Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jamb - Jamblichos - Jamboree - Jambosa - Jamburg, Jama, Jamagorod el. Gam-Jama, Kingisepp - James - James, Henry (junior) - James, William - James bay - Jameson, Leander Starr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
959
J amblichos—J ameson
960
litteraturerna en synnerligen omfattande
användning. I svensk poesi ha jambiska
versmått tidtals varit de absolut härskande, och
de förekomma alltjämt där i stor myckenhet.
Femfotad orimmad jambisk vers kallas vanl.
b 1 a n k v e r s (se d. o.); som rimmad tillhör
den bl. a. terzinen, ottave rime och
sonetten. Bland sexfotade jambiska
versmått märkas alexandrin (se d. o.) och
s e n a r. A. M. A.*
Ja’mblichos, se lamblichos.
Jamboree [d^ambåri’] (ett indianskt ord,
som eg. betyder komma tillsammans),
benämning på de av Internationella scoutunionen
vart fjärde år anordnade lägren, dit
scouttrupper komma från hela världen. Den första
j. hölls i London 1920. Jfr Scoutrörelsen.
Jambösa, artrikt, företrädesvis i
indomala-jiska området hemmahörande släkte bland
myrtenväxterna, skilt från Eugenia
huvudsaki. därigenom, att fröämnena äro samlade
i det klubb- el. snurrlika fruktämnets övre
del. Den viktigaste arten är J. caryophyllus,
k r y d d n e j 1 i k t r ä d (se d. o.). I
tropiska länder odlas flera arter för de
välsmakande frukternas skull, särskilt det röda,
ros-doftande rosäpplet (J. malaccensis).
Veden av J. aromatica (k o p p a r t r ä) m. fl.
nyttjas till finare möbler. G. M-e.
Jamburg, tidigare Jama, Jamagorod
el. Gam-Jama, nu Kingisepp, stad i
ry. guv. Leningrad, vid Luga; 4,756 inv.
(1926). — Fästet J. erövrades 1581 av Pontus
De la Gardie, uppgavs åt ryssarna 1590 men
återtogs av Evert Horn 1612; det tillföll
Sverige i freden i Stolbova 1617. J. motstod 1658
ryssarnas anfall, förklarades vid en
inspektion 1681 av Dahlbergh onyttigt och skulle
raseras, vilket 1697 till större delen
verkställts. J, intogs definitivt av ryssarna 1703.
James [d^éimz], eng. form för Jakob.
James [d^éimz], Henry (junior),
nordamerikansk författare (1843—1916), bror till
W. J. Han erhöll en kosmopolitisk inställning
genom tidiga resor till Europa och bosatte sig
sedan i England. Från
början inriktades han
därigenom på
motsatserna mellan
europeisk och amerikansk
kultur, vilka sedan
ständigt belystes från
olika sidor i hans
romaner. Han
påverkades starkt av den
franska och ryska
romanen (Balzac, Flaubert,
Turgenjev), utbildade
en fin, t. o. m. preciös
psykologi och blev med åren utpräglad
im-pressionist. Mest betydande av hans tidigare
romaner är »The portrait of a lady» (3 bd, 1881
—82). De ambitiösaste äro »The wings of the
dove» (1902), »The ambassadörs» (1903) och
»The golden bowl» (1905), i vilka han begag-
nar ett indirekt framställningssätt
(point-of-vieW-mètoden), som gör dem mindre
tillgängliga för läsaren. Sv. övers. »Amerikanen»
(1884) m. fl. Monogr. av P. Edgar (1927) och
Van Wyck Brooks (1928). S.B.L.
James [d^eimz], William, amerikansk
psykolog och filosof (1842—1910), prof, i
psykologi vid Harvard-universitetet 1872, den
amerikanska pragmatismens förnämste, om också
ej skarpsinnigaste,
företrädare, bror till
Henry J. junior. J.
ansluter sig till den
allmänna pragmatiska
satsen, att det är sant,
som äger goda
konsekvenser. Frågor, som
icke äga praktisk
betydelse, sakna varje
mening. Men denna
teori får hos J. ingen
ytlig, materialistisk
utformning. Hans egna
personliga kriser fördjupade hans
betraktelsesätt och gåvo honom en särskilt skarp blick
för de religiösa fenomenens värde. Hans
yppersta arbete är »The varieties of
reli-gious experience» (1902; sv. övers. 1906—07),
i vilket han på ett glänsande sätt analyserade
religiösa företeelser, särskilt omvändelsen.
Det räknades länge som religionspsykologiens
standardverk. Som objekt har J. utvalt
enskilda individer (oeh då särskilt de mest
betydande). Religionens makt och den hastiga
omvändelsens våldsamma nödvändighet söker
han förklara ur det undermedvetna, och hans
religionspsykologi tangerar på flera punkter
religionsfilosofien. I sin psykologi (»The
prin-ciples of psychology», 2 bd, 1890) försöker
J. genomföra den grunduppfattningen, att det
psykiska är en tankeström (stream of thought),
och han visar därvid sin släktskap med den
engelska empirismen. Han var en betydande
författare, och hans stil äger både rikedom
och livfullhet. Bland hans arbeten märkas:
»Textbook of psychology» (1892; sv. övers.
1925), »The will to believe» (1897; sv. övers.
1908), »Pragmatism» (1907; sv. övers. 1916),
»Memories and studies» (1911). Bland sv. övers,
märkas vidare »Själslifvets mystik» (1898),
»Människans odödlighet» (1908), »Några av
själslivets problem» (1916), »Några livsideal
samt de store männen och deras omgivning»
(1917), »Ett pluralistiskt universum» (1924).
J:s samlade verk äro utg. i en mångfald uppl.
Se J. Gustavson, »W. James’ religionsfilosofi»
(i Ord och Bild 1915). Monogr. av É. Boutroux
(1911), Th. Flournoy (1913) och H. V. Knox
(1914). C. H-m.
James bay [d^éimz béi], se Hudson b a y.
Jameson [d^éimsn], Le ander Starr,
sydafrikansk politiker (1853—1917), adlad
1910 (sir Starr J.), baronet 1911. Var född
i Skottland, blev 1877 med. dr och utvandrade
1878 av hälsoskäl till Sydafrika, där han till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
