Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isachsen, Gunnerius (Gunnar) Ingvald - Isæus, Per Magnus Reinhold - Ísafjörður - Isagogik - Isak (Abrahams son) - 1. Isak I Komnenos (östromersk kejsare) - 2. Isak II Angelos (östromersk kejsare) - Isak, Aron - Isakson, Karl Oskar - Isala - Isallobarer - Isanomaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
Isæus—Isanomaler
752
norrmännen började kartlägga landet och
förbereda dess övergång i norsk ägo.
Isæus, Per Magnus Reinhold,
arkitekt (1841—90). Studerade vid Konstakad.
1859—64 och på 1870-talet i Tyskland,
Frankrike och England, vann framgång som
utställ-ningsarkitekt (i Wien,
Filadelfia, Paris och
Köpenhamn) samt var
från 1877 lärare och
från 1882 prof, vid
Tekniska högskolan.
I. var som arkitekt
mångsidig och
initiativrik. Till hans verk
höra Norstedt &
söners tryckeri (1887),
Sturebadet och
Skandias hus samt bland
interiörer Berns nya
salong och Blanchs kafé, allt i Stockholm.
I. gav ritningar till stadshuset i Vasa
(Finland) och restaurerade Tyska kyrkan i
Stockholm efter dess brand. 1888 uppdrogs åt
honom att i förening med I. G. Clason utarbeta
ritningar till Nordiska museets byggnad, ett
uppdrag, som efter I:s död Clason ensam
fullföljde. I. var skicklig även som
rumsdekora-tör och som konstindustriell tecknare (möbler,
alster i silver och porslin). G-g N.
Isafjöröur [i’safjöröör], stad på n. v.
Island, vid vik av fjorden isafjaröardjüp; 1,980
inv. (1920). Livlig handel och fiskexport.
Isagoglk (av grek, éisagogé, införande), se
Biblisk inledning.
Isak, Abrahams son med Sara. I:s söner
voro Esau och Jakob.
Isak, östromerska kejsare.
1. I. I K o m n e n o s (d. 1061) störtade
Mikael VI Stratiotikos och utropades till
kejsare (1057). I. befäste rikets gränser och
ordnade finanserna men nedlade redan 1059
kej-sarvärdigheten och ingick i ett kloster.
2. I. II Ange los uppsattes 1185 till
kejsare mot Andronikos I. Han var en svag
regent. Han slöt förbund med sultanen
Sa-ladin och sökte hindra korshärarnas marsch
genom sitt rike (tredje korståget). 1195
störtades han av sin broder Alexios (III), som lät
blända och inspärra honom i ett kloster. I:s
son Alexios (IV) lyckades med hjälp av
Ve-nezia och korsfararna (fjärde korståget) störta
Alexios III och besteg tronen med sin fader
(1203). En resning 1204 berövade dem tronen.
I. dog kort därefter. S. Lm.
Isak, Aron, finansman, grundläggare av
Stockholms judiska församling (1731—1817).
Han var född i Brandenburg, flyttade 1774
till Stockholm och fick av Gustav III
personlig rätt att bosätta sig där som
stensni-dare och tillstånd att driva nipperhandel. I.
samlade kring sig en liten judisk
församling på 40 män med familjer redan före 1779
års beslut om tillträde för judar till riket.
I. tillhandahöll myntverket silver, blev hov-
juvelerare och varunder kriget 1788—89
arméleverantör. Som kompanjoner upptog han,
efter sina söners död, sin måg I. Michaelson
och sin brors måg Michael Benedicks, vilka
sedan fortsatte affären under firma
Michaelson & Benedicks. I. författade en
livligt hållen självbiografi på tysk-judisk
dialekt, utg. 1897. Litt.: J. S(eligmann)., »Aron
I.» (1888); H. Valentin, »Judarnas historia i
Sverige» (1924). K. W-g.*
Isakson, Karl Oskar, målare (1878—
1922). Efter studier vid Konstakad. i sin
hemstad Stockholm reste I. till Italien 1902,
där han blev K. Zahrtmanns elev. Senare
följde han med denne till Köpenhamn, som
blev hans andra hemstad och där han dog.
Under några studiebesök i Paris, det första
1905, tog I. intryck av Cézanne och Matisse,
och omkr. 1910 sker växlingen från danskt
till franskt i hans konst. I. var mycket
självkritisk och utställde ogärna. Först genom
minnesutställningen i Stockholm 1922 blev I:s
sällsynt fina koloristiska begåvning mera
känd och uppskattad i Sverige. I
Nationalmuseum i Stockholm samt i museerna i
Göteborg och Köpenhamn finnas målningar av
I:s hand (stilleben, landskap, porträtt,
religiösa kompositioner). — Jfr K. Fåhræus, »K.
I.» (i »Konstkritiska essayer», 1924). E. L-k.
Isala, by i Svärdsjö socken, Kopparbergs
län, 3 km n. ö. om Svärdsjö kyrka. Under sin
vistelse som flykting i Svärdsjö 1520 skall
Gustav Vasa av prästen Jon ha förts till
kronoskytten Sven i Isala. Enl. traditionen
räddades han där från upptäckt vid ett besök
av danska knektar på så sätt, att Svens hustru
med häftigt tilltal drev honom ut i ladan
att tröska. En gammal lada visas ännu som
den, där Gustav tröskade. Traditionen härom
omtalas tidigast 1667, och Karl XI gav några
år senare befallning om ladans reparation.
Gustav III lät vid ladan resa en minnesvård
av porfyr, anslog 1786 medel till ladans
underhåll och tilldelade 1787 dåv. ägaren av I.
skattehemman en »ärepenning» i silver att
bäras även av de hans efterkommande, som
voro ägare av hemmanet. Detta såldes 1885
till Kopparberg-Hofors sågverks-a.-b., men
»ärepenningen» bevaras alltjämt i Svens släkt.
Om Svens farsnamn vackla uppgifterna
(Nilsson, Johansson, Algotsson m. fl.); den oftast
nu brukade formen »Elfsson» torde ej vara
den riktiga. Litt.: S. Samuelsson i »Hist.
studier tillägnade H. Hjärne» (1908); N.
Ahn-lund, »Svensk sägen och hävd» (1928); K.
Linge, »Svärdsjö socken med Envikens kapell»
(1929). V. S-g.
Isallobärer, linjer på en synoptisk karta,
vilka sammanbinda orter, där barometern
stigit eller fallit lika mycket på en viss tid
(vanl. väljes en tid av 3, 12 el. 24 tim.). A. Å.
Isanomaler (av grek. i’sos, lika, och a n
o-m ä 1), linjer, som beteckna lika stor avvikelse
från normalvärdet (för temp., lufttryck m. m.)
Jfr även Tyngdkraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
