Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isoleringssystem, Cellsystem - Isomeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Isomeri
800
under första straffåret (för yngre fångar de
första månaderna). V. A-t.
Isomeri (av grek. i’sos, lika, oeh me’ros,
del), det förhållande, att två eller flera olika
kemiska föreningar bestå av samma
grundämnen i samma viktsproportioner.
Motsatsen kallas heteromeri (av grek. he’teros,
annan). 1823 hade Liebig funnit, att
cyan-syra och knallsyra ha samma
viktsammansättning, 1824 Wöhler detsamma i fråga om
ammoniumeyanat och urinämne; 1830 införde
Berzelius, efter upptäckten, att även
vinsyra oeh druvsyra ha samma sammansättning,
benämningen i. för detta förhållande. Senare
ökades antalet bekanta isomerifall hastigt;
deras uttömmande förklaring gavs av Kekulés
teori för atomernas bindning, kompletterad
av van’t Hoffs teori om valensernas
rymdgeometriska anordning. I. i vidsträckt
bemärkelse kan innebära, antingen att
viktsammansättningen är lika men
molekylarvik-terna olika, polymeri, eller att såväl
viktsammansättning som molekylarvikt äro lika,
isomeri i inskränkt bemärkelse.
1. Polymeri. Ex. på polymera föreningar
äro alla kolväten, tillhörande etylenserien
med den allmänna formeln CnH2n,
acetylen-serien med den allmänna formeln CnHn,
form-aldehyd, CH2O, mjölksyra, C3H6O3, och
druvsocker, CeH^Oe, av oorganiska föreningar
kvävedioxid, NO2, och kvävetetroxid, N2O«. I
många fall omvandlas de polymera formerna
lätt i varandra. Man talar i detta fall om
polymerisation.
2. Egentlig isomeri. a) S t r u k tu r i s
o-m e r i säges föreligga, då samma antal
atomer äro bundna vid varandra på olika sätt
i de olika föreningarna. Om olikheten är
djupgående, talar man om
bindnings-isomeri, om den endast består däri, att
en eller ett par radikaler intaga olika
platser i molekylerna, om ställnings- eller
o r t si s om e r i. Ett ex. på
bindningsiso-meri är kolvätet butan, som förekommer i
två strukturellt olika former:
CH3
I
CH3 . CH2. CH2 . CH3 och CH3—CH
I
ch3
normal butan isobutan
Med stigande antal kolatomer växer
isome-rernas antal raskt och utgör t. ex. för
kolvätet Ci2H26 355 st. Ex. på ortsisomeri
erbjuder propylalkohol, C3H7OH, varav finnas
dels normal propylalkohol, CH3 . CH2 . CH2OH,
dels isopropylalkohol, CH3 . CHOH . CH3, som
skilja sig endast i fråga om hydroxylgruppens
plats. Viktiga ex. på ortsisomeri erbjuder
bensolkemien, där isomeriförhållandena
utgjort ett betydelsefullt stöd för uppfattningen
av bensolmolekylens konstitution. Om man
numrerar bensolkärnans kolatomer fr. o. m.
1 t. o. m. 6, erhållas för diklorbensol följ,
isomerimöjligheter:
Cl
1
4
1, 2-diklorbensol
eller
ortodiklor-bensol
1, 3-diklorbensol,
metadiklorbensol
1, 4-diklorbensol,
paradiklorbensol
Inom den oorganiska kemiens föreningar av
högre ordning (ammoniakaliska o. dyl.
föreningar) äro fall av strukturisomeri icke blott
synnerligen vanliga utan förekomma även i
en mängd typer, som sakna motsvarighet
inom den organiska kemien.
b) Rymd- eller stereo isomeri kan
förekomma hos föreningar med samma
struktur men olika konfiguration, vilken
bestämmes av atomernas eller atomgruppernas
lägen i rymden. Enl. föreställningar, införda
i kemien av van’t Hoff och Le Bel 1874,
vidare utvecklade av J. Wislicenus, äro
kolatomens fyra valenser likformigt riktade i
rymden, d. v. s. om kolatomen tänkes förlagd i
centrum av en regelbunden tetraeder, äro dess
valenser riktade mot tetraederns hörn. En
form av stereoisomeri är den optiska
isomeri e n (enantiomorfi). De båda isomererna
överensstämma med varandra i alla
egenskaper, med undantag av att deras lösningar
vrida det polariserade ljusets plan i motsatta
riktningar och att deras kristaller äro
spegelbilder av varandra. Betingelsen för optisk i.
är i allm. förekomsten av en asymmetrisk
kolatom (se d. o.). Schematiskt återgivas de
båda isomererna av följ, bilder, där
kolatomen tänkes förlagd i tetraederns centrum och
de fyra radikalerna betecknas med a, b, c, d:
De båda molekylerna kunna icke bringas att
täcka varandra utan förhålla sig som föremål
till spegelbild. Ett ex. på optisk i. utgör
mjölksyra, CH3 . CHOH . CO2H (den
asymmetriska kolatomen tryckt med fetstil), som
förekommer i tre former, en högervridande, en
vänstervridande och en inaktiv, racemisk
form, uppkommen genom blandning av de
aktiva. En med optisk aktivitet förbunden
spegelbildsisomeri förekommer även hos
komplexa föreningar av metallerna kobolt, krom,
järn och rodium. Ett annat slag av
stereoisomeri är cis-trans-isomerien, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
