Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Näringar - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
985
Japan (Kommunikationer)
986
utvanns 1925 salt för 34,6 mill. yen
(stats-monopol).
Bergshanteringens viktigaste
produkt är stenkol, som dock ej är av
förstklassig beskaffenhet (33,5 mill. ton 1927, värda
257 mill. yen). Däremot är J. täml. fattigt
på järn. Guld (huvudsaki. i fast berg) finnes
på många ställen (1925 producerades för 13,1
mill. yen), likaledes silver (5,5 mill. yen) och
koppar (47,9 mill. yen), svavel brytes i flera
vulkaner (3,3 mill. yen), och även bly och
anti-mon ha kommersiell betydelse. Petroleum
förekommer i ett bälte längs inre
bergs-kedjezonen i n. Hondo och Hokkaido
(produktion 2,7 mill. hl 1927). Gruvindustrien gav
1926 347,8 mill. yen och sysselsatte omkr.
330,000 arb.
Industri. I J. funnos 1925 49,161
fabriker med mer än 5 arb., tills. 1,808,381 pers.,
därav mer än hälften kvinnor. Främst
kommer textilindustrien med 17,798 fabriker och
972,631 arb. Bomullsspinnerierna, som ha sitt
centrum i Osaka, producerade s. å. för 781,4
mill. yen; bomullsodlingen har dock numera
alldeles gått tillbaka, och råvaran
importeras. Silke och sidenvaror producerades för
413,8 mill. j(en. Skeppsbyggeriet står högt;
1924 funnos 18 stora varv och sjösattes 41
större fartyg* på sammanlagt 72,446 ton.
Maskinindustrien är i kraftig frammarsch och
gör J. alltmer oberoende av import;
tillverkningen av elektriska maskiner och kablar
hade 1925 ett värde av 221,15 mill. yen.
Snickerifabrikerna levererade s. å. för 181 mill.
yen. Som exportör av tändstickor uppträdde
J. en tid som en av Sveriges farligaste
konkurrenter; efter världskriget har
tillverkningen av tändstickor gått tillbaka.
Pqrsljps-jrnhistrjnn-iir nu gammalt världsberömd for
sina konstnärliga produkter; 1925 var
tillv.-värdet 78 mill. yen. ^veft_glagindustyien
betydanjle_ och arbetar för
exportT”Pappers-tiTlverknTng är en av J:s äldsta
hemindustrier och bedrives alltjämt delvis som sådan.
Produktionsvärdet var 1925 119,7 mill. yen
för »europeiskt» och 53 mill. yen för japanskt
papper. De lackerade varorna vittna om stor
hantverksskicklighet och förfinad smak (värde
s. å. 30,9 mill. yen); andra viktiga produkter
av hemindustri äro emaljarbeten, cloisonné,
bronser, snidat elfenben, stenskulptur,
\hj&sg-^er, korgarbeten, halmmattor och lädervaror.
Sockerraffinaderierna framställde 91,513 ton
socker 1925, vilket dock ingalunda täckte
behovet. Råvaran kommer från södra J. samt
från Java. Bryggerierna tillverkade s. å. 10,5
mill. hl sake (risbrännvin) och 1,5 mill. hl öl,
sojafabrikerna 6,3 mill. hl soja. Det rika fisket
har givit upphov till konservfabriker (lax,
krabbor), som 1925 producerade för 20,7 mill.
yen. Oljor (mest raps) framställdes s. å. till
ett värde av 49,4 mill. yen.
Handel. Sedan J. 1542 upptäckts av
portugiserna, voro dessa länge de enda
européer, som där drevo handel. De utträngdes av
holländarna, som från 1639 till 1854, då tre
hamnar öppnades för Amerika, ensamma
behärskade sjöfarten. Småningom utsträcktes
rätten till andra nationer, men först 1899
fingo främlingar tillåtelse att fritt driva
handel och industri i J. I motsats till kineserna
blevo japanerna, vilka själva med ofantlig
lätthet tillägnade sig Västerlandets kunskaper
och uppfinningar, aldrig beroende av
främlingarna. Både industri och jordbruk skyddas
av höga införseltullar, och tullen på
lyxvaror är sedan 1924 100 % av värdet. Hela
exportens värde var 1927 1,992,302,000 yen
(därav till Korea 330,7 mill. och till
Formosa 202 mill.) och importens 2,179,043,000
yen (från Korea 269,4 mill. och från
Formosa 121,1 mill.). Största varuutbytet hade J.
med U. S. A. (1,507 mill. yen), Kina (935 mill.),
Britt. Indien (508 mill.), England (218,2 mill.),
Nederl. Indien (186,2 mill.), Australien (173
mill.), Tyskland (141 mill.), Kanada (82 mill.)
och Frankrike (81,3 mill). Till Sverige
exporterade J. 1927 för 497,000 yen (1926 468,000)
och importerade från Sverige för 10,9 mill.
(1926 13,9 mill.), huvudsaki. papper och massa,
järn, stål och maskiner. — De viktigaste
exportvarorna voro 1927 råsilke (743,4 mill.
yen), sidentyg (139,6 mill.), bomullstyg (383,8
mill.), bomullsgarn (38,8 mill.) och
porslinsvaror (30,4 mill.). Importen bestod s. å. främst
av bomull (624,6 mill.), järn- och stålvaror
(116,8 mill.), virke (103,8 mill.), ull (101,7
mill.), oljekakor (98,9 mill.), ris (79 mill.),
maskiner (78,4 mill.),vete (54 mill.), bönor och
ärter (53 mill.), gödselämnen (50,3 mill.),
ullgarn (43,5 mill.) och stenkol (35,5 mill.).
Sjöfart. J. är av ålder en sjöfarande
nation, och dess sjömän äro kända för
djärvhet och plikttrohet, men en prohibitiv
politik hindrade ända till 1862 all utveckling av
fjärrtrafiken. Sedan hamnarna öppnats,
sköttes denna länge av andra länders fartyg, men
efter kriget med Kina har J :s handelsflotta
raskt vuxit och har nu största andelen i
seglationen. Inregistrerade fartyg voro 1927
3,561 ångare om tills. 4,oi mill. ton och 14,902
segelfartyg om 899,000 ton. Från utlandet
ankommo 16,899 fartyg om 49,3 mill. ton, och
till utlandet avgingo 16,902 fartyg om 49,8
mill. ton 1927. De livligaste hamnarna äro
Yokohama, Kobe och Osaka. Kusterna äro
utrustade med modernt fyr- och signalsystem.
Kommunikationer. Landsvägarna äro
mestadels smala och mindre goda. Hela längden
var 1927 1,02 mill. km. De delas i 5
klasser, av vilka blott de förnämsta
(»national-vägar», endast 8,128 km) ha större bredd än
7,3 m på slätare mark och 5,4 m i bergen.
Betecknande för terrängens beskaffenhet är det
stora antalet broar och viadukter, 420,694 st.
J :s vägsystem lämpar sig ännu föga för den
moderna motortrafiken. För personbefordran
begagnas ännu i stor utsträckning den av en
kuli dragna rikschån, jinrikisha (se d. o.) el.
kuruma, i bergen även bärstolen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>