Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Italien (Näringar)
826
nien, i Syditalien el. hos Apuliens
jordbrukare. Ju längre mot s. man kommer, desto
oftare ligga städerna på höjder, till skydd
mot i äldre tider fiender, i våra dagar
klimatiska olägenheter. Ofta äro även de smärre
städerna rika på konstskatter och lämningar
från äldre tider. Av storstäder har I. ej
många. Endast Neapel, Milano, Rom, Genua
och Turin ha mer än x/2 mill. inv., fem andra
städer över ^4 mill. ö.
Näringar. I:s befolkning lever alltjämt till
övervägande del av jordbruket och dess
binäringar. Vid 1921 års folkräkning voro av
befolkningen över 10 år i jordbruk och fiske
sysselsatta 10,264,106 pers. (57,1 %), i industri
5,354,595 (29,8 %), i handel 1,101,977 (6,1 %),
i offentlig och enskild tjänst 722,624 (4,o %)
samt inom de fria yrkena och i kyrkans tjänst
542,290 pers. (3,o %).
Jordbruk. Av I:s areal 1924 utgjorde
132,580 kvkm (42,8 %) åker, 21,440 (6,9 %)
trädgård, 68,180 (21,3 %) ängs- och betesmark
och blott 49,710 kvkm (16 %) skog.
Jordbrukets drift är ofta mycket olika i närbelägna
trakter. Det bedrives ytterst intensivt, ofta
med karaktär av trädgårdsbruk, ej blott där
bönderna äga smärre jordlotter, ss. i
Ligu-rien, Piemonte, n. ö. Sicilien, utan även på
storgodsen i n. samt på de latifundier i
Syditalien, som äro utarrenderade. Andra
latifundier, t. ex. på Romerska kampagnan,
Basili-cata, utnyttjas som betesmarker eller för
ytterst extensiv spannmålsodling.
Karakteristiskt för det intensivt bedrivna
jordbruket är den konstgjorda bevattningen, som
möjliggör trädgårdsdrift (huvudsaki. i
Piemonte och Lombardiet; tills, omkr. 127,000 har
1921), terrassodlingen (särskilt bedriven vid
v. kusten och på n. Sicilien), den starkt
uppdrivna odlingen av sydfrukter, oliv, kastanje
m. fl. även på öppna åkerfält, samt att
ofta flera skördar samtidigt tagas från ett
fält, t. ex. spannmål, frukt och vin. Det
förnämsta sädesslaget är vete, som utgör
italienarnas brödsäd. På Poslätten odlas även
betydande mängder majs, vilken ätes som gröt
(polenta). Produktionen av vete och majs
täcker emellertid icke landets behov, utan en
stor import äger rum. 1927 importerades
jordbruksprodukter för 3,446 mill. lire (nära 17 %
av hela importen). En särställning intar
risodlingen på Poslätten, vilken, ehuru
obetydlig i förhållande till världsskörden, är omkr.
4/s av hela Europas och lämnar ett betydande
exportöverskott. 1927 exporterades 260,000
deciton ris till ett värde av 436 mill. lire.
Odlingen av råg, korn och havre har föga
betydelse. Sockerbetsodlingen gynnas genom höga
tullar. Betskörden har de senaste åren i
genomsnitt belöpt sig till omkr. 2 mill. ton med
en sockerhalt av 15 %. I. tävlar med
Frankrike som världens förnämsta vinland i fråga
om mängden. 1927 utgjorde 854,600 har rena
vingårdar, men dessutom funnos inom andra
odlade områden vinplanteringar inströdda,
vilka utgjorde 3,424,600 har. Liksom
vinran-kan växa oliv-, mandel-, fikon-, apelsin-,
citron-, aprikos-, johannesbröd-, mullbärs- och
kastanjeträd samt vanliga fruktträd ute på
de odlade fälten. Exporten av olivolja, frukt
och övriga trädgårdsprodukter utgör omkr. 12
% av hela exporten. Frukt och grönsaker
bilda en stor del av italienarnas föda. I. är
Europas förnämsta exportland för hampa.
1923—27 exporterades i medeltal 60,000 ton.
1926 skördades 123,000 ton, 1927 83,000 ton
och 1928 85,000 ton hampa. I:s silkesodling
är den förnämsta i Europa och omfattar omkr.
4/s av dess skörd. 1926 skördades 43 och 1927
48 mill. kg kokonger. I:s skörd 1928 var
6,22 mill. ton vete, 0,166 mill. ton råg, 0,24
mill. ton korn, 0,7 mill. ton havre, 1,65 mill.
ton majs, 0,63 mill. ton ris, 1,5 mill. ton
potatis, 2,86 mill. ton sockerbetor, 0,085 mill. ton
hampa, 46 mill. hl vin och 1,4 mill. hl olivolja.
Norditaliens jordbruk lämnar i regel bättre
resultat än Syditaliens. Dess produkter,
sil-keskokonger, spannmål, socker och
ladugårds-produkter ha god marknad i in- och utlandet,
medan Syditaliens produkter, olja, vin och
sydfrukter, pressas av låga priser och hård
konkurrens med de övriga Medelhavsländernas.
Vissa delar av I. lida av en mycket ojämn
fördelning av jorden. Endast i Piemonte,
Ligu-rien, Alpländerna m. fl. äro jordbrukarna i
större utsträckning självägare; på
Lombar-diska slätten tillhör jorden storkapitalister,
som delvis utarrendera den till småbrukare;
i mellersta I. råder ofta hälftenbruk mellan
jordägare och arrendatorer. I Syditalien och
på Sicilien förhärska latifundierna, som oftast
äro utarrenderade genom flera mellanhänder,
varför de egentliga jordbrukarna få föga över
att leva på. Av I:s jordbruksbefolkning
uppges endast 28 % vara självägare.
Karakteristiskt för I. är omväxlingen av
bördiga och tätt befolkade trakter med stora
ödsliga kärr- och hedtrakter. På v. kusten
ligga Toscanska maremmerna, ett
träskområde på över 100,000 har, strax s. därom
vidsträckta sumpmarker kring Civitavecchia,
vilka följas av det ödsliga Tiberdeltat och
längre in i landet av Romerska
kampagnan. Längre mot s. ligga Pontinska träsken
samt på ö. kusten stora delta- och
lagunområden, som ej tagits i anspråk för odling.
Även i det inre finnas sumptrakter i mängd,
ännu olämpliga för odling. Vid Apenninernas
fot kunna hela slätter, utsatta för
fjällflodernas översvämningar, begagnas endast till
betesmarker. Vidsträckta bergstrakter ha
alldeles kalhuggits och likna en bränd
stenöken.
Man har nu under statens ledning påbörjat
ett metodiskt arbete för att torrlägga de stora
träsken, reglera fjällbäckarna, genomföra
konstgjord bevattning i största utsträckning
samt ånyo plantera de kala bergen (1924 års
lag om bonifica}. Kostnaderna anslås till
omkr. 7,500 mill. lire, av vilka staten bidrager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
