Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Istiden (Glacialperioden) - Istorp - Istrandscha dag - Istrati, Panait - Istrien - Istrum - Isvolskij, A. P. - Isälv - Isättika - Itacolumit - Itagaki, Taisuke - Itajahy-Assú - Itala - Italia farà da sè - Italia irredenta - Italien - Geografisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Istorp—Italien (Geografisk översikt)
816
Litt. (särskilt beträffande Sverige): O. Torell,
»Undersökningar öfver istiden» (1873—87);
G. De Geer, »Om Skandinaviens geografiska
utveckling efter istiden» (1896), »Quaternary
sea-bottoms of western Sweden» (1910) och
»On the solar curve ...» (i Geogr. Annaler
1926); H. Munthe, »Studier öfver Gotlands
senkvartära historia» (1910); A. G. Nathorst,
»Jordens historia» (1894); L. Holmström, »Den
glaciala avslipningen i Sydskandinavien» (Geol.
Fören:s i Stockholm Förhandi., 26, 1904); A.
G. Högbom, »Norrland» (1906); C. C:zon
Cal-denius och R. Sandegren, »Vårt land under och
efter istiden» (1925); A. P. Coleman, »Ice ages,
recent and ancient» (1926). G. D. G.
Istorp, socken i Älvsborgs län, Marks
härad, vid Hallandsgränsen i v., Viskan i n. v.
samt Lillån och sjön Fevren i ö.; 45,82 kvkm,
1,149 inv. (1929). Bördiga dalslätter utmed
vattendragen, f. ö. skog, berg och mosse. 1,538
har åker, 2,612 har skogs- och hagmark. Ingår
i I:s, öxnevalla och Horreds pastorat i
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
Istra’ndscha dag, östtrakiskt randberg i
europ. Turkiet. Når i Magiada 1,035 m ö. h.
Istrati [isträ’ti el. istrati’], Panait, fransk
författare av rumänsk-grekisk börd (f. 1884
i Rumänien). I. har fört ett äventyrligt
vaga-bondliv i alla Levantens hamnstäder och
prövat växlande yrken. Efter ett misslyckat
självmordsförsök i Nizza (han var då
kringvandrande fotograf) kom I. 1921 i förbindelse
med Romain Rolland, som uppmanade honom
att nedskriva sina levnadsöden. Resultatet
blev en romantiserad självbiografi, »Les récits
d’Adrien Zograffi», vars första delar heta
»Kyra Kyralina» (1924; sv. övers., med inl.
av A. Österling, 1926) och »L’oncle Anghel»
(1924; »Onkel Anghel», 1928); del 3 heter
»Les haidoucs», 1—2 (1925—26). En flödande
berättargåva förmäler sig med en yppig
orientalisk fantasi i dessa äventyrliga skildringar
från Balkanländerna. Jfr E. Bendz, »Nutida
fransk prosakonst» (1928). Kj. S-g.
1’strien, ital. halvö i Adriatiska havet
mellan Veneziabukten och Quarneroviken. I. är
bergigt och uppdelas genom djupa floddalar
i platåer, utlöpare från Karst längst i n. V.
kusten är långsluttande, ö. brant och klippig.
Halvön, särskilt dess ö. kust, är starkt utsatt
för scirocco och bora; klimatet är varmt
och torrt. Kusten är, framför allt i v.,
kantad med badorter och goda hamnar; störst
är Pola. Brioniska öarna ligga utanför Pola.
I. hörde i forntiden till Illyrien, erövrades
i 2:a årh. f. Kr. av romarna, förenades 789
e. Kr. av Karl den store med Frankiska riket,
kom 976 till hertigarna av Kärnten och hade
sedan växlande herrar, till sist republiken
Venezia, vilken 1797 avträdde större delen
av I. till Österrike. Genom freden i Pressburg
1805 miste Österrike I., som lades först till
konungariket Italien, sedan till Illyriska
provinserna. Det återtogs 1813 av Österrike och
tillföll i freden i S:t-Germain 1919 Italien.
Istrum, socken i Skaraborgs län, Valle
härad, n. ö. om Skara; 27,56 kvkm, 469 inv.
(1929). Upptages i v. av jämn slätt och skog,
i ö. av gruskullar och småsjöar. 1,018 har
åker, 1,061 har skogs- och hagmark. Ingår
i Värnhems, I:s, Eggby, öglunda och N.
Lundby pastorat i Skara stift, Billings kontrakt.
IsvoJskij, A. P., se I z v o 1 s k i j, A. P.
Isälv, dets. som glaciärälv, se Glaciär.
Jfr Rullstensås ar.
Isättika, kem., se Ättiksyra.
Itacolumlt, en efter Itacolumi (en av brasil.
berget Serra do Espinhagos toppar) uppkallad,
glimmerhaltig kvartsit el. sandsten, som i
tunna plattor ibland visar sig böjlig ung. som
sulläder. N. Zn.
Itagaki, Taisuke, greve, japansk
statsman (1837—1920), son till en samurai från
Tosa. Deltog med lysande tapperhet i
kampen 1868 för kejsarmaktens restaurering. Han
var därpå till 1874 led. av statsrådet,
organiserade i sin hemtrakt ett liberalt parti och
samverkade med Ito för tillkomsten av
Japans nya författning. I. blev 1881 svårt sårad
vid ett lönnmordsförsök av en reaktionär
fanatiker. Han agiterade livligt för införande
av fullständig parlamentarism efter engelskt
mönster och var juli—okt. 1898 medlem av
Okumas liberala ministär. I. upphöjdes 1887
i grevligt stånd. V. S-g.
Itajahy-Assü [ita^a’i-], flod i brasilianska
staten Santa Catharina, till Atlanten. I.
flyter förbi Blumenau, där den blir segelbar,
och mynnar vid hamnstaden Itajahy (i
muni-cipiet I. 33,327 inv. 1920).
I’tala (underförstått ve’rsio, översättning),
lat., »den italiska översättningen», se B
i-belö versättningar, sp. 210.
Ita’lia farå da sè, »Italien skall göra det
själv» (näml, vinna enhet och oberoende),
slagord från italienska frihetsstriden 1848.
Ita’lia irrede’nta, se Irredentism.
Italien (it. Italia), konungarike i mellersta
Sydeuropa; 310,137 kvkm, 38,756,433 inv.
(censusåret 1921). Huvudstad: Rom.
INNEHÅLL:
sp.
Geografisk översikt ... 816
Geologi ............ 819
Klimat.............. 819
Växtvärld .......... 820
Djurvärld .......... 821
Befolkning.......... 821
Näringar............ 825
Kommunikationer .... 830
Penningväsen ....... 831
Mynt, mätt och vikt... 831
Statsfinanser....... 831
Kyrkliga förhållanden 831
sp.
Undervisningsväsen ... 832
Tidningspress ....... 833
Försvarsväsen ....... 833
Författning, förvalt-
ning och rättskipning 835
Flagga m. m.......... 837
Kolonier och kolonial-
historia ............ 837
Förhistoria.......... 837
Historia ............ 840
Litteraturanvisningar.. 854
Se även artiklarna Italienska
litteraturen, Italienska språket,
Italiensk konst, Italiensk musik och
Italiensk teater. Jfr Italiens
fornspråk.
Geografisk översikt. I. omfattar den
mellersta av de sydeuropeiska halvöarna jämte
delar av angränsande fastland samt öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
