Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Kommunikationer - Mynt, mått och vikt - Statsfinanser - Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
987
Japan (Mynt, mått och vikt—Religion
988
Den första järnvägen (Tokyo—Yokohama)
öppnades 1872 (elektrifierad 1915). Nätet har
under de senaste 20 åren fördubblats och
mätte 1927 18.226 km, varav 12,883 tillhörde
staten. Spårvidden är överallt 1,0667 m. De
elektrifierade sträckorna äro ännu högst
obetydliga, medan spårvägarna nått stor
utveckling och i stor skala ombesörja
förortstrafi-ken. Postkontoren voro 1927 8,784 st. och
telegrafstationerna 1,688, radiostationerna 15.
Är 1926 var telegraflinjernas längd 262,640
km, telefonlinjernas 2,335,257 km. C. S-g.
Mynt, mått och vikt. En yen i guld = 100
sen = 1,70 kr.; 1 sen = 10 rin. Guldmynt
präglas i 20, 10 och 5 yen, silvermynt i 50,
20 och 10 sen, nickelmynt i 10 och 5 sen
samt bronsmynt i 1 sen och 5 rin.
Förnämsta sedelutgivande banken är J:s bank:
utelöpande sedelstock 1,569,708,000 yen med
en guldtäckning av 67,4 % (1,058 mill.) 1927.
Dessutom finnas en sedelbank för Korea och
en för Formosa. Metersystemet är
obligatoriskt genom en lag av mars 1921, men folket
brukar ännu delvis sina gamla mått, t. ex.
längdmåttet ri (1 ri = 3,92727 km) och vikten
kwan (1 kwan = 3,75 kg); måttet på de
värnpliktiga uppges ännu (1929) officiellt i shaku
(1 shaku = 0,303 m). ö.
Statsfinanser. J:s inkomster 1927—28
utgjorde 1,759,318,046 yen, därav 1,458,154,367
yen ordinarie och 301,163,679 extraordinarie.
Utgifterna beräknades till samma belopp,
därav 574,792,159 extraordinarie. Av
utgifterna kommo 4,5 mill. yen på den kejserliga
civillistan, 212,355,954 på hären, 256,406,775
på flottan (därav 120,428,691 för
nyanskaffning av materiel o. dyl.) och 140,915,225 yen
på undervisningen. För finansåret 1928—29
anslås inkomsterna till 1,709,126,249 yen,
därav 1,484,365,834 ordinarie; av utgifterna till
samma belopp äro 1,199,986,670 ordinarie.
J. har tobaks-, salt- och kamfermonopol,
vilka 1927—28 gåvo staten 160,507,794 yen
och beräknades 1928—29 giva 168,429,821 yen.
— J:s statsskuld är jämförelsevis liten. Den
bestod 1927—28 av 3,944.473,475 yen inhemska
lån och 1,453,393,106 utländska. Den
utländska skulden har sedan finansåret 1923—24
minskats med 167,999,911 yen. ö.
Religion. J:s inhemska forntidsreligion,
som senare fått det kinesiska namnet shinto,
»gudarnas väg (lära)», är en på mytologisk
grund vilande naturgudsdyrkan, kombinerad
med en med ursprunglig ankult
sammanhängande dyrkan av framstående mäns
andar. Den japanska skapelsehistorien,
kodifierad i Kojiki (712 e. Kr.), upptar en massa
naturgudomligheter, främst syskonparet
Iza-nagi och Izanami, som tillsammans födde å
ena sidan de japanska öarna, å andra sidan
diverse gudomligheter, åt vilka sedermera
ägnats en omfattande kult: solgudinnan
Ama-terasu, vilken dyrkas i den, som det uppges,
år 4 e. Kr. grundade helgedomen Ise i
Ya-mada, där hennes shintai (»gudakropp»), d. v. s.
hennes själs (mi tama) bostad, är en helig
spegel; stormguden Susanowo, dyrkad i
Atsuta-templet i Nagoya (hans shintai är ett heligt
svärd); eldguden Kagotsuchi, som anropas
mot jordbävningar (huvudtempel på
Atago-berget invid Kyoto). Ät Susanowos son
jordguden Onamuchi är helgat Kizukitemplet i
Idzumo, en av Japans främsta helgedomar.
Bland andra jordgudar märkas Ukemochi,
äringens gudinna (dyrkad tills, m. Amaterasu
i Ise), och Inari, risets gud, som dyrkas i
många tempel över hela landet. Gudar av
heroiskt ursprung äro bl. a. Hachiman,
krigets gud, d. v. s. kejsar Ojin från 3:e årh.
e. Kr., apoteoserad (huvudtempel Hachimangu
i Kyoto); Tenjin, litteraturens och
läkedomens gud, d. v. s. den lärde ministern
Sugu-wara Michizane (d. 903 e. Kr.), dyrkad bl. a.
i Kitano Tenjintemplet i Kyoto, o. s. v. Den
fornjapanska shintokulten gick framför allt
ut på att hålla sig väl med andemakterna
genom offer, framburna under iakttagande av
vissa renhetsprinciper, vilka skildras i de
norito (offerritualer), som finnas bevarade från
äldsta tid. Döden och blodet ansågos
besudlande, och man förberedde sig till de sakrala
handlingarna genom reningsceremonier av
skilda slag. Vid större fester förekommo, utom
offer (ris, sake, kakor, frukt, grönsaker, vilt,
siden), även uppläsning av norito, bugningar,
handklappningar samt kagura, d. v. s. heliga
pantomimdanser. Den nutida dyrkan från
lekmannens sida består blott av tyst bön,
handklappning och offrande av slantar. Templen
skötas av präster, som gifta sig och leva som
vanliga lekmän och blott vid morgon- och
aftonoffren anlägga prästskrud. Vid matsuri,
religiösa festtillfällen, förekomma religiösa
processioner genom staden eller trakten, ofta
med kringbärande av gudarnas heliga emblem.
Shinto överflyglades kraftigt av buddismen
(se nedan), helst sedan dennas ledare
förklarade shintogudarna för inkarnationer av
buddistiska gudomligheter och därigenom en
blandkult uppkom, ryobushinto, vari det
buddistiska elementet blev övervägande.
Shin-tos bevarande som självständig kult beror till
stor del på det kejserliga husets protektion;
det räknar sig som direkta avkomlingar till
solgudinnan Amaterasu och omhuldar därför
läran som ett slags statsreligion.
Den dominerande religionen i J. är i själva
verket buddismen, som erövrade först
Centralasien och Kina och därifrån via Korea även
J. Är 552 e. Kr. sände en vänskaplig
koreansk konung kejsaren en Buddhabild och
heliga skrifter. Först efter häftiga strider
fick buddismen 587 fast fot i landet. Nu
byggdes tempel med talrikt prästerskap, och
under ledning av kronprins Shotoku (593—621
landets styresman) blev buddismen
dominerande. Vad som för den breda massan blev
avgörande var det fantasien tilltalande stoff,
som importerades: ståtliga tempel,
gudabilder, mässor med knäfall och rökelse, amu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
