Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Geografisk och geologisk översikt - Klimat - Växtvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
979
Japan (Klimat—Växtvärld)
980
Ä£U) längjjn—svdüstrakustefna och denj.it-
^o^gE . HoÆaid^s kuJT. Genom Tsushima-’
sunaet sänder KürosliiQ en gTSIT in i
Ja–panska havet.
—J7utgör~StTs tycke av den väldiga cirkum-*
polära veekningszon, som fick sin nuv.
gestaltning under tertiärtiden. Marina
sediment ha genom veckningen upplyfts till mer
än 1,000 m över nuv. havsyta. Med någon
schematisering kan man i J. urskilja två
parallella zoner, en inre och en yttre. I den
senare äro formationerna mera regelbundet"
ordnade i tydliga, rikt fossilförande
lagerserier från paleozoisk till kvartär, i den inre
är genom eruptiv av olika åldrar strukturen
ytterst komplicerad. Den yttre bågen är en
svaghetszon, där rubbningar ständigt
inträffa, märkbara såsom jordbävningar.
Fruktansvärda katastrofer ha hemsöktjL—Ea-av
de henaAtè7~dBTr~SVåraste i J:s~mstoria,
traffäde 1 Hèpt, 1923 kring SagamibuETen.
P«rwd-~fÖ£stördes, huvudsakligen igenom eld?
heja—Ynkoliaiaa^ ocIT hal v a -TrTEyq, inalles
558,049 hus, och 91,344 pers, omkommo.
Smärre jordstötar äro ytterst vanliga (omkr.
1,500 per år). — Hokkaido genomdrages från
n. till s. av ett äldre bergland, en
fortsättning av Sachalins yttre kedja, men de flesta
högre topparna äro yngre vulkaner (t. ex. den
bekanta Komagatake). V. om huvudkedjan
löper en yngre, rik på tertiära kollager.
Syd-halvön, genom det smala Tsugarusundet skild
från Hondo, uppvisar en kedja av aktiv^
vulkaner, som fortsättes i n. Hondo, medan
Kurilerna bilda en av idel vulkj^gr
J>e-_^^ehdS~fo?biTldélsè^meIIanöTHökKa i doo ch
Ka^ üreffersta ocJi Ä? JTondo
fortsätter den yttre zonen i Shikokus berg
och dessa i Kyushukedjan; den inre,
Ohugoku-platån, går från mellersta Hondo över i de
kolrika Tsukushibergen i n. Kyushu. Tvärs
över Hondo går en tektonisk sänka, och
v. därom ligger J:s högsta bergland, Hida
(»Japanska alperna»), med många toppar på
över 3,000 m. Glaciärer finnas dock icke nu
men väl tydliga spår av istidens. Till dessa
huvudsakligen av sediment uppbyggda
bergskedjor komma, liksom på Hokkaido, en
mängd i grupper och kedjor ordnade
vulkaner, flertalet i inre zonen och bestående av
andesiter och basalter. N. om Hondos
tvärsänka går Fujizonen med Fqji-no^y amse
F u j i)/-d~^-,högiSt8 berg, Ha.kone s. ö. därom
?’»b Qghima i SagamibuEten, de båcla senare
verksamma. På Kyushu märkas i s>
Kiristn-ma- och i èentrum Asogruppen, den senare
med en av världens största kraterbildningar,
omslutande fem yngre kratrar. J. har 165
vulkaner, därav 54 aktiva. Mipst 1,000 varma
h-ajj äT-^^Byra, svavel- o. a, salter _sam t sin
och ha givit upphov till talrika kurørteE
J. är till allra största delen ett högland.
Kustslätten är oftast smal. De
^törsta^glät-derna på Hojdo
*sfett€nLKwaMÖslätljqn, >dqn vfktigaste/aVT
aIjfff’cUir’5£ftEyo Na-
sgoyÆOcmKimtj^latt^ Os^ka och Kyoto
J^pansted hnvet^firmigoelatcbflfaHa
stora“ägrikultur- och industricentra med tills,
nära 20 mill. inv. — Floderna äro i allm,_
»kurta och strida^aj_gegelbara för större I&tar.
De lan^SaT^oAshikari på hokkaido (K54^kmh
Ta"H^Lmo^ShjniÉÜ^ km^^IIi^v^oSLTouu-.
"£285_kml till ö, kusten. Vattenkraften
be-raknas^till 8,230,000 "hkr, varav 18 % äro
utnyttjade (1926). Siöarn^äjm tal fika men med
Undantag föijKpvaö.
av r.iTpTI storleks.
Mån^^DergssJp.gr^ftrA^ryEt-baratof~ sin skönnStfsåvsjokedjan kring Fuju
Klimatet^TarsmakaraVfär av
monsunvin-dar. Den varma sommarmonsupemdirån s.— _
’ sv—a^gaBgkaJdYggelbun^en,.
Vintermonsu-"neiaEommer^Trån- Asiens högtryck sområde
och medför kall luft. Hok^^^j har
tempererat klimat (Hakodate ^2,9° C,
i det inre utpräglat kontinentalt medr
vinterkcTd-LiH —40n, Tldndo milt tempererat
(Tokxo ian^aS juli—2dj°), Kv™hn
snbtm-ni sk t Tt\ a . Z£ro-
?mär(t^el^adsyina under
~-on’. ochUiia töi rhä riandev Nederbörden^
&r। tømF h^er undeF
_aammAXiial£ag_t, men ingen torrtid finnes.
Snö^glle^öyer* helg H,(ÆinSTO*üÖh IL Hondof~
i g^Jrostsidan,
^æsmedeltalenäro^T^jE^EEjJJEr®?
4.573 och 2.225 mm I bergen
råder ett alpint klimat, och de högre
regio-jierna äro under vintern otillgängliga.
Växtvärld. På grund av J:s stora
utsträckning i n.—s. genomlöper vegetationen hela
skalan från den boreala till den tropiska
zonen. På Sachalin förhärska barrskogar (Abies
sachalinensis, Picea jezoensis, Larix dahurica)
med inslag av lövträd, ss. björk (Betula
Ermani m. fl.), al, ek (Quercus mongolica), asp,
rönn, lönn (Acer pictum) o. s. v. Mattor av
lågväxande bambu finnas. Skogsängarna äro
berömda för sina ståtliga örter, t. ex.
angelika, stormhatt, geranier, spireor och
korsörter. Stora mossar erinra om den sibiriska
tundran. På Kurilerna och Hokkaido
dominerar på lägre nivå lövskogen över
barrskogen. Utom nordligare typer märkas valnöt
(Juglans Sieboldiana)^^^jFagus Sieboldi),
avenbok (Carpinus co7Wra)r^torhla^|Jiiäxk_
(Betula Maximowicziana’^M^^HW^^n^^^‘
wicziana), obovata) och
lianerna, till vilka bl. ä. hör den i Sverige
ofta odlade Partenocissus tricuspidata, äro
ganska talrika. Bland barrträden_märkas,
utom de ovan nämnda, idegran (Taxus
cuspi-data), Thujopsis dolabrcm^wnLarix
kurilen-sis.
tillti^^^^vinwrgrona^nrc^^W^^^“77ea>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
