Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Java - Näringar - Historia - Litt. - Java (kaffe) - Java-apan - Javanska språket och litteraturen - Javorina - Javorov, Pejo - Jaworzyna - Jaxartes - Jay, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1029
Java—Jay
1030
plantager om 656,999 har odlad areal
(viktigaste produkt socker). J. är det tredje i
ordningen av världens sockerproducerande
länder (efter Brittiska Indien och Kuba). 176
sockerbruk funnos 1927. Sockerexportens
värde utgör ung. 40 % av hela exportens. De
största avnämarna äro Britt. Indien och
Japan. I början av 1927 funnos 274
kaffeplan-tager (95,042 har); den mest odlade
kaffesorten är Robusta. Odlingen av te är i
stigande. 1927 funnos 269 plantager. Tobaken,
27,261 har (dessutom under inhemsk odling
83,748 har), är av utomordentlig kvalitet både
som täckblad och inlaga. Gummiplantagerna
voro 535 (210.642 har). S. å. funnos 126
kina-trädsplantager; praktiskt taget kan J. sägas
äga monopol på export av kinabark, då omkr.
96 % av varan komma från J. Vidare odlas
kakao, jordnötter, peppar m. m. J.
producerar även kapok, oljor och fett, petroleum, jod,
mangan och svavel. — Bland infödingarna har
även boskapsskötseln betydelse. 1927
funnos 257,543 hästar, 3,568,687 nötkreatur och
2,212,727 bufflar. — Industrien är föga
utvecklad. Bland infödingarna har
förfärdigandet av batikarbeten (se Batik) och
hattar högt uppdrivits. — 1926 importerade J.
och Madoera för 537,501 mill. floriner varor
och exporterade för 749,721 mill. floriner. De
största exportartiklarna voro socker, gummi,
te, kaffe, fibrer, tobak, tapioka, hudar och
kinabark. J:s viktigaste hamnar äro
Soera-baja, Tandjong Prioek (Batavias hamn),
Se-marang och Cheribon. 1927 ägde J. 5,456 km
järn- och spårvägar, över hela ön äro goda
automobilvägar dragna. Antalet
telegrafstationer 1927 var 726 (därav 515 för
järnvägarnas räkning), postanstalter 305. E. L-r.
Historia. Indier synas ha redan före Kr. f.
invandrat till J., och under medeltiden
grundades där hinduiska riken, bland vilka
Madja-pahit till sist (1359) samlade hela ön under
sitt välde. Detta rike tillintetgjordes
emellertid 1478 av araberna, som i början av
1400-talet börjat införa islam och i sin tur
upprätta stater. Efter upptäckten av
sjövägen till Indien kommo portugiserna omkr.
1520 men fördrevos av holländarna 1596. Det
holländska ostindiska kompaniet, som stiftats
1602, grundade 1619 Batavia, drev undan
engelsmännen, vilka även de gjort flera
koloni-sationsförsök (jfr R a f f 1 e s), och lyckades
genom ett klokt utnyttjande av de infödda
furstarnas stridigheter tvinga dem till
underkastelse. Som rester av deras riken kvarstå
ännu, fastän endast till namnet, sultanaten
Soerakarta och Djokjakarta. 1811—16 var J.
i engelsmännens våld. Ett farligt uppror 1825
kuvades först efter fem års förbittrad kamp.
Sedan dess har lugnet ej på allvar störts med
undantag av hösten 1926, då ön var platsen
för blodiga kommunistoroligheter. J. F. N.*
Litt.: P. J. Veth, »J.» (4 bd, 1907—12); D.
M. Campbell, »J., past and present» (1915);
»The Netherlands Indies», utg. av Division of
commerce, Department of agriculture,
indu-stry & commerce at Buitenzorg (1927); P. C.
Coote, »A commercial handbook of the
Netherlands East Indies» (1927).
Java, namn på kaffe från Java.
Java-apan, zool., se M a k a k e r.
Javanska språket och litteraturen.
Javan-skan talas av omkr. 2/3 av Javas befolkning
och tillhör den malajiska grenen av den
ma-lajo-polynesiska språkstammen. Javanskan
har upptagit rätt många indiska lånord och
även arabiska, kinesiska, portugisiska och
holländska. Javanskan visar föga åtskillnad
i lokala dialekter men däremot så starka
differenser i de olika samhällsklassernas språk,
att man skiljer på minst fyra olika
språkarter: 1) n g o k o, det dagliga
samtalsspråket; 2) krama, brukat av lägre ställda
personer till högre och inom de högre
klasserna sinsemellan, även använt som
skriftspråk; 3) m a d y a, en blandning av de båda
föreg., och 4) basa kedaton, högjavanska,
eg. blott använt till furstliga personer. Bästa
grammatiska arbeten av Roorda (1855; 4:e
uppl. 1893), Favre (1866) m. fl.; lexika av
Favre (1870), Roorda-Vreede (3:e uppl. 1901),
J. Kats (1912).
Litteraturen är ej alltför rikhaltig. Nämnas
böra de s. k. babad, rimkrönikor,
romantiserade biografier över berömda män, lagböcker
o. s. v. och framför allt s. k. lampahan, texter
till de bekanta skuggspel, wgyang (med hjälp
av utskurna läderdockor) eller dockspel, som
sedan minst tusen år tillbaka varit populära
på Java och därifrån spritt sig bl. a. till Bali.
De hämta sina motiv till stor del från de
indiska Mahäbhärata och Rämäyana. översikt
av Juynboll i »Encyclopedie van
Nederlandsch-Indie», IV (1921), s. 395 ff. (J. Ch-r.)
Javorina [ja’vå-], po. Jaworzyna, by i
Tjeckoslovakien, distriktet Kezmarok,
Karpa-terna, på gränsen mot Polen; 497 inv. (1919).
Efter långvariga tvister med Polen
tillerkändes området 1923 Tjeckoslovakien.
Ja’vorov, Pejo, bulgarisk skald, se Bul
gariska litteraturen.
Jaworzyna [javå^y’na], se Javorina.
Jaxa’rtes, se Syr-darja.
Jay [d^ei], John, amerikansk statsman
(1745—1829). Vann tidigt anseende som
advokat, var 1774 en av staten New Yorks
delegerade vid Filadelfiakongressen och
utarbetade dess adress till
Storbritanniens folk.
Han utarbetade 1776
ett förslag till staten
New Yorks
författning, vilket med få
ändringar antogs. 1777
blev han överdomare
i denna stat, invaldes
1778 i den
kontinentala kongressen,
valdes s. å. till dess
president men sändes 1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
