Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jainism - Jaipur - Jajce - Jak el. Grymtoxe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
Jaipur—Jak
930
skulle gå så långt i avståendet
från ägodelar, att de t. o. m.
skulle vara fullständigt nakna,
och troligt är, att redan från
denna tid den schism
härrör, som delat kyrkan i två
stora sekter, svetämbara
(»vit-klädda») och digambara
(»luft-klädda»), om den kanske också
ej förrän ett par århundraden
senare blev fullt akut. J. hade
från början sitt säte i Behar
(se d. o.), men omkr. 300 f. Kr.
skola somliga av munkarna ha
utvandrat till nuv. Mysore.
Där och i sydligare trakter
blomstrade j. ända till omkr.
700—1100 e. Kr. men förlorade
sedan sin ställning i Sydindien,
där dess anhängare, j a i n i
s-terna, emellertid
efterlämnat en mängd monument och
inskrifter. I n. Indien
överflyttade jainisterna tidigt till
landets v. del, framför allt Gujarat och
Rajputana, där de sedan bortåt 2,000 år
haft sitt huvudsakliga tillhåll och där deras
förnämsta helgedomar — Mount Abu i
Rajputana och Girnar i Kathiawar — äro
belägna. En viss politisk betydelse nådde de
under 1100-talet i Gujarat genom patriarken
Hemacandra men ha eljest mest levat
i tillbakadragenhet och på grund av sin
kyrkas fasta organisation lyckats bibehålla sig
ostörda av såväl politiska som andra
inflytelser. I de större städerna i v. Indien
tillhöra jainistiska lekmän ofta de förmögnaste
klasserna, då de i stor utsträckning ägna sig
åt en vinstgivande penningutlåning, som ej
bidragit till att göra dem särskilt populära.
Enl. senaste census (1921) utgjorde hela
antalet jainister i Indien 1,248,182 pers., därav
i presidentskapet Bombay och dess stater
ung. ^2 mill. och i Rajputana omkr. 330,000.
J:s lära är ytterst dunkel och invecklad
och har mycket ålderdomlig prägel. Bland
dess mest utmärkande drag kunna nämnas
den ytterliga specialiseringen av läran om
själavandringen och den därmed
sammanhängande fcarman-läran (dess åsikt om att
resultaten av mänsklig aktivitet, karman,
bilda en substans, som rent materiellt
influerar på själen) och dess stränga påbud om
skonsamhet mot allt levande, som bl. a.
resulterat i de bekanta djursjukhusen
(panjrapo-les). Läran finnes nedlagd i den omfattande,
på präkrit skrivna kanon samt en oerhörd
litteratur av kommentarer, filosofiska verk
m. m.; ytterst betydande är även
berättelselitteraturen. Jainakyrkan består av munkar
(bland svetämbaras även nunnor) och lekmän;
de förra leva ett asketiskt liv med allehanda
späkningar och sluta det ofta genom frivillig
svältdöd, de senare ha att sörja för
munkarnas underhåll. Jainisterna ha under senare
Vattenfallet vid Jajce.
tid åter utvecklat en högst betydande litterär
aktivitet och visat ej obetydlig förståelse för
västerländsk vetenskap.
Jfr G. Bühler, »Über die indische Sekte der
Jaina» (1887; eng. övers. 1903); H. Jacobi,
»En-cyclopædia of religion & ethics», VII (1914),
s. 465 ff.; H. L. Jhaveri, »The first principles
of the jain philosophy» (1910);
Jagmander-lay, »Outlines of jainism» (1917); J.
Char-pentier, uppsatser i Nord. Tidskr. 1914 och
1921; H. v. Glasenapp, »Der Jainismus»
(1925). J. Ch-r.
Jaipur [eng. uttal d^aipo’^], Jeypore
(skt Jayapura, »segerstaden»), 1. Britt,
skyddsstat i n. ö. Rajputana, Främre Indien;
40,350 kvkm, 2,338,802 inv. (1921). Sandigt
slättland, i ö. och n. v. brutet av bergskullar;
i s. ö. bördig mark och vid v. gränsen
saltsjön Sambhar. — 2. Huvudstad i britt.-ind.
staten J., 235 km s. s. v. om Delhi; 120,207
inv. (1921). Mitt i staden ligger maharajans
ståtliga palats. Staden, omsluten av en
kre-nelerad mur med sju portar, utbreder sig
runt palatset med breda och raka huvudgator.
J. är en betydande handelsstad. Tillverkning
av guldsmedsarbeten, tryckta tyger och
muslin. J:s emaljarbeten äga rykte som de bästa
i Indien. N. ö. om J. ruiner av den gamla
huvudstaden, Amber.
Jajce [ja’jtsQ], befäst stad i Bosnien,
Jugoslavien, vid Pliva, som där bildar ett över
30 m högt fall och förenar sig med Vrbas;
4,132 inv. (1921). Flera moskéer. Gammal
borg, förr residens för Bosniens konungar;
under borgen kungagråvar.
Jak el. G r y m t o x e, Bos (Poephägus)
gru’nniens, tillhör fam. slid hornsdjur,
Bovidae, bland de partåiga hovdjuren.
Kroppen är kraftigt byggd, huvudet brett med
platt panna, små ögon och något tillplattade
horn. Halsen är kort, manken hög, benen
X. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
