Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Java - Klimat - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1027
Java
1028
Java, den minsta av Stora Sundaöarna,
Nederländska Indien. Se översiktskartan över [-BortrelndienochOstindiskaöar-n-]
{+BortrelndienochOstindiskaöar-
n+} a och specialkartan över Java i dess högra
övre hörn. J. omfattar 121,622 kvkm, med
Madoera och småöar 131,441 kvkm, 36,902.727
inv. (1927; 281 inv. per kvkm), därav 169,208
européer, 461,161 kineser samt 36,721 araber
o. a. orientaler. J. är säte för den
nederl.-ind. styrelsen; huvudstad är Batavia.
J. har sin största utsträckning i v.—ö.,
1,060 km; bredden är 55—200 km. Av
omgivande, med J. samhörande öar ligger
Prin-senön längst i v., utanför n. kusten
Tusen-öarna, Karimoendjawaöarna, Bawean och i
bukten ö. om Soerabaja Madoera (8,100 kvkm),
längst i ö. Kangeanöarna; längs sydkusten
äro öarna färre (Baroeng, Klapperön).
Geologiskt bildar J. en övergång mellan
Sumatras massiv och Små Sundaöarna. J. är
uppbyggt av tertiära kalkformationer,
allu-viala lågslätter, huvudsaki. längs n. kusten,
och till */3 av recent vulkaniska bergarter.
På Västjava resa sig de höga vulkaniska
bergen (Gede 2,962 m ö. h., Tjerimai 3.078
m) n. om de lägre, oregelbundet formade,
ofta med högplatåer och djupt nedgrävda
dalar (karstformation) utbildade
icke-vul-kaniska bergstrakterna. I öns
längdriktning fortsätta bergen över den starkt
avsmalnande mellersta delen av ön, där
vulkankolossen Slamet når 3,427 m. I ö. uppfylla
ensamstående vulkanberg av ansenliga höjder
(La-woe, 3,269 m, Wilis, 2,556 m, och gruppen
Ardjoeno—Kawi—Keloet, resp. 3.200, 2,500
och 3,343 m) en v.—ö. sänka, kantad på båda
sidor av icke-vulkaniska höjdsträckningar och
kullar. Av dessa innesluter en nordlig
betydande nyupptäckta petroleumlager. Skild från
övriga vulkanstråk bildar vulkanen Moeriå
en i Javasjön utskjutande udde. På J:s åter
avsmalnande östligaste del blir skillnaden
mellan vulkangrupperna mindre skarp. Till
Tenggerbergen ansluter sig åt s. J:s högsta
berg, Semeroe, 3.676 m; den östligaste
vulkangruppen är Idjenbergen, 3,330 m. De
omgivande småöarna äro merendels vulkaniska.
På J. och närliggande öar finnas mer än 100
vulkaner, många i verksamhet. Utbrotten äro
ofta av stor häftighet. 20 maj 1919 kostade
ett utbrott av Keloet omkr. 50.000 människor
livet. Den vulkaniska marken är ofantligt
fruktbar. På Västjava följa floderna landets
sakta lutning mot n. och få ringa längd. I ö.
flyta de fram i sänkan mellan de ö.—v.-gående
höjderna. De tropiskt häftiga regnen
förorsaka hastiga stigningar i floderna; vid deras
mynningar växa sumpiga lågländer upp,
feber-alstrande och osunda.
Klimat. J. ligger h. o. h. inom s.
halvklotets tropiska bälte. Klimatet visar obetydlig
temperaturskillnad för de olika årstiderna.
Nordvästmonsunen bringar regntid nov.—
april, sydöstpassaden regnfattig tid maj—okt.
Den torra tiden är mer utpräglad på östjava.
J. liknar ett drivhus, där den heta och
fuktiga luften, särskilt på slätterna, är mycket
prövande för européer. — Växtvärld. På det
fuktvarma Västjava växer knappast
genom-tränglig urskog, upp till 700 m höjd följd av
alangsavanner. Karakteristiska träd äro här
palmer, fikon m. fl., för skogar upp till 2,500
m Liquidambar altingiana; högre upp för
vulkansluttningarna blir skogen lägre och
glesare och består nu mest av ek, furu, kastanj;
därefter vidtager alpin buskvegetation. —
Djurvärlden är rik på arter men fattig på för
J. egendomliga former. Tigrar, noshörningar,
jätteormar, pantrar m. fl. finnas. — Jfr
Malajiska öarna.
Befolkning. J:s befolkning är av malajiskt
ursprung. Renaste rasdragen ha s u n d a n
e-serna i öns v. del bevarat. Uppblandade
med indiskt blod äro javanerna och
madoereserna på mellersta och östra J.
(se Malajer). Den första impulsen till en
högre kultur fick J. från Indien. Minnen från
denna långt avlägsna hinduiska tid finnas på
östjava i de praktfulla ruinerna efter
Bram-banan och Boro-Boedoer (se d. o.). Senare
hemsökte araber som köpmän ön, och med
dem kom muhammedanismen, som sedan
vunnit allt säkrare fotfäste på J. Tidigt slogo
sig även kineser ned på ön. De slå sig mest
fram som hantverkare, köpmän,
värdshusvärdar el. dyl. Sist kommo européerna,
portugiser, engelsmän och slutligen holländare. Se
härom under IJistoria. Befolkningen
uppskattades omkr. 1800 till ung. 3 mill. Nu utgör
J. ett av jordens tätast befolkade länder.
Fastän malarian härjar svårt, kunna de
sanitära förhållandena anses, goda. Dödligheten på
J. och Madoera 1925 var 19,8 °/oo. Politiskt
ingå Java och Madoera i Nederländska
Indien och uppdelas enl. tabell här nedan.
Se i övrigt Nederländska Indien.
Residentskap Areal Inv.
ikvkm 1928
West-Java (Pasoendan), provins 46,638 9,932,674
Pekalongan ..................... 5,669 2,425,945
Semarang ....................... 8,348 2,812.655
Rembang ........................ 7,288 1,705,397
Banjoemas ...................... 5,588 1,856,207
Kedoe .......................... 5,494 2,434,361
Djokjakarta (Jogjakarta) ....... 3,146 1,420,672
Soerakarta ..................... 6,039 2,367,147
Madioen ........................ 5,885 1,738,403
Soerabaja ...................... 5,874 2,578,517
Madoera ........................ 5,474 1,801,384
Kediri ......................... 7,119 2,222.480
Pasoeroean ..................... 8,800 2,448,452
Besoeki ...................... 10,081 1,640,049
131,441 37,384,343
Näringar. Huvudnäring är jordbruket.
Infödingarna äro ivriga jordbrukare; mest
odla de ris, öns huvudnäringsmedel, men
produktionen täcker ej det egna behovet.
Risfälten äro till övervägande del
konstbevatt-nade och omfattade 1927 3,542.616 har; majs
skördades från 1.933,130 har och tapioka från
824,729 har. Infödingarna odla vidare batater,
peppar och sojabönor. 1927 funnos på J. 1,290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
