—27); J. J. och G. P. Thomson,
»Con-duction of electricity through gases» (1928).
Jfr även litt. under hänvisningarna. J. T.
Io’nium, kem., se Radioaktivitet,
lorga, Nicolae, se Jorga.
I’os, grek, ö bland Kykladerna (se d. o.),
mellan Naxos och Thera; 120 kvkm, 2,154 inv.
(1920; i kommunen). På s. v. kusten hamnen I.
lovva [äi’åa>o], en av Nordcentralstaterna i
U. S. A.; 145,415 kvkm, 2,404.021 inv. (17
inv. per kvkm, 1920; beräknad folkmängd 1928
2.428.000). östgränsen utgöres av Mississippi,
västgränsen av Missouri och dess biflod Big
Sioux river. 1920 funnos där blott 225,647
ut-landsfödda vita, därav 22,493 från Sverige,
18,020 från Danmark och 17,344 från Norge.
Endast 19,005 negrer (0,8 % av befolkningen).
I. består av paleozoiska kalkstenar,
sandstenar och skiffrar, täckta av morän i n.
el. lössjord, delvis svartjord av hög
humus-halt. Jordmånen är synnerligen god.
Floderna ha skurit sig djupt ned, och »bluffs»
begränsa de trånga dalgångarna. Dessa följdes
av nu delvis uthuggna galleriskogar av ek,
men platåytorna voro prärier, som nu till
allra största delen uppodlats.
Den odlade ytan utgör över 80 % av
hela arealen. Vintrarna äro stränga
(januari-medeltemp. omkr. —7° C), men sommaren är
varm (23—25° i juli), och nederbörden, ehuru
ej högre än omkr. 850 mm, är starkt
koncentrerad till sommarhalvåret. — 1925 funnos
213,490 farmer. Majs och havre äro
huvud-sädesslagen. I. har en storartad svin- och
nöt-kreatursuppfödning; utom 1,067,000 hästar
bestod boskapsstocken 1926 av 5,034,000
nötkreatur och 10,650,000 svin. I. är majsbältets
och svinuppfödningens centrum i U. S. A.
Omkr. ^7 av majsskörden i U. S. A. tages i I.
Jordbruket dominerar. Stora kollager (årlig
produktion omkr. 5 mill. ton) och betydande
stenbrott. Industrien är huvudsaki. byggd på
jordbruket. 1925 funnos 3,270 fabriker med
74,976 löntagare. Betydande slakterier och
mejerier. Järnvägsnätet är vidsträckt (över
17,500 km). I. har dessutom fler automobiler
per inv. än någon annan stat i U. S. A.
Mississippi har stark flodtrafik. Vid Keokuk har
en stor damm byggts i denna flod för att
utnyttja dess kraft.
Städerna äro relativt små. Störst är
huvudstaden, Des Moines (se d. o.), med omkr. 141,000
inv. (1925); mer än 50,000 ha dessutom Sioux
city och Davenport. I. visar lägsta siffran
Karta över lowa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
