Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jassanan - Jassy - Jastrow, Ignaz - Jász - Jászberény - Jatagan - Jataka - Jater (Jat, Jatt) - Jatrorrhiza - Jatul el. Jatulska bildningar - Jaunpur - Jaurekaska - Jaurès, Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1025
Jassy—Jaurès
1026
av flytande vattenväxter, sökande
vatteninsekter och frön. T. P.
Jassy [ja’Ji], stad i Moldau, Rumänien. J.
ödelädes under krig 1538, 1686 och 1822; där
slöts 1792 fred mellan Ryssland och Turkiet.
J. heter på rumänska I a s i (se vidare d. o.).
Ja’strow [-å], I g n a z, tysk historiker och
nationalekonom (f. 1856), sedan 1905 prof, i
statsvetenskap i Berlin. J. utgav 1881—94
Jahresberichte der Geschichtswissenschaft (14
bd), skrev en rad socialpolitiska arbeten samt
utgav tidskrifterna Soziale Praxis 1895—97,
Der Arbeitsmarkt 1897—1907 m. fl. Tills, m.
G. Winter skrev J. »Deutsche Geschichte im
Zeitalter der Hohenstaufen» (2 bd, 1897—1901).
Jåsz [jäs], se J a z y g e r.
Jäszberény [jäsbäTénj], stad i ung.
komi-tatet Jäsz-Nagykun-Szolnok, på Alföld vid
Zagyva, 65 km ö. om Budapest; 31,971 inv.
(1920). Jordbruk, boskapsskötsel, vinodling;
garverier. Museum.
Jataga’n (turk, yataghan), ett hos
öster-länningar och sydslaver brukligt vapen med
bred klinga och inåt böjd egg. Begagnas
som handvapen och bajonett. Dess längd är
50—60 cm. H. W. W.*
Jätaka (av skt jäta, födelse), i buddistisk
litteratur namn på berättelser, vari
Bodhi-sattva (se d. o.), den blivande Buddha i
föregående existenser, spelar huvudrollen. Dylika
berättelser ha trol. från buddismens äldsta
tid ofta använts i folkliga predikningar. De
äro till stor del hämtade ur äldre populär
sago- och fabellitteratur. Endast ett mindre
antal jätakas torde ha buddistiskt ursprung;
alla ha genom tillägg fått buddistisk färgning.
J. ingår som en särskild avd. i buddismens
kanon (se T r i p i t a k a); den största nu
befintliga samlingen av j. är den i den
sydbud-distiska pälikanon upptagna (547 n:r), en av
de förnämsta sagosamlingarna i världen.
Jä-takaberättelser finnas även i
nordbuddistiska verk samt i kinesiska och tibetanska
övers, av buddistiska texter. Om deras
oerhörda popularitet vittna massor av
bildframställningar mångenstädes i Indien, bl. a. i
Ajanta (se d. o.), samt i templen i Boro-Boedoer
på Java. Pälikanons jätakasamling är utg. av
M. V. Fausböll (7 bd, 1875—97), eng. övers,
av E. G. Cowell m. fl. (7 bd, 1895—1913), tysk
av J. Dutoit (1908—20). Utdrag i eng. övers,
av T. W. Rhys Davids (1880), i sv. av K. F.
Johansson, »Indiska sagor», I (1907). J. Ch-r.
Jäter (J ä t, J a 11), indisk stam på omkr.
8 mill. pers, i Sind, Punjab, n. Rajputana
och Förenade provinserna; särsk. i Punjab
utgöra de huvudmassan av den jordbrukande
befolkningen. J., som äro en kraftig och
duglig stam, ha endast ofullständigt inordnat sig
i kastväsendet; de torde vara avkomlingar av
från v. invandrade stammar av åtm. delvis
icke-ariskt ursprung, ehuru de numera tala
ett ariskt (nyindiskt) språk. Till religionen
äro de sikher, hinduer el. muhammedaner.
De äro uppdelade i ett tusental mindre
stam
mar. Litt.: K.-R. Qanungo, »History of the
jats» (Kalkutta 1925 ff.). J. Ch-r.
JatrorrhPza, bot., se K a 1 u m b a r o t.
Jatul el. Jatuliska bildningar,
se Prekambriska formationer.
Jaunpur [eng. uttal d^åunpö’e], stad i
Förenade provinserna, Främre Indien, vid
Gang-es’ biflod Gumti; 32,569 inv. (1921). över
Gumti leder en ståtlig bro från Akbars tid.
Monumentala palats och moskéer, delvis i
ruiner, från J:s storhetstid (1399—1487) som
huvudstad i ett självständigt muhammedanskt
rike. Parfymtillverkning.
Jaureka’ska, två vattenfall i övre Lule älv,
det övre mellan sjöarna Virihaure (580 m ö. h.)
och Vastenjaure (548 m) nära norska gränsen,
det andra mellan sjöarna Langas (375 m) och
Stora Lulevatten (369 m). Vid det senare,
som avbryter trafikleden Luleluspen—Stora
Sjöfallet, har Svenska turistföreningen
anlagt turiststuga och väg.
Jaurès [$åra’s], Jean, fransk statsman
(1859 3/9—1914 31/?). Var först läroverkslärare
i filosofi och därpå anställd vid univ. i
Tou-louse. 1885—89 tillhörde J.
deputeradekammaren (radikala vänstern) och disputerade
1891 på en avh. om den tyska socialismens
föregångare. 1893 valdes han ånyo till
deputerad, nu som socialist. 1898 föll han igenom
och ägnade sig sedan åt journalistik och ett
lidelsefullt försvar för Dreyfus. J. var en av
ledarna för »possibilisterna», den falang av
socialisterna, som stod i motsättning till
Guesde (se d. o.). De båda lägren förenades
nödtorftigt 1905; J. blev snart de franska
socialdemokraternas främste man och hans
1904 uppsatta tidning L’Humanité deras
förnämsta organ. Han var från 1902 åter led.
av deputeradekammaren, understödde Combes
men bekämpade Clemenceaus politik, i
synnerhet i arbetarfrågor. J. trodde på ett
fredligt återvinnande av Elsass-Lothringen,
varnade för det med Frankrike allierade
Rysslands aggressiva planer och ogillade den
franska politiken i Marocko. I »L’armée
nouvelle» (1911; delvis i svensk övers, av G.
och Hj. Branting, 1916) förordade han ett
demokratiskt milissystem efter schweiziskt
mönster. Inom den internationella
socialdemokratien hade J. en ansedd ställning och
ville genom dess medverkan, genom
generalstrejk m. m., i framtiden söka göra krig
omöjliga. Under krisen före världskrigets utbrott
verkade J. outtröttligt för en fredlig lösning
men mördades 31 juli 1914 av en
nationalistisk vettvilling. J:s inflytande berodde främst
på hans varma, eleganta vältalighet,
förenad med stora kunskaper och ett ädelt
sinnelag. Hans största arbete var
»Histoire socialiste» (12 bd, 1901—09); 1922
ut-gåvos »Pages choisies». Ur den rika litt. om
J. må anföras monogr. av Ch. Rappoport
(1915), L. Soulé (1921 ff.), P. Desanges och
L. Mériga (1924). — J:s porträtt återges på
vidstående plansch. A. A-t.
X. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
