Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island - Kuster - Ytbildning - Geologi - Klimat - Växtvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
771
Island (Ytbildning—Växtvärld)
772
vidsträckta, rika fiskebankar. En gren av
Golfströmmen flyter längs s. och v. kusten
och är märkbar runt hela I. Två kalla
strömmar, som stundom medföra polaris, beröra n.
kusten.
Ytbildning. I. är ett platåland, uppbyggt
av vulkaniska bergarter och bearbetat av
floder och glaciärer. Fjordar och dalar bilda
inskärningar i kanterna, under det att det
inre bildar en högslätt 400—800 m ö. h. över
denna resa sig enstaka fjäll (borstar och
vulkanruiner) upp till 1,400 m samt större
fjäll-massiv, som bilda glaciärernas underlag. Från
det inre nå några fjällryggar ända ut på
halvöar och näs. De äro i regel högre än
inlands-slätten (900—1,200 m). Snögränsen ligger
lägst på halvön i n. v. (400 m) och högst n. om
Vatnajökull (1,300 m). Glaciärerna äro
många och betäcka omkr. 13,000 kvkm (Vs av
I:s yta); de största finnas i inlandet. De ligga
på stora platåer (1,200—1,900 m ö. h.), som
resa sig över inlandsslätten. Vatnajökull är
I:s och Europas största (8,500 kvkm). På dess
s. sida reser sig I:s högsta fjäll, öræfajökull
(2,119 m). Andra glaciärer äro Hof sjökull och
Langjökull (1,300 kvkm), Myrdalsjökull (1,000
kvkm) och på halvön i n. v. Drangajökull (200
kvkm). Blott Vis av I., mest i s. och v.
(Borg-arfjöröur), är lågland. I. har många
vattendrag. Den största sjön är
Pingvalla-vatn (120 kvkm; 116 m djup), därnäst komma
Pörisvatn v. om Vatnajökull, Myvatn i
nordlandet (grund; mycket rik på foreller),
Hvftär-vatn invid Langjökull samt de båda
sjögrupperna Fiskivötn i v. höglandet och Veiöivötn s.
om Pörisvatn; djupast är kratersjön öskjuvatn
i Askja (omkr. 350 m). Floderna äro många
och särskilt i sydlandet vattenrika.
Glaciär-älvarnas vatten är brunt-mjölkvitt av det
medförda slammet, och de förändra ofta sitt
lopp. I sydlandet märkas Hornaf jaröarfljöt,
Jökulsä ä Breiöamerkursandi (600 m lång,
strid och vattenrik), Nüpsvötn, Hverfisfljöt,
Skaptä (Skafta), Kfiöafljöt, Markarfljöt, som
bildar deltat Landeyjar, Pjörsä, I:s längsta
(210 km) och vattenrikaste (415 m i sek.) flod
med bifloden Tungnaä samt Ölfusä-Hvftä (I:s
näst största flod) med bifloden Sog,
Ping-vallavatns avlopp. Västlandets floder äro små
med undantag av Hvftä f Borgarfiröi, en stor
glaciärälv. I nordlandet märkas Blanda till
Hünaflöi, Héraösvötn till Skagaf jöröur,
Eyja-fjaröarä (med vackert delta) till
Eyjafjörö-ur, Skjälfandafljöt (185 km lång) och Laxå
(från Myvatn) till Skjälfandi samt Jökulsä ä
Fjöllum, nordlandets största och I:s näst
längsta flod (190 km) till Axarfjöröur (med
stort delta). På östlandet märkas Jökulsä ä
Brü och Lagarfljöt, vars mellersta del bildar
en smal, djup sjö (115 m ö. h.). Vid högslättens
rand bildas ofta forsar, bland vilka märkas
Dettifoss (se d. o.) i Jökulsä ä Fjöllum,
Gull-foss i sydlandets Hvftä, Goöafoss i
Skjälfandafljöt, Häifoss i Pjörsärdal (120 m), Hengifoss
i Fljötsdal (115 m) och Skögafoss (60 m).
Geologi. I:s viktigaste bergarter äro basalt,
liparit och gabbro samt tuffer och s. k.
pala-gonitbreccia. Basaltformationen är av tertiär
ålder; den är utbredd i östlandet och
västlandet samt i nordlandet till Skjälfandi i ö. Den
är uppbyggd av nästan horisontala
basaltla-ger, vari fjordar och djupa dalar äro
utero-derade. Mellan basaltlagren förekommer en
brunkolshorisont (från miocentiden).
Palago-nitformationen förekommer i sydlandet,
inlandet och nordlandet ö. om Skjälfandi; den
består huvudsaki. av breccia och hårdnad
morän. Den har uppstått under istiden genom
mäktiga subglaciala askeruptioner.
På I. känner man omkr. 140 postglaciala
vulkaner, tillhörande alla jordens
vulkantyper. De ligga alla i palagonitformationen,
enstaka eller ordnade i rader utmed
brottlinjer, som i sydlandet gå från s. v. till
n. ö., i nordlandet från s. till n. Några
ligga i havet, andra under glaciärisen. I
historisk tid äro omkr. 100 utbrott av omkr.
30 vulkaner kända; Hekla har haft 17
utbrott och Katla 14. Den senare ligger i
Myrdalsjökull; vid utbrotten smälter glaciären,
och väldiga vattenmassor störta ned till havet
(jökulhlaup). Världens största lavautbrott i
historisk tid ägde rum vid Skaptä 1783,
varvid en kraterrad med över 100 kratrar
bildades. Askja i ödäöahraun hade 1875 ett
synnerligen våldsamt utbrott. Vid detta, som
vid många andra isländska utbrott, fördes
askan ända till fastlandet. Lavamarkerna täcka
omkr. 11,000 kvkm. Störst är ödäöahraun n.
om Vatnajökull (3,500 kvkm). Andra finnas
vid Myvatn, Skaptä och på Reykjanes.
Lavagrottor äro vanliga; den största är Surtshellir.
Fyra små områden med liparitlava äro kända.
Jordskalv äro vanliga, särskilt i sydlandet
och vid Skjälfandi. De ha ofta vållat stora
skador, särskilt 1784 och 1896 i sydlandet
samt 1885 i nordlandet. Vulkanutbrott
åtföljas nästan alltid av jordskalv. Varma
källor förekomma i alla landsdelar, springkällor
däremot endast gruppvis inom
palagonitformationen. Dylika förekomma vid Geysir (se
d. o.), på Reykjanes, vid Skjälfandi m. fl.
platser. Solfatarer förekomma likaledes i grupper
vid Krysuvfk på Reykjanes, vid Myvatn och
i Kerlingarfjöll vid Hofsjökull. Mineralkällor
finnas mest på Snæfellsnes.
Klimat. I:s klimat är jämförelsevis milt.
Arets medeltemp. är 7°—8° högre,
medel-temp. för jan. 17°—20° högre än
breddgradens normaltemp., vilket beror på
Golfströmmen. Medeltemp. för Vestmannaeyjar är 5°,
för Grfmsey 1,5°. Väderleken är ostadig, storm
och dimma rätt vanliga. Nederbörden är i
Vestmannaeyjar 132 cm, i Grfmsey 43 cm.
Snömängden om vintern är ringa i sydlandet
men större i nordlandet, där klimatet är
kallare samt mera beständigt och kontinentalt.
Inlandets klimat är kallt och har arktisk
prägel; årets medeltemp. är under 0° C.
Växtvärld. Av 411 kärl växter förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
