Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Isabella av Frankrike (engelsk drottning) - 1. Isabella el. Elisabeth (fransk drottning) - 2. Isabella (fransk drottning) - 1. Isabella I den katolska (spansk drottning) - 2. Isabella II (spansk drottning) - Isabella (prinsessa av Brasilien) - Isabell(a)färg - Isabey, Jean Baptiste - Isabey, Louis Gabriel Eugène - Isachsen, Gunnerius (Gunnar) Ingvald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Isabella—Isachsen
750
timer och förvisa henne från hovet. — 3. I.
av Frankrike (1389—1409), dotter till
Karl VI av Frankrike och 1396 förmäld med
Rikard II. Efter dennes avsättning
hemsändes hon 1401 till Frankrike, där hon 1406
förmäldes med sin kusin Karl av Angoulème,
1407 hertig av Orleans. V. S-g.
Isabella (fr. Isabelle, Isabeau), franska
drottningar.
1. I. el. Elisabet (1247—71) var dotter
till Jakob I av Aragonien, äktade 1262 Filip
III av Frankrike och deltog i korståget till
Tunis. Hon var mor till Filip IV.
2. I. (Isabeau de Bavière; 1371—1435) var
dotter till hertig Stefan II av Bayern och
äktade 1385 Karl VI av Frankrike. Sedan
denne 1392 blivit sinnessjuk, var I. flera
gånger regentinna. Hon gynnade både
politiskt och personligen sin svåger Ludvig av
Orléans men slöt sig efter dennes död till
Johan av Burgund. Genom fördraget med
Filip den djärve av Burgund och Henrik V
av England i Troyes 1420 utlämnade hon
Frankrike åt engelsmännen men förlorade
efter 1422 allt inflytande. I. var
lättsinnig och slösaktig. Biogr. av M. Thibault
(1903). (B.H-d.)
Isabella (sp. Isabel), spanska drottningar.
1. I. I den katolska, drottning av
Kas-tilien (1451—1504). Var dotter till Johan II
av Kastilien och Leon, förmäldes 1469 med
arvtagaren till Aragonien, Ferdinand, och
efterträdde 1474 sin
broder Henrik IV.
Början av I:s regering
oroades av ett uppror
till förmån för
Henriks föregivna dotter
Johanna, trolovad med
sedermera konung
Af-fonso V (se d. o.) av
Portugal, och ett krig
med Portugal
avslutades först 1479. S. å.
tillträdde Ferdinand
regeringen i
Arago
nien, och därigenom enades större delen av
Spanien. De båda makarna ledde skickligt
de medeltida smårikenas förvandling till en
modern enhetsstat (jfr Ferdinand, sp. 241—
242, och Spanien, historia). I. styrde till stor
del själv Kastilien; hon var Columbus’ mecenat.
Hon var en skicklig regent, högsintare än sin
make, from och kvinnlig. — Litt.: I. L.
Plun-ket, »Isabel of Castile» (1919); A. Ballesteros
y Beretta, »Historia de Espana», III (1923).
2. I. II (1830—1904). Var dotter till
Ferdinand VII (se d. o.) och utropades vid
dennes död (1833) till drottning.
Änkedrottningen Maria Kristina hade som regent
under I:s barndom att kämpa mot sin svåger,
don Carlos (se d. o. 1). Änkedrottningen
lämnade 1840 Spanien, och styrelsen leddes
därefter av Espartero (se d. o.) till 1843, då I.
förklarades myndig. Efter många diplomati-
ska intriger (konflikten om »de spanska
äktenskapen») förmäldes I 1846 med sin kusin
Frans (se d. o., sp. 1014) de Assisi, som
därvid fick kungatitel, varjämte hennes yngre
syster Louise äktade hertigen av Montpensier,
yngste son till
Ludvig Filip av
Frankrike. I. var bigott
och sinnlig,
hovintriger störtade
ministärerna i rask följd, och
I:s enskilda liv väckte
allt starkare anstöt.
Sept. 1868 störtades
hon genom ett
militäruppror och vistades
därefter mest i
Frankrike. Hon var moder
till Alfonso XII, till
förmån för vilken hon 1870 avstod sina
tronanspråk. (A. A-t.)
Isabella, prinsessa av Brasilien (1846—
1921). Var dotter till kejsar Pedro II, g. m.
Gaston d’Orléans, greve av Eu (se E u) och
tidtals regent i Brasilien (se d. o., sp. 1137).
Isabell(a)färg, en brunaktigt gulvit färg. En
tradition härleder namnet från att Filip H:s
dotter Isabella av Österrike lovat att ej byta
linne, förrän Ostende erövrats, och då
belägringen varade 1601—04, skulle linnet
under tiden ha antagit en smutsgul färg.
Ordet finnes emellertid belagt från 1600, och
samma tradition berättas om Isabella den
katolska vid belägringen av Granada.
Isabey [-bä/], Jean Baptist e, fransk
målare (1767—1855). Gick på Davids ateljé
i Paris, började under revolutionen måla
porträtt och vann popularitet genom
teckningarna »Avresan till hären», »Återkomsten»
m. fl. Sedan blev I. det kejserliga hovets
målare och utförde en mängd
miniatyrporträtt. Han utförde även målningar på porslin,
litografier och teckningar. Bland hans
kompositioner äro »Revy inför förste konsuln»
och »Napoleon i trädgården vid Malmaison»
särskilt berömda. Han utförde bl. a. en följd
teckningar från Wienkongressen 1815. I. är
representerad i Louvre, Versailles o. a.
franska museer. Jfr Mme de Basily-Callimaki,
»J.-B. I., sa vie — son temps» (1909). G-gN.
Isabey
bä’J, Louis Gabriel Eugène,
fransk målare (1803—86), son till J. B. I.
Blev en ansedd marinmålare och utförde även
figurtavlor, genrestycken, kostym- och [-ceremonibilder med stark färgverkan och mycken
virtuositet i föredraget. Nationalmuseum i
Stockholm äger två små målningar av I. och
några av hans högt ansedda litografier. G-g N.
Isachsen, Gunnerius (Gunnar) I n
g-vald, norsk officer, polarresande (f. 1868).
Deltog 1898—1902 som kartograf i den andra
Framexpeditionen, ledde 1906—07 en av furst
Albert av Monaco bekostad oceanografisk
expedition till Spetsbergen samt 1909 och 1910
egna expeditioner till Spetsbergen, varunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
