Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakt - Jakt (fartyg) - Jaktfalk - Jaktflygplan - Jaktgevär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945 Jakt—Jaktgevär 946
Äldre praktvapen, som ägts av svenska regenter: Bild 1. Jaktgevär med hjullås, som tillhört drottning
Kristina; stålbeslag i fina spetsmönster på stocken. Italienskt arbete från mitten av 1600-talet. I
Livrust-kammaren. — Bild 2. Jaktgevär med hjullås, som tillhört Karl X Gustav; stocken belagd med rika
elfenbens-sniderier (jaktscener). Troligen rhenländskt arbete. I Livrustkammaren. — Bild 3. Dubbelbössa med
flintlås, som tillhört Karl XI. Piporna, inkrusterade med guld, ligga över varandra och vridas runt (endast
3/io av pipornas längd ses på bilden). Kolven inlagd med graverat silver i rika arabeskmönster, omslutande
bildframställningar med mytologiska och djurmotiv. Franskt arbete från 1600-talets senare hälft. I
Livrustkammaren.
äro något för höga. Sedan skottpengarna 1893
borttagits för björn oeh 1912 för lo, äro
uppgifterna om antalet dödade dylika djur mera
ovissa; för lo ha de därför utelämnats. Nu
äro björn och lo fridlysta på kronans mark.
Antalet dödade rovdjur i Sverige
År Björnar Vargar Järvar Lodjur
1851-60 ........ 1,240 1,808 1,144 1,567
1861-70 ........ 1,026 1,792 1,241 1,204
1871-80 .......... 558 497 1,152 870
1881-90 .......... 323 314 1,041 227
1891-1900 ........ 175 688 1,466 385
1901-10 ........... 90 276 861 120
1911-20 ........... 62 403 616
1921-25 ........... 44 35 341
Numera betalas skottpengar för sälhundar,
och enl. statistiken dödas årl. 3,000—4,000
sådana. För övriga rovdjur är statistiken
mycket bristfällig, och antalet växlar även
mycket från år till år. Sannolikt är antalet
dödade rävar omkr. 20,000, men för övriga
rovdjur kunna inga allmängiltiga siffror
anföras. — Jaktvården är ojämn och försvåras
bl. a. genom styckningen av större
egendomar, då jaktvård i regel uteblir på de mindre
lotterna. Svenska jägareförbundet söker dock
verka för en förbättrad jaktvård. Denna sak
har av olika skäl dock ej vunnit det gehör hos
statsmakterna, som den förtjänar. Se vidare
Jakttider. Lönnb.
Jakt, mindre, enmastat segelfartyg med
storsegel, toppsegel samt 2—3 förstagsegel,
förekommer i nordiska, farvatten.
Sammansättningar, ss. tulljakt, isjakt, beteckna vissa
snabbgående, lättmanövrerade farkoster.
Jaktfalk, zool., se Falkjakt och
Falksläktet.
Jaktflygplan, se Jaktplan.
Jaktgevär, för jaktbruk avsedda
handeldvapen (se d. o.). Eldvapen kunde ej brukas
till jakt förrän efter flintlåsets uppfinning
(1600-talet); genom knallhattslåset
möjliggjordes (1800-talet) tillräckligt snabb
skottlossning för flyktskytte. Nyare j. äro alla
bakladdningsvapen, med laddningen
sammanförd till en enhetlig självtätande patron.
J. äro avsedda dels för kula, dels för hagel.
De förra kallas vanl. studsare; äldre
myn-ningsladdare av fin kaliber, lodbössor,
äro nu ej i bruk. Studsarna likna
krigsge-vären men göras kortare och — för jakt på
större djur — med grövre kaliber för att få
större dödande eller hejdande kraft. Däremot
eftersträvas ej så stor skottvidd. Hej dkraften
ökas även genom explosiva kulor (se
d. o. och Dumdumkulor). Studsarna
göras såväl enkla som med två pipor,
dubbelstudsare, vilka senare börja
utträngas av repeterstudsare av olika
system (Winchester, mauser m. fl.). Studsar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
