Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Författning, förvaltning och rättskipning - Flagga m. m. - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993
Japan (Flagga—Historia)
994
rikes-, finans-, krigs-, marin-, justitie-,
undervisnings-, jordbruks-, handels- och industri-,
kommunikations- och järnvägsdep. Det
egentliga J. (utom Hokkaido) indelas i 46
förvaltningsområden, näml. 3 fu (Tokyo, Kyoto och
Osaka) samt 43 ken (jfr tabellen sp. 982). I
varje fu och ken finnas en guvernör (chiji), en
länsförsamling (fu-kwai el. ken-kwai) och ett
länsråd (fu-sanji-kwai el. ken-sanji-kwai).
Förvaltningsområdena äro indelade i kretsar el.
grevskap (gun), dessa i byar (landskommuner;
son) och städer (cho), alla med lokala
självstyrelseorgan. 101 städer (shi) ha friare
ställning. Särställning intaga Hokkaido (styrt av
en guvernör), Chosen (Korea), som styres av
en generalguvernör och indelas i provinser
och distrikt, Taiwan (Formosa), som styres av
en generalguvernör, och Karafuto (Sachalin),
som styres av en guvernör och är delat i 5
distrikt. Det från Kina arrenderade
Kuan-tung styres av en generalguvernör med säte i
Dairen. Förvaltningscentra för
mandatområdena i Stilla havet äro Saipan (Sipan) för
Marianerna, Truk, Ponapé, Palau och Yap för
Karolinerna samt Jaluit för Marshallöarna.
Rättskipning. J. har 1
kassations-domstol (daishin-in), 7 appellationsdomstolar,
51 distriktsdomstolar och 281 lokala
underdomstolar. En regeringsrätt är högsta
administrativa domstol. Från 1923 finnas 2
ung-domsdomstolar (i Tokyo och Osaka). Jury har
från 1927 införts i kriminalmål. För
tjänsteförseelser vid armé och flotta finnas
militärdomstolar. V. S-g.
Flagga. J:s handelsflagga är vit med en
röd solskiva i mitten; örlogsflaggan har på
vit botten i mitten en röd solskiva, från
vilken 16 röda strålar utgå (se flaggkartan vid
art. Flagga). — Om J:s ordnar se d. o.
Historia. Japanska folkets ursprung och
äldsta historia äro höljda i djupaste dunkel.
Att folket framgått ur en blandning av skilda
invandrargrupper synes otvetydigt. Man
räknar med dels ett nordasiatiskt element,
inkommet över Korea, dels ett
söderhavsele-ment, vartill komma folkskärvor, som
upptagits ur de i historisk tid till nordligaste J.
undanträngda aino (se d. o.). Även
förekomsten av ett stenåldersfolk av annan fysisk
karaktär än både aino och nuv. japaner har
man kunnat konstatera. Enl. japanska myter
skall det äldsta kejsarhuset ha grundats av en
ättling till solgudinnan Amaterasu, J i m m u,
som 667 f. Kr. från Kyushu gjort ett
härnadståg till Yamato i centrum av huvudön och där
grundat ett välde. Japanska kejsarhuset
anser sig kunna räkna obrutna anor från Jimmu.
Om den japanska forntiden vet man föga.
Källorna äro dels »Kojiki» (en 712 e. Kr. på
japanska nedskriven myt- och berättelsesamling) och
»Nihongi» (720 e. Kr., på kinesiska skrivna
annaler, som äro starkt kinesiserande både i
stil och innehåll och därför föga trovärdiga),
dels notiser i koreanska annaler (1400-talet
e. Kr.) och kinesiska annaler (redan fr. o. m.
l:a årh. e. Kr.). Det framgår av de senare,
att ännu i 3:e årh. e. Kr. flera småriken
fun-nos i J., vilket desavuerar de japanska
källornas traditioner om ett enhetligt kejsardöme.
Kulturen har länge varit ganska primitiv: det
var ett jägar- och fiskarfolk, bosatt i byar
med oansenliga hyddor, dyrkande dels
natur-gudomligheter, dels förfädernas andar, med
ett enkelt och flärdfritt ritsystem, där
re-ningsceremonierna intogo främsta rummet.
Det tidigaste enande bandet mellan de olika
uji eller ätteförbanden torde ha varit
gemensamma vikingatåg till Korea under de
närmaste årh. e. Kr. under
Amaterasuätt-lingarnas högsta ledning. Dessa
härnadståg blevo ock anledning till att den kinesiska
kulturen, som tidigt fått fotfäste i Korea,
nådde J. Enligt Nihongi var det därifrån den
kinesiska skriften 404 e. Kr. offentligen
överfördes till J. Yrkeskunniga koreanska och
kinesiska invandrare bidrogo starkt att höja
den materiella kulturen. 552 överfördes
buddismen för första gången, och efter ett bittert
krig mellan den konservativa
Mononobe-ätten och den för den nya tron ivrande
Sogaätten vann mot århundradets slut
den nya läran starkt fotfäste och förde i sitt
släptåg en mängd kinesiska kulturelement. Det
var under kronprins S h o t o k u (faktisk
styresman 593—621), som ett verkligt
kinesise-ringsprogram uppgjordes, vilket under
regeringsperioden Taikwa (645—650) blev
väsentligen genomfört genom prins Naka-no-Oe (blev
sedermera kejsare under namnet T e n c h i)
och hans rådgivare Kamatari, grundare av
Fujiwarahuset. Efter kinesiskt mönster
förklarades kejsaren för ägare till all landets
jord, och de tidigare över sina uji allsmäktiga
ujicheferna förvandlades till kejserliga
ämbetsmän. Reformen blev så tillvida en
halv-mesyr, som de höga ämbetena blevo ärftliga
och bundna till ledande klaner, och det blev
ingen motsvarighet till den kinesiska
demokratismen, med dess för alla öppna, på
examina baserade ämbetsmannakarriär
(universitet och examina skapades, men blott för
högadeln). Genom efterbildning av Kinas lagverk
och administrativa system och över huvud
genom spridande av kinesisk skrift och boklig
bildning inom överklassen åstadkoms dock en
stark höjning i fastlandskulturens anda av J:s
odling. Detta avspeglade sig bl. a. i att,
medan man tidigare haft ambulerande
»kejsar-hov», nu en verklig och betydande huvudstad
byggdes, Nara (710), varifrån man flyttade
784 för att 794 slå sig ned i Miyako (Kyoto),
som till 1868 förblev kejsarhusets hemvist.
Naraepoken var en livlig kulturperiod,
varunder bl. a. den japanska litteraturen sköt
sina första friska skott och de buddistiska
kyrkorna blevo förmögna och inflytelserika.
Det var för att undandraga sig
Naraprelater-nas inflytande, som kejsarhuset flyttade, men
snart nog hade i Kyoto och dess omgivning
(särskilt berget Hieizan) uppvuxit nya, mäk-
X. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
