Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Italien (Näringar)
828
med 3,800 mill. och ägarna med resten. Man
beräknar att härigenom åt jordbruket vinna
över 1,500,000 har, fördelade på småbruk.
Till de nyvunna jordbruksarealerna
överflyttas landsbygdens arbetslösa befolkning
ävensom övertalig befolkning från städerna.
I syfte att jämnare fördela befolkningen
utfärdades i nov. 1927 en förordning, enl.
vilken industriföretag med mer än 100 arb.
endast med regeringens tillstånd må anläggas
i stad med över 100,000 inv.
Boskapsskötseln står högst på
Lom-bardiska slätten, där en betydande
tillverkning av smör och ost äger rum (Gorgonzola,
Parmesan, Bel paese, Stracchino). På
Sardinien beredes av fårmjölk pecorino. 1927
exporterades ost för 413 mill. lire. Antalet
husdjur var s. å. 990,000 hästar, 1,445,000 åsnor
och mulåsnor, 6.240,000 nötkreatur, 11,755,000
får, 3,083,000 getter och 2,340,000 svin.
Nord-italien är rikast på nötkreatur. Mellan- och
Syditalien ha övervägande getter och får,
varjämte buffeln där spelar en viss roll. I
dessa delar har boskapsskötseln ännu ofta
en halvnomadisk prägel. Under somrarna
beta hjordarna i bergstrakterna men uppsöka
under vintern de varma kustslätterna, som
under sommaren äro malariahärdar.
Skogsbruket är föga utvecklat. Ehuru
skogarna (delvis macchia) intaga omkr. 16 %
av landarealen, kunna de endast lokalt fylla
virkesbehovet. Störst skogsareal ha Toscana
och de nyerövrade alpområdena, vilka senare
äro bevuxna med barrskog, under det att
f. ö. de italienska skogarna mest bestå av
lövträd, ek, bok och kastanje. Avverkningen,
mest till bränsle, överstiger avsevärt
tillväxten. Importen av trävaror är betydande, nära
3/4 av förbrukningen. Poppelved nyttjas i
trämasseindustrien.
Fisket är av stor betydelse och lämnar
ett viktigt bidrag till befolkningens föda.
Utom tonfisk, makrill och sardeller fiskas
även koraller, ostron, bläckfisk, »frutti di
mare» m. fl. lägre havsdjur. En betydande
import, särskilt av klippfisk från de
nordiska länderna, måste dock äga rum. 1926
sysselsatte fisket 125,000 pers., och fångstens
värde var 227 mill. lire.
Bergsbruk. I. är fattigt på mineral,
särskilt på kol och malmer. Dylika finnas
huvudsaki. inom områden, där urberg och
eruptiver bilda berggrunden, ss. Toscana,
El-ba, Sardinien, Sicilien, Kalabrien.
Järnmalmer brytas på Elba, Sardinien, Ligurien och
i Alpetna, zink, bly och silver på Sardinien.
Mer betydande är produktionen av svavel och
borsyra, av vilka I. länge varit världens
viktigaste producent, nu dock förbigånget av
U. S. A. Borsyran (se Borföreningar,
sp. 846) erhålles vid Volterra och Landerello
i Toscana; svavlet kommer mest från
Sicilien men även från Toscana. Av kvicksilver,
från Toscana och Idria, producerar I. f. n.
mer än något annat europeiskt land. Kol,
huvudsaki. brunkol, brytes mest i Toscana
och de nyförvärvade områdena i n. ö., men
produktionen är blott Vio av kolförbrukningen
inom landet. Sammanlagda värdet av alla
gruvprodukter 1927 uppskattades till 608
mill. lire; antalet gruvarbetare var 49,776.
Bland bergverksprodukterna märkas
järnmalm 503,000 ton, svavelkis 625,000,
zinkmalm 226,000, kvicksilvermalm 239,000, kol
1,930,000, svavel 1,937,000, salt 388,000 och
asfalt 100,000 ton. I. har god tillgång på
värdefulla stenarter: Carraramarmor,
traver-tin, vit alabaster vid Volterra m. m. Värdet
av bruten sten var 604 mill. lire, antalet
arbetare 67,284 år 1927.
Vattenkraft. Bristen på fossilt
bränsle för industrien söker man nu ersätta med
vattenkraft. I. intar fjärde platsen i Europa
i fråga om vattenkraft och står främst med
avseende på dess exploaterande. Av 8 mill.
hkr (6 mill. kw), som anses ekonomiskt
ut-nyttjbara, beräknades i början av 1928
anläggningar för 3,5 mill. hkr (2,6 mill. kw) vara
utbyggda. Den mesta vattenkraften finnes i
Alperna, men genom uppdämningar av
vattendrag, särskilt i Toscana, Syditalien och på
Sardinien, där Tirsos dalgång f. n. har
Europas största konstgjorda vattenbassäng,
rymmande 416 mill. kbm, har man skapat
tillgång på vatten för kraftverk och bevattning
även i områden med mediterrant klimat.
Industrien har sitt huvudsäte i det
vattenrika Norditalien med Ligurien och
Toscana. Viktigast är textilindustrien, som i I.
har gamla anor. Nord- och Mellanitaliens
klädestillverkning uppnådde redan under
medeltiden hög blomstring. Nu har ylleindustrien
sin medelpunkt i Biella i Piemonte och
sysselsätter 1,15 mill. spindlar och 77,324 arbetare.
Bomullsindustrien med 219,420 arbetare
sysselsatte 1926 4,9 mill. spindlar och 132,000
mekaniska vävstolar; tillverkningen var 935
mill. m tyg, varav 1/3 exporterades till
Balkan-staterna, Egypten, Argentina m. fl. länder.
Inom sidenindustrien intager I. den ledande
platsen beträffande såväl rå- som konstsilke.
Av konstsilke producerades J927 omkring 23
mill. kg samt exporterades nära 15 mill. kg.
Exportvärdet 1926 var 602 mill. lire. Den
italienska sidenindustrien har sitt huvudsäte
i Como, Milano och Turin, sysselsatte 137,217
arbetare och bearbetade 1927 5 mill. kg
rå-silke, varav 0,4 mill. importerats.
Sammanlagda exportvärdet 1926 var 1,155 mill. lire.
Gummi- och bilindustrien har raskt
utvecklats. Årl. tillverkas omkr. 70,000 bilar, därav
60,000 av koncernen Fiat i Turin. De
förnämsta varven ligga i Spezia, Livorno, Sestri
Ponente och Trieste. 1927 sjösattes 83 fartyg
om 93,519 bruttoton, året förut 148 om 250,289
ton. Även maskinindustri (Ligurien),
glasindustri (Venezia), hattillverkning (Borsalino
i Alessandria och halmhattar från Toscana)
ha betydelse liksom på senaste åren den
kemiska industrien, särskilt tillverkning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
