- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
717-718

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irkutsk - Irland - Läge, ytbildning och vattendrag - Geologi - Klimat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

717

Irland (Läge, ytbildning och vattendrag—Klimat)

718

Rundradiosändarstation. I. är en medelpunkt
för Sibiriens handel, särskilt med te, och
håller i dec. stor mässa. — Det forna ry.
guver-nementet I. omfattade (före 1926) ett område
n. om Sajanska bergen och nådde i s. ö. fram
till Bajkalsjön. Omkr. 850,000 kvkm. — G
e-neralguvernementet I. omfattade
mellersta Sibirien (de forna guv. I., Jenisejsk,
Jakutsk och Transbajkalien); omkr. 7,5 mill.
kvkm. — I. intogs juli 1918 av
tjeckoslovakiska trupper (ententevänliga f. d.
krigsfångar) och kort därpå av tysk-österrikiska
krigsfångar jämte ryska bolsjeviker. 17 aug.
s. å. intogs I. ånyo av tjeckoslovakerna,
besattes i okt. av japanska och engelska
trupper och blev i dec. amiral Koltjaks
högkvarter. Bolsjevikerna återtogo staden i jan.
1920, varvid Koltjak fängslades och (7 febr.)
arkebuserades.

Irland, eng. Ireland, ir. Eirin, den mindre
och västligaste av den britt, ögruppens båda
huvudöar, till 1922 en riksdel inom det
förenade konungariket Storbritannien och Irland,
numera politiskt delad i ett britt, dominion,
Irländska fristaten, och en
omedelbart britt, riksdel, N ordirland; omfattar
med småöar 82,422 kvkm, 4,228,314 inv. (1926).
Äldre indelning i fyra historiska provinser:
Connaught, Leinster, Munster och Ulster.

Läge, ytbildning och vattendrag. I. tillhör
den europeiska kontinentalsockelns västligaste
parti och omgives i v. och s. omedelbart av
Atlanten. Från Storbritannien skiljes I. av
det breda, grunda inhavet Irländska
sjön, som förbindes med Atlanten genom S:t
Georgskanalen i s. och den smalare och
djupare Nordkanalen i n. Huvudöns yttersta
punkter äro i n. Malin head (55° 23’ n. br.),
i v. Dunmore head (10° 28’ v. Igd), i s. Mizen
head (51° 27’ n. br.). I:s kuster äro i regel
klippiga och branta, i sina stora drag
avrundade men i detaljformerna, särskilt i v.,
söndersplittrade och uppdelade. Genom
Done-gal bay och Galway bay avskiljas tre stora,
breda halvöar, motsvarande prov. Ulster,
Connaught och Munster. De förstnämndas kuster
uppvisa utpräglad fjordtopografi (Lough Foyle,
Lough Swilly, Killary harbour) samt uppdelas
i halvöar (Inishowen, Mullet) och öar (Achill
island, Aran islands); s. v. Munster har
breda,, triangulära vikar (Dingle bay, Kenmare
river, Bantry bay). S. och ö. kusterna äro
jämnare; djupare inskärningar äro flodernas
estuarier (Cork harbour, Youghal harbour,
Waterford harbour och Wexford harbour).

I:s yta har ofta liknats vid en flat skål. De
centrala delarna bilda ett vidsträckt, föga
kuperat lågland, som åt alla håll begränsas
av isolerade höglandsområden och endast på
två punkter når kusten, i v. vid Galway bay
och i ö. mellan Dublin och Drogheda.
Berggrunden, karbonisk kalksten, är mestadels
täckt av moränlera och morängrus;
rullstens-åsar och drumlins bidraga att ge karaktären
av en svagt vågig slätt. Floderna slingra

mellan örika sjöar och genom vidsträckta,
ödsliga torvmossar (Bog of Allen 965 kvkm);
vattendelarna äro otydliga. V. delen
avvattnas av Shannon, I:s största flod, med sjöarna
Lough Allen, Lough Ree och Lough Derg, ö.
delen av Boyne och Liffey. Mot n. flyter Erne
genom Lough Erne; i s. avvattna Barrow,
Nore och Suir isolerade låglandsbäcken. Där
kalkgrunden går i dagen, uppträda typiska
karstlandskap, ss. i Connaught vid de stora
sjöarna Lough Corrib och Lough Mask.
Sydvästra I. uppfylles av ett sönderstyckat, i v.
svårtillgängligt bergland med skiftande namn,
Kerry mountains, Galty mountains m. fl. I
Kerry mountains når Carrantuohill, I:s högsta
berg, 1,041 m ö. h.; ö. därom sjöarna vid
Killarney. I v. Connaught märkas isolerade
smärre massiv, ss. Connemara, med avrundade
sandstensberg eller branta kvartsittoppar. I
n. Ulster märkas Donegalbergen i n. v. med
korta parallellkedjor (från s. v. till n. ö.) och
markerade kvartsitberg (Errigal 752 m),
Sper-rin mountains (683 m) samt i n. ö. Antrims
jämna basaltplatå, mot v. begränsad av Lough
Neagh, I:s största insjö, och dess avlopp Bann.
Platåranden mot kusten är brant och
uppvisar märkliga erosions- och
förklyftningsfor-mer, bl. a. den berömda Gianfs causeway. I
s. ö. Ulster reser sig granitmassivet Mourne
mountains (852 m) vid den fjordliknande
Car-lingford lough. Kusttrakten s. om Dublin
uppfylles av de svårtillgängliga,
söndersplittrade Wicklow mountains, kända för sin
storslagna natur.

Geologi. I:s äldsta bildningar äro gnejser,
skiffrar och eruptivbergarter av prekambrisk
ålder (Donegal och Connaught). Under
kam-brosilurtiden låg I. under havets nivå, varvid
mäktiga sedimentlager avsattes. Vid slutet
av perioden påverkades en stor del av I. av
den kaledoniska veckningen; stora områden
höjdes över havet, och mäktiga bergskedjor
uppstodo, som senare neddenuderades till ett
peneplan, i sin tur sönderstyckat genom
för-klyftning och vertikal förskjutning. På
de-vontidens fastland avsattes ökenbildningar
(pld red sandstone; s. v. Irland). Under
kar-bontiden sänktes I. åter under havsytan;
mäktiga kalklager avlagrades på peneplanet.
Södra I. påverkades under permtiden av den
armorikanska veckningen; under följ,
perioder låg I. till större delen ovan havsytan.
Under tertiärtiden ägde de väldiga
basalterup-tionerna i An trim rum; samtidigt inträffade
intrusioner av granit (Mourne mountains)
m. m. Under istiden träffades I. av upprepade
nedisningar, som utmodellerat nutidens
berg-former och kvarlämnat mäktiga
sedimentlager. I. synes ha skilts från Storbritannien
redan före istiden, i varje fall tidigare än
Storbritannien skildes från fastlandet. S. F.

Klimatet har utpräglat oceanisk karaktär
med varma men stormiga och regniga vintrar
samt svala, mulna somrar. Medeltemp. för
jan. är i Dublin +5,4° C, i Valentia +7,1°,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free