Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island - Författning och förvaltning - Flagga - Tidningspress - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777
Island (Flagga—Historia)
778
genom proportionella val. Alltinget delas i
en övre och en nedre avd. Det samlas årl. till
sessioner, som vanl. räcka tre mån. Valrätt
ha vid val av de kretsvalda
alltingsledamö-terna alla män och kvinnor, som fyllt 25 år,
bott fem år på I. och icke häfta för
fattigunderstöd, vid val av de »landsvalda» alla
män och kvinnor, som ha allmän rösträtt och
fyllt 35 år; valbarheten sammanfaller med
valrätten. De kretsvalda utses för fyra, de
landsvalda för åtta år. Författningsändringar
kräva samtycke av två allting efter varandra
med upplösning och nyval emellan samt
kunglig sanktion.
I administrativt, judiciellt och fiskaliskt
avseende är I. indelat i 16 sysslor (s^slur),
styrda av sysslomän, som förena en
underdomares, en polischefs och en
skatteuppbörds-mans åligganden, samt 8 städer, vilka styras
av en stadsfogde (bæjarfogeti) med samma
myndighet (utom i Reykjavik, där denna
fördelas på tre ämbetsmän). — Från underrätten
kan man vädja till högsta domstolen i
Reykjavik, som består av tre domare, vilka inom
sig välja en ordf. — I kommunalt
hänseende delas landet, bortsett från städerna,
i 23 sysslor (några av de administrativa
sysslorna delas i två), vilka styras av en
sysslo-nämnd under ordförandeskap av
sysslomannen. Varje syssla delas återigen i flera
kommuner (hreppar), i hela landet 203. De åtta
städerna äro i kommunalt hänseende
sidoordnade både med kommuner och sysslor;
flertalet ledes av en folkvald borgmästare
(bæjarstjöri). — I kyrkligt avseende
bildar I. ett stift med en i Reykjavik bosatt
biskop och 114 präster, därav 20 prostar. —
I spetsen för den offentliga hälsovården
står en landsfysikus i Reykjavik. I. delas i
48 läkardistrikt med var sin provinsialläkare
(héradslæknir). I. har omkr. 70 läkare.
Flagga. I:s flagga är blå med rött,
vitkantat kors (se färgplansch till art. Flagga).
— Från 1921 har I. egen orden (se Falken,
isländska). Porsteinn Porsteinsson.
Tidningspress. På grund av den spridda
bebyggelsen och besvärliga postgången
upp-stodo först sent tidningar på I. Sedan slutet
av 1700-talet avhjälptes denna brist delvis
genom att sammanhängande översikter över
viktiga händelser i utlandet lämnades i
tidskrifter. I:s första tidning, Pjööölfur, började
utkomma 1848, urspr. blott 2 ggr i mån., och
med det vaknande politiska intresset följde
snart flera. Förbättrade kommunikationer,
huvudstadens tillväxt och icke minst telegraf
-förbindelsen med utlandet (1906) verkade
mycket främjande på tidningsproduktionen, så att
I. nu fick sina första dagblad. F. n. (1929)
utkomma tre dylika i Reykjavik. En rad
veckotidningar o. dyl., delvis av politiskt
innehåll, utges där och i andra isländska
städer samt i Winnipeg i Kanada.
Historia. Fristatstiden, 870—1264. I.
upptäcktes av nordiska sjöfarare omkr. 860,
varefter norrmän började flytta dit. Enstaka
iriska munkar, som tidigare funnit väg till I.,
flydde därifrån. Den förste norske
nybyggaren, Ingölfr Arnarson (se d. o.),
bosatte sig på I. omkr. 870 (en annan källa
uppger 874). De följ. 60 åren kallas I:s
kolo-nisationstid (landnämstiden). Om nybyggarna
levde bland deras efterkommande rika
traditioner, vilka senare upptecknades i
»Land-nämabök». De flesta härstammade från Norge,
till vars förnämsta släkter flera av dem hörde.
Några av de norska nybyggarna kommo från
kolonierna på de brittiska öarna, och genom
dessa och enstaka iriska kolonister tillfördes
I. ett inslag av keltiskt blod. Sedan I.
bebyggts någorlunda tätt, enades isländarna om
att låta en man vid namn U 1 f 1 j ö t r utarbeta
en gemensam lag för hela landet. Från
antagandet av hans förslag och valet av den
förste lagsagomannen 930 räknas I:s tillkomst
som självständig stat. De styrande inom
staten voro hövdingarna, s. k. godar (se God e),
tills. 36 (senare 39). Landet delades i 12
(senare 13) tingslag (ping), bestående av vartdera
3 godord. Ett gemensamt ting för hela
landet, alpingi (a 111 i n g e t, se d. o.), hölls varje
sommar på Pingvellir. Här fanns en
domstol, till vilken varje gode utnämnde en
medlem, men därjämte sammanträdde här den
lagstiftande församlingen, lagrättan
(log-rétta), vari samtliga godar hade säte. En
egendomlighet i den isländska författningen,
i motsats till den samtida norska, var, att
den lagstiftande och rättskipande
myndigheten sålunda skilts från varandra. Alltingets
ledare var en av lagrättan utnämnd
lagsago-man (Ipgsggumadr). Denna författning
reformerades på 960-talet, då landet delades i fyra
fjärdingar med var sin domstol på alltinget,
samt senare under lagsagomannen Skapti
Pöroddsson (1004—30), då ett slags högsta
instans (fimtarddmr’) upprättades där.
Staten var svag, ty någon centralstyrelse med
verkställande myndighet fanns ej. En
målsägare, som fått sin motpart dömd, måste själv
eller med släktens hjälp verkställa domen.
Fejder och strider voro vanliga, och
blodshämnd betraktades som en plikt. — På
980-talet upptäcktes västra Grönland av Erik Röde
(se d. o.) och koloniserades från I. under
dennes ledning. Ung. samtidigt kommo de första
missionärerna till I., och snart uppväxte där
ett ganska starkt kristet parti. Striderna
mellan kristna och hedningar bilades på
alltinget år 1000 genom lagsagomannen Porgeirr
Ljösvetningagoöis medling. Därvid
fastställdes, att alla skulle döpas, men i gengäld
lämnades hedningarna vissa rättigheter, vilka
dock avskaffades några år senare. I. fick ett
biskopssäte på Skälholt 1056 och ett annat
på Hölar ett halvt sekel därefter. Biskop
Gizurr Isleifsson (se G i z u r r) lyckades 1096
införa tionde, men kyrkan var t. v. långt mer
beroende av den världsliga makten än i andra
länder, vilket bl. a. tydligt framgår av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
