Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jamaica - Jamb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
957
Jamb
958
havet, från Haiti av
Jamaica-kanalen. Kusterna äro branta
och klippiga utom i s., där
kustslätter förekomma, ön är
bergig; i ö. resa sig Blue
mountains (2,252 m ö. h.), ett
mäktigt, storkuperat och
sönderskuret bergland. Västra J.
bildar till stor del ett typiskt
tropiskt karstlandskap,
karakteriserat av talrika doliner
(här kallade cockpits,
»tupp-fäktningsplatser»), grottor och
underjordiska floder. Klimatet
är tropiskt-oceaniskt;
Kingston har i jan. 24,3° C, i juli
27,6° C. Årliga regnmängden
vid n. kusten är över 2,000
mm, i bergstrakterna ställvis
över 5,000 mm, vid s. kusten,
som ligger i regnskuggan, under 1,000 mm.
Torrtid förekommer blott på s. kusten (nov.
—april). Blue mountains och n. kustlandet
klädas av yppig tropisk regnskog; s.
kustlandet och dolinerna i karstområdet upptagas
av savanner och buskskog. J. har flera ggr
hemsökts av förhärjande jordbävningar (1692,
1907) och orkaner.
Av befolkningen 1921 (858,188) voro 14,476
vita, 157,223 mulatter, 660,420 negrer, 18,610
indier och 3,696 kineser. Sedan slaveriets
upphävande (1834) har negrernas antal starkt
ökats; man har även infört asiater för att få
behövlig arbetskraft. Befolkningens flertal
tillhör protestantiska trossamfund. — över
Vg av arealen upptages av odlingar och
betesmark. Av kulturväxterna var av gammalt
sockerröret dominerande. Slaveriets
upphävande och betsockrets konkurrens gjorde efter
hand sockerplantagerna mindre lönande; vid
sidan av sockerröret ha numera även kaffe,
kakao och framför allt frukt (bananer,
apelsiner, kokosnötter) stor betydelse.
Bananodlingen tog fart efter frostolyckorna i Florida
1894—95, då United fruit co. anlade
plantager på J.; 1927 uppgåvos bananodlingarna
omfatta 36,329 har. För inhemsk förbrukning
odlas jams, batater m. m. En stor del av
jorden innehas numera av småbrukande
negrer och mulatter. Boskapsskötseln drives
rationellt på inhägnade betesmarker i
savannerna; 133,023 nötkreatur, korsningsras med
importerad sebu, 23,874 hästar (1925).
Industrien är inskränkt till framställning av
råsocker och jamaicarom. Exporten värderades
1926 till 4,3 mill. pd st., därav bananer 2,1
mill. pd st., råsocker 0,7 mill. pd st., kaffe
0,3 mill. pd st.; importen var s. å. 5,6 mill.
pd st. (bomullsvaror, vetemjöl, maskiner m. m.).
Största handelsutbytet äger rum med U. S. A.,
moderlandet och Kanada. Förnämsta hamnen
är Kingston, bland fruktexporthåmnarna
märkes även Port Antonio; 338 km järnvägar.
J. styres av en guvernör, som vid sin sida
har ett privy council och ett legislative coun-
Kustlandskap från Jamaica.
cil, det senare bestående av 5 självskrivna,
10 utnämnda och 15 på fem år valda medl.
Historia. J. upptäcktes 5 maj 1494 av
Co-lumbus, som kallade ön Santiago,
koloniserades av spanjorerna men erövrades 1655 av
engelsmännen, som sedan dess oavbrutet ägt
den. För att ersätta den ursprungliga
indianska befolkningen (utrotad redan omkr.
1560) infördes negerslavar, under 1700-talet
icke mindre än 600,000. Engelsmännen måste
dock ständigt kämpa mot de s. k. maronerna
(rymda slavar), som först 1795 fullständigt
kuvades. Negerimporten upphörde 1807, och
1833 förklarades alla slavarna fria. Följden
blev dock ett ekonomiskt förfall, som i sin
tur framkallade sociala skakningar, bl. a. ett
blodigt negeruppror 1865. Under senare tider
synes ön vara stadd i rask frammarsch.
Litt.: R. T. Hill, »The geology and physical
geography of J.» (1899); W. J. Gardner,
»His-tory of J.» (2:a uppl. 1909); Fr. Cundall, »J.
in 1924» (1924); E. M. Cook, »J.» (1924); The
Handbook of J. (årl.). S. F.; Å. S-n.
Jamb (grek. i’ambos), versfot, bestående av
en kort (metriskt obetonad) och en lång
(metriskt betonad) stavelse (-’ —), även i
betydelsen vers, dikt, bestående av jamber. Det i
antik poesi vanligaste jambiska versmåttet
är s e n ä r (av lat. sex, sex) eller t r i’m eter
(av grek. tréVs, tre, och me’tron, mått), som
består av tre dubbelfötter el. dipodier
(-’ — —), således sex j., vilka dock kunna
underkastas vissa förändringar. En genom
ordslut åstadkommen taktvila el. cesur (se
d. o.) anbringas i de flesta fall antingen i
tredje eller fjärde foten. Den jambiska
trimetern nyttjades först i satiriska dikter och
därefter i den dramatiska poesien. Från
grekernas drama övergick den till romarna, vilka
dock, särskilt i äldre tider, tilläto sig långt
större friheter i versens byggnad.
Haltande jamber kallas en senar, vars sista
versfot är en troké; jfr K o 1 i a m b.
Enl. gängse uppfattning fullständigt eller
väsentligen jambiska verser ha i de moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
