Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jansson, Erik - Jansson, Eugène Fredrik - Jansson, Gustaf - Jansson, Hans, i Bräcketorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
973
Jansson, E. F.—Jansson, H.
974
S. å. bosatte sig J. i Forsa församling,
Hälsingland. Nu kallade han sig »aposteln», vars
ord var Guds ord och som därför var ofelbar.
De trogna, vilka voro fullkomligt syndfria
som Gud själv, utgjordes blott av dem, som
trodde på J.; alla andra voro fördömda. Han
förbjöd sina anhängare att besöka den
allmänna gudstjänsten och anordnade offentliga
bokbål, varvid de gamla klassiska
andaktsböckerna under lovsånger brändes. J. blev
häktad och förhördes inför Uppsala
domkapitel men blev efter varning frigiven. När
han 1845 ånyo blivit häktad, befriades han
av sina anhängare och höll sig sedan dold i
Dalarna, varifrån han fortfarande ledde
rörelsen (»E r i k - J a n s i s m e n»). 1846 beslöto
Erik-Jansarna under ivrig påtryckning av sin
ledare att utvandra till Amerika för att där
i frihet förverkliga sina ideal med
egendoms-gemenskap och heligt leverne. 1846—50
utvandrade ej mindre än omkr. 1,500 pers, från
Hälsingland och Dalarna. I Illinois anlades
nära Galesburg en koloni, som fick namnet
Bishophill (se d. o.). Där härskade J.
oinskränkt över sina »trogna». Missnöje
uppstod snart, ty de utlovade fördelarna uteblevo,
och ekonomien sköttes dåligt. Under
dramatiska omständigheter nedsköts J. 1850. Sju
förtroendemän övertogo ledningen. De
kommunistiska idéerna övergåvos. Nu finnes en svensk
koloni på 300—400 pers, i Bishophill. — Bland
J:s skrifter märkas »Några sånger samt
böner» (1846; 2:a uppl. 1857), »Förklaring öfver
den heliga skrift, eller cateches, författad i
frågor och svar» (1846). Litt.: M. A. Mikkelsen,
»The Bishop hill colony» (1892); E. Herlenius,
»Erik-Jansismens historia» (1900) och uppsats
i Meddelanden från Dalarnes
Fornminnesförening, 9 (1924); Anna Söderblom, »En
Ame-rikabok» (1925). Hg Pl.
Jansson, Eugène Fredrik, målare (1862
18/3—1915 15/e). Var en kort tid elev vid
Konstakad. i Stockholm och därjämte av E.
Perséus, försökte sig på stilleben,
blomsterstycken, ett och annat porträtt samt små
motiv från Stockholms utkanter. Från
början av 1890-talet målade han mest
utsikter från Södermalm över stränder och
vatten, gärna i höst eller vinter,
skymning, solnedgång eller natt. Från ett lätt,
nyansrikt luftmåleri i ljusa, milda toner
övergick han till ett dekorativt, summariskt
behandlingssätt med ofta våldsamt stegrad
effekt, t. ex. i nattliga utsikter. Dessa
nattstämningar, där den härskande färgen
var klingande blå, kunde vara behandlade
med starkt lyriskt patos; visionen mattades
dock genom att gång på gång upprepas. Han
målade även motiv från Stockholms gator i
skymning och natt. Med sträv behandling
återgav han karaktären av
»proletärkaserner» i storstadens nya kvarter. J. deltog i
Konstnärsförbundets utställningar och var vid
sekelskiftet den mest omstridde av
representanterna för då moderna riktningar. Efter
»Tidig vårafton.» Oljemålning av Eugène Jansson
1894.
1900 blev han figurmålare, målade gymnaster
och atleter i arbete eller badande unga män
i friluft, överraskande kraftprov gav han i
ett par monumentalt hållna, figurrika
badhustavlor. Hans sista arbeten voro »Matrosbal»
och »Cirkusscen» (den sistnämnda
ofullbordad). — J:s konst belyses bäst i Thielska
galleriet av ett 20-tal nummer (1889—1913).
Representerad även i Nationalmuseum,
Göteborgs konstmuseum och norska
nationalgalle-riet. Monogr. av N. G. Wollin (1920). G-gN.
Jansson, Gustaf, ingenjör, metallurg (f.
1850 11ho)- Genomgick Filipstads bergsskola
1872—73, var 1874—76 anställd vid Lesjöfors
bruk, studerade 1877—80 järnhantering i
Förenta staterna samt anställdes 1880 vid
Munkfors bruk, där han sedan 1885 är
överingenjör. J. har inlagt stora förtjänster om
den svenska järnindustriens tekniska
utveckling, särskilt genom utarbetande av metoder
för kallvalsning av stål, varigenom fabrikat
av synnerligen hög kvalitet ernåtts. G. H-r.
Jansson, Hans, i Bräcketorp,
hemmansägare, riksdagsman (1792—1854).
Valdes 1828 till representant i bondeståndet för
Tössbo härad och återvaldes t. o. m. 1847—48
för Tössbo och Vedbo domsaga. I riksdagen
blev han en dugande kraft och skarp
oppositionsman (led. av statsutskottet 1834—35,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
